Kolla Källans idélåda

Ordbild genererad från Wordle.net

Skall ni diskutera upphovsrätt och Creative Commons i lärarlaget? På en studiedag eller under PIM-utbildningen? Här är några cases med förslag på övningar och diskussionsfrågor. Som faktaunderlag till diskussionerna kan du använda PIM:s text om upphovsrätt och Kolla källans texter och lärarguider om upphovsrätt (missa inte  §17). Se också PIM:s och Kolla källans information om Creative Commons.  Vi kommer efter hand att komplettera med fler frågor.

Göra reklamfilm om skolan
Din kommun har, precis som alla andra svenska kommuner, tecknat ett löpande avtal med STIM för att kunna använda musik i till exempel skolor och förskolor. Det öppnar alla dörrar, eller hur? Du och dina elever har fått det hedrande uppdraget att göra en reklamfilm om skolan och det utför ni med briljans. Filmen är lite inspirerad av hamburgerkedjans reklamfilmer, innehåller samma musik men är mycket spexigare och loggan är utbytt mot skolans logga.
Diskussionsfrågor:

• Självklart lägger ni ut den på webben, eller hur? Om inte: Räcker det inte med Stim-avtalet?
• Hur kunde ni ha gjort istället? Kunde ni ha hittat fri musik någonstans?
• Säger Kolla källans webbplats något om upphovsrätt och musik?
• Och hur är det egentligen med reklamfilmer?

Leta Creative Commons-bilder – se först Multimediabyråns film Hitta Foton på Flickr.
Ulf är lärare i historia och låter sina elever skriva uppsatser om de konflikter som just nu pågår i norra Afrika. Meningen är att uppsatserna skall publiceras i klassens blogg. Ulf hjälper sina elever att leta efter bilder som de kan lägga ut i bloggen, utan att behöva fråga fotografen om tillstånd. Samtidigt hjälper han också sin fru Eva att hitta bilder. Eva har en nystartad konsultbyrå och behöver bilder för att piffa upp företagets webbplats. Hon tycker inte att de egna amatörbilderna duger, men har heller  inte råd att anlita en fotograf.
Diskussionsfrågor:

• Var kan Ulf leta för att hitta bilder som fritt får användas?
• Kan Creative Commons-licensierade bilder vara något? Hur bär du dig åt för att hitta sådana bilder?
• Kan eleverna och Eva fritt använda samma bilder?
• Finns någon information på PIM eller Kolla källan om detta?
• Hittar ni några praktiska tips om Creative Commons i Kolla källans idélåda (dvs denna blogg)? Går de att använda?

Ordbild genererad från Wordle.net

Bokomslag på webben
På din skola har ni en nyanställd bibliotekarie. Hon vill göra om bibliotekets webbplats och skapa en blogg där lärare och elever kan tipsa varandra om bra böcker. Nu går hon till dig som är PIM-examinator och frågar ifall man får lägga upp bilder på bokomslag i bloggen. Hon undrar samtidigt om du vet om det finns bokförlag som tillåter detta.

Diskussionsfrågor:

• Hur kan du hjälpa henne att ta reda på det?
• Finns någon information på Kolla källan om detta?

Läsa in böcker
Flera av eleverna på din skola har svårigheter med att ta till sig text och nu diskuterar ni i kollegiet vad ni kan göra för att underlätta. En hel del tips har ni fått från Specialpedagogiska skolmyndigheten och Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Diskussionsfrågor:

• Kan ni hjälpa dem på något sätt?
• Scanna in böcker?
• Läsa in böcker?
• Kopiera talböcker?
• Var kan ni hitta information om det här?
• Hur gör ni på er skola?
• Står det något på Kolla källan?

Jag träffade en grupp elever i årskurs nio häromdagen. Vi skulle arbeta med att hitta bilder för att illustrera en text som vi gemensamt hade läst, och eftersom vi satt i datasalen så blev nätet en naturlig utgångspunkt för att hitta bilder som kunde illustrera den text som vi gemensamt hade läst.

I Love Slides av Voxphoto CC (by, nc, sa)

Eleverna i nian var duktiga på att söka, och hittade många bra och kreativa bilder som tydligt och genomtänkt illustrerade innehållet i den text som vi just läst, och när jag bad dem att bifoga källor, med krav på länkar, bildtitel och upphovsman så var det bara ett naturligt inslag. Men när jag frågade om de visste om de fick ta bilderna som de hittade och bara använda dem hur som helst, blev de mer tveksamma, och vi kom gemensamt fram till att de nog inte fick det utan måste be om lov.

När jag frågade men hur gör man det då? Kom svaret blixtsnabbt

-Man kontaktar den som är ansvarig för webbplatsen genom att gå in på kontaktsidan, där finns det för det mesta en e-post adress och då kan man mejla och be om lov.

De här niorna kan en hel del om webben, hur källor konstrueras och vad man ska titta efter.

- Men sa jag, vi behöver ju bilder som vi kan använda idag, hur gör vi då? Vet ni något ställe på nätet som vi kan ta bilder fritt ifrån? Tystnaden blev öronbedövande.

- Hur kommer det sig att vi kan använda Wikipedia fritt?, frågade jag då. Att vi kan skriva av artiklar från Wikipedia utan att be om lov innan vi gör det? Vet ni vad det beror på?

Än en gång möttes min fråga av en stum tystnad.

- Det är inte en fråga om Wikipedia, berättade jag, utan om att hitta bilder som vi kan använda nu, utan att behöva vänta på svar,utan att behöva mejla och fråga om lov. Är det någon som har hört talas om Wikimedia Commons?

Wikimedia Commons är en databas för fria bilder,videofilmer samt musik och ljud startad den 7 september 2004 av Wikimedia Foundation. Filer som laddas upp kan användas direkt på olika Wikimedia-projekt, såsom Wikipedia, Wiktionaryoch Wikibooks, och alla deras olika språkversioner. Wikimedia Commons är språkneutral (även om engelska dominerar) och accepterar material på alla språk.

Citat från Wikipedias artikel om Wikimedia Commons

Att ta sig till Commons var en ganska enkel match när de visste var de skulle, men sedan kom vi till frågan om bilder, källor och upphovsrätt. Bilder skyddas av upphovsrätten under 50/70 år (50 år fotografisk bild, 70 år fotografiskt konstverk) och därefter blir de fria. Det är en ganska lång tid att vänta. På Wikimedia Commons finns många bilder där antingen upphovsrätten har slocknat, det vill säga där upphovsrätt inte längre ”gäller” eller så ligger bilderna under Creative Commons-licenser.

Vår lektion ägnades sedan åt att söka i Wikimedia Commons bilddatabas, och det visade sig att eleverna i den nia som jag träffade var otroligt skickliga på att hitta både spännande och mångtydiga bilder. I slutet av lektionen fick vi också titta lite närmare på licenserna och hur man skriver korrekta källförteckningar för bilder som man hittar i en databas som Wikimedia Commons.

Nästa gång hoppas och tror jag att någon eller några elever kanske väljer att söka bilder i Wikimedia Commons, eftersom de då vet att det är bilder som de får använda utan att behöva fråga om lov. Naturligtvis finns det fler bilddatabaser på nätet till exempel Multimediabyråns bildarkiv där, de som har bilder licensierade under Creative Commons är alla en bra utgångspunkt för att låta elever hitta bilder som de får använda, utan att behöva söka tillstånd först.

Return to Washington Square Park, Aug 2009 – 64 by Ed Yourdon CC (by sa)

Sommaren är precis slut. Vi samlar våra elever inför en ny termin, nya uppgifter och nya utmaningar. Idag har jag, liksom förra veckan, tänkt tipsa om en ganska enkel övning som kan vara utgångspunkt för ett samtal kring:

• informationssökning
• bilder på nätet
• källhänvisningar
• upphovsrätten och
• Creative Commons

Jag låter ofta mina elever skriva berättelser, och så här i början av terminen är det vanligt att jag låter mina elever skriva och berätta om sin sommar. I och med att bilder finns så lätt tillgängliga på webben har jag mer och mer börjat låta eleverna använda andras bilder/fotografier för att illustrera eller komplettera sina historier.

Är bilder på nätet fria att använda?

När jag började låta mina elever använda bilder från nätet som illustrationer, så slog det mig att de flesta av dem trodde eller upplevde att alla bilder på nätet var fria och helt tillgängliga att använda. Mina elever använde ofta Googles bildsök för att hitta bra bilder och illustrationer till sina texter. Frågan om upphovsrätt och källor kom på tapeten först när jag, som lärare, började kräva att de skulle ange vem som har tagit bilden, var de hade hittat den och om de visste om de fick sprida den.

Då visade det sig att det fanns en tydlig föreställning bland eleverna om att de bilder som de hittade genom att googla var helt fria och tillgängliga, och jag undrade naturligtvis hur de kunde veta det?

Mina elever hade inte ens tänkt tanken att det fanns en upphovsrätt som gjorde att de var tvungna att fråga om tillstånd innan de fick sprida bilden vidare till allmänheten.

Att använda andras bilder väcker frågan om upphovsrätten

I samtal kring upphovsrätten frågar jag ofta mina elever: – Men om det var din bild, skulle du då vilja att någon bara ”lånade” den utan att fråga? Då brukar svaret komma att om det var deras egen bild så skulle de inte vilja det. Min följdfråga blir då: – Hur tror ni då att den som har tagit bilden upplever det, när ni bara ”lånar” utan att fråga?

I alla diskussioner kring bilder och källor på nätet tycker jag att det är viktigt att berätta att det finns alternativ, att du alltid kan kontakta upphovsmannen och fråga om lov eller så kan du använda bilder som är licensierade under Creative Commons. Creative Commons är ett licenssystem som medför att vi kan använda och sprida andras verk utan att behöva fråga om lov, eftersom licensen på verket talar om hur du får använda verket.

Elever behöver hjälp med sökteknik

Men det räcker inte med att säga att Creative Commons finns som en lösning. Eleverna behöver också få hjälp och kunskaper om att hitta och söka på bilddelningssajter som exempelvis Flickr.com och Wikimedia Commons och de behöver också lära sig mer om olika söktekniker. Hur du väljer precisa sökord är färdigheter som eleverna utvecklar genom träning och med engagerat stöd av oss lärare. Här är också bibliotekarierna en bra resurs för oss och våra elever.

Sedan är det viktigt att eleverna lär sig vad CC-licenserna betyder och hur man gör korrekta källhänvisningar enligt Creative Commons, för att de inte ska kränka upphovsmannen.

En bild berikar en text

I slutändan blir elevernas texter, tillsammans med de bilder som de väljer, ofta mer fylliga och innehållsrika. En bild tillsammans med en berättelse säger mer om deras upplevelse än bara ord. Men det är viktigt att eleverna förstår att det är en frihet under ansvar att använda andras material.

Läs mer om upphovsrätt för bild

Ladda ner lärarguide om Creative commons ()

Lär mer om Creative Commons

Mina elever har valt att använda internet för att publicera sina projektarbeten. De skriver bloggar istället för att skriva traditionella loggböcker. Det gör att i min vardag är internet och webbpublicering en naturlig del. Frågan om upphovsrätten och hur eleverna ska förhålla sig till andras bilder, texter, filmer, musik på internet blir ständigt aktuell. Vi återkommer frågor som:

• • Vad är upphovsrätten?
  • Varför finns upphovsrätten?
  • Anser de att den behövs eller inte?
  • Hur ska de förhålla sig till upphovsrätten?

Upphovsrätten brukar jag definiera med hjälp av Justitiedepartementets Upphovsrätt information om rättsreglerna:

är rättsreglerna om författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk får användas.

May I ask? by Siebuhr CC (by, nc)

Härom veckan kom frågan om upphovsrätten upp igen vid en redovisning av ett projektarbete genom att de som opponerade på arbetet kom med följande kommentar:

Du har inte skrivit någonting om hur du hanterar upphovsrätten, och det är ju ganska läskigt att lägga upp sina bästa texter på nätet och vem som helst kan kopiera eller ”stjäla” dem.

Den här kommentaren kom att bli inledningen på ett samtal kring hur upphovsrätten fungerar, vad den innebär och varför mina elever är så rädda för att någon ska stjäla deras texter på nätet. Jag undrade varför de tyckte det var läskigt att lägga upp texter på nätet, men för att närma mig den frågan började jag med att gå igenom hur upphovsrätten fungerar samt vad den skyddar.

Upphovsrättsskyddet är automatiskt

Jag var noga med att poängtera för mina elever att upphovsrätten skyddar alla deras texter, bilder och verk automatiskt utan att de behöver ange, någon copyright symbol. De behöver inte göra någonting.

Sedan frågade jag: Vad är ni så rädda för?

En elev svarade: att någon ska ta min text och kopierar den, och sedan lägga upp den någon annanstans utan att ange att det är jag som har skrivit den? Utan att ange mig som upphovsman.

Men frågade jag, vad får dig att tro det? Och hur kan du förhindra det? Hur gör du när du vill använda andras verk, andras bilder, texter som ligger på nätet? Hur arbetar vi för att  inte kränka någon annans upphovsrätt?

Vi måste fråga om lov

Som ett mantra kom det från eleven: vi måste fråga om lov om, innan vi får publicera de verk som andra har skapat. Sedan måste vi ange vem som är upphovsman, författare, eller fotograf. När jag fråga om de brukar få tillstånd att använda andras verk, så kunde inte mina elever minnas en enda gång då de fått nej.

Men, invände en elev, man vill ju inte lägga ut sina bästa texter på nätet, det är ju så lätt att bara ta dem och kopiera dem. Ingen som vi känner behöver bry sig om upphovsrätten så som vi.

***

Den kommentaren fick mig att undra, får inte alla lära sig att det finns en upphovsrätt, som gör att upphovsmannen har rätt att bestämma hur deras verk får användas, och att den även gäller på nätet. Med det här inlägget vill jag uppmana alla mina kollegor, som arbetar med elever som använder internet i sitt skolarbete, att lära och uppmana sina elever att förhålla sig till upphovsrätten.

Uppmuntra dina elever att be om lov innan de använder andras bilder, texter, filmer som de hittar på nätet.

Lite material som kan vara användbart i arbetet med upphovsrätt på nätet är

• Kolla Källans sidor om upphovsrätt
• Länkskafferiets Creative Commons guide för lärare

I skolan gör elever ofta presentationer, såsom PowerPoints, radioprogram, filmer eller podcasts av olika slag. I dessa presentationer vill elever ofta använda andras verk, såsom bilder, musik, filmer eller filmklipp. De vill gärna kunna använda bilder från nätet, men för att kunna göra det måste de enligt upphovsrätten ha upphovsmannens tillstånd.

Man måste fråga om lov

Att alltid be om upphovsmannen om lov kan ställa till problem. Det går inte alltid att komma i kontakt med honom eller henne som har skapat verket, och då återstår att inte använda materialet, eller för eleverna att skapa materialet själv, vilket det inte alltid finns tid till.

Creative Commons av Giuli-O CC (by)

För att underlätta för mina elever och för deras möjligheter att använda upphovsskyddat material från nätet, utan att bryta mot upphovsrätten, har jag aktivt arbetat med att lära mina elever använda material som är licensierat under Creative Commons (CC).

Vad är Creative Commons?

Creative Commons är ett licenssystem, som innebär att den som har upphovsrätten till ett verk, låter andra använda verket under vissa villkor. Det finns sex olika licenser, som alla tydligt och konkret beskrivs i Länkskafferiets guide om Creative Commons.

Hur har arbetet gått till?

Arbetet med att ge mina elever kunskaper om Creative Commons licenserna har skett stegvis…

• Jag började med att förklara kort vad upphovsrätten innebär, varför den finns och hur den påverkar oss.
• Sedan berättade jag för mina elever om licenssystemet Creative Commons, som bygger på fyra symboler som jag gick igenom, förklarade och skapade en liten lathund till.Sedan har vi med hjälp av Länkskafferiets guide lärt oss hur dessa CC-symboler kan kombineras till sex olika licenser.

Vi har undersökt olika arkiv

• Jag visade sedan olika bild- och ljudarkiv där vi kan hitta verk som är licensierade under Creative Commons. Det finns många webbsidor med ”CC-material”, men jag valde att fokusera på flickr (en bildsida), Wikimedia Commons (bilder) och Jamendo (ett ljudarkiv). I arbetet med dessa sidor har jag visat eleverna hur de ska söka, samt hur de ska ange källan för att det ska vara korrekt.

Till vår hjälp har vi också haft Länkskafferiet lärarguide om Creative Commons.

Elever har svårigheter med att hitta

Mina elever har haft det svårt att:

• lära sig hitta i arkiven, ett arbete som enklast sker i ett nära samarbete med bibliotekarien och skolbiblioteket,
• lära sig hur de ska göra källhänvisningar på ett korrekt sätt,

för om man inte gör källhänvisningar korrekt så begår man fortfarande upphovsrättsligt intrång, enligt licenssystemet (CC). Mathias Klang, projektledare för Creative Commons i Sverige, har med sitt inlägg Erkännande i Creative Commons hjälpt oss i skolan genom att tydligt och pedagogiskt förklara hur man ska ange källan i enlighet med licenssystemet.

Upphovsmannen skall omnämnas i skälig omfattning. Enkelt: namn eller pseudonym skall uppges.

Namnet på verket. Behöver ingen förklaring? Om verket saknar namn faller naturligtvis kravet.

Länk till verket. Om det är praktiskt möjligt bör man länka till verket.

Bearbetade Verk. För bearbetade verk bör man berätta hur det ursprungliga verket har bearbetats.

Bevara hänvisningar till upphovsrätt. Om en upphovsman använder (c) Andersson måste man behålla denna text.

Några praktiska exempel:

Bild: The Four Courts av fotografen Darragh Sherwin licens Creative Commons BY NC SA)

eller i kortare variant:

The Four Courts av Darragh Sherwin (CC BY NC SA)

Elever kan hitta och använda andras verk

Med hjälp av kunskaper om licenserna inom Creative Commons, och kunskaper i att hitta till och i bild- och ljudarkiv på internet blir det enklare för mina elever att hitta bra, roliga, fina och professionella verk till sina skolarbeten utan att först behöva fråga om tillstånd av den som har upphovsrätten.