I förra blogginlägget började jag berätta om den föreläsning som jag har hållit några gånger för förskolechefer som går PIM-utbildningen och förskolans PIM-examinatörer. Sedan den texten skrevs har jag bland annat hunnit fira påsk, besöka SETT-mässan i Kista, träffa massor av folk på olika möten, uppdatera hela Kolla källans webbplats och publicera nya artiklar.

Men nu är det dags för del två, det vill säga den del som brukar infalla efter kaffepausen och som inleds med att jag tar upp personuppgiftslagen (PuL). Jag förklarar att syftet med PuL är att skydda oss mot att vår integritet kränks genom att våra personuppgifter behandlas på ett felaktigt sätt och då i synnerhet känsliga personuppgifter. Vilka räknas dit? Enligt personuppgiftslagen 13 § L är det förbjudet att behandla ”känsliga personuppgifter” som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter,  religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Flera av de nämnda uppgifterna blir knappast aktuella när det gäller förskolebarn, men det kan ändå vara bra att känna till vilka de är. Och det är viktigt att veta hur uppgifter om barnen bör hanteras när ni arbetar med förskolans hemsida och blogg.

En bild är en personuppgift, även om det inte står förnamn och efternamn under bilden. Datainspektionen (tillsynsmyndighet för PuL), rekommenderar att ni inhämtar samtycke från barnens vårdnadshavare innan ni till exempel publicerar bilder av barnen på er webbplats eller i barnets portfolio. Samma gäller om ni vill använda bilder av barnen i en reklambroschyr om verksamheten.

Det finns också regler för hur personuppgifter får hanteras i olika register till exempel på intranät och i lärplattformar. Titta gärna på Datainspektionens checklista för skolor (de har också tagit fram en checklista för kameraövervakning). Om ni har barn med skyddad identitet krävs extra vaksamhet och det är viktigt att se till att deras namn och foto inte publiceras på olämpliga ställen. Det finns nästan 5000 barn med skyddade personuppgifter i Sverige. Därför har Skolverket tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur det kan vara att leva med skyddad identitet. I slutet av skriften finns praktiska råd till huvudmän och personal.

När jag har träffat förskolechefer och personal vill de diskutera bilder ur olika perspektiv, till exempel bilder på barn och fotografering av barn i förskolan. Det senare är ofta är föremål för diskussioner ute i verksamheterna.  Det finns barn, inte bara de med skyddad identitet, som inte vill eller kan vara med på bild. En del förskolor tillåter till exempel inte att föräldrar fotograferar luciatåget eller andra evenemang i förskolan, utan ber föräldrarna fotografera sina egna barn på någon avskild plats. Andra förskolor väljer att tillåta fotografering, men har i förväg inhämtat samtycke från alla föräldrar. Det varierar mellan kommuner och skolor hur man löser den här frågan. Läs till exempel den här artikeln (DN).

Den näst sista delen av min föreläsning brukar jag ägna åt upphovsrätt. Upphovsrätten finns väl beskriven på Kolla källan med lärarguider och länkar till olika avtal som gäller för skolan. Problemet är att Skolkopieringsavtalet mellan SKL och Bonus Presskopia inte gäller för förskolan och därför kan jag inte hänvisa förskolans personal till våra upphovsrättsguider. Men jag brukar berätta i korta drag om upphovsrättens viktigaste beståndsdelar och varför lagen finns, för att sedan tipsa om arkiv med fria bilder och fri musik. De flesta som har gått PIM brukar känna till Multimediabyråns arkiv och Fotofinnaren. ClipArt Office Online är ett annat alternativ och det finns många fler (Fotofinnaren tipsar). Innan man hämtar bilder från ett gratisarkiv kan det vara bra att kolla användarvillkoren. Får bilderna läggas ut på nätet? Får de bearbetas? Hur anges jag upphovsman/källa?

Jag brukar också nämna något om Creative Commons och de olika licenserna, men nu finns den här fantastiska filmen från Webbstjärnan där systemet illustreras och förklaras på ett mycket pedagogiskt sätt. Kanske kan jag visa den nästa gång istället om filmens upphovsmän godkänner det.

Avslutningsvis, innan deltagarna delas in i diskussionsgrupper, brukar vi tala om användningen av sociala medier i förskolan. För ett par år sedan var det svårt att hitta exempel, men nu finns det hur många förskolebloggar som helst.  På senare tid har det dykt upp bloggar som diskuterar särskilda teman, till exempel iPads i förskolan. Det finns också förskolor som twittrar. Ofta hänger det på om det finns någon som kan ta sig tid och som tycker att det är roligt.  Även om man inte själv hinner blogga kan man få lite omvärldsbevakning den vägen.

Diskussionsfrågor

Jag har vid några tillfällen, i egenskap av Kolla källans redaktör, träffat förskolechefer från PIM-utbildningen i Stockholm. I början av april hade jag också nöjet att få föreläsa för förskolans PIM-examinatorer, för att visa Kolla källan och diskutera frågeställningarna som lyfts på webbplatsen. När Skolverket senast (2009) gjorde uppföljning av skolors it-användning och it-kompetens, svarade förskollärare och förskolechefer att de behöver mer fortbildning, mer resurser och mer utrustning. Men vilka frågor är relevanta idag att diskutera tillsammans med förskolans chefer och personal? Med kunniga PIM-examinatorer? Och med utgångspunkt i Kolla källans teman etik och källkritik på nätet? Jag brukar aldrig välja bort något område utan går i tur och ordning igenom källkritik, upphovsrätt och personuppgiftslagens tillämpning i skolan. Det finns inte utrymme här för att dra alla detaljer från föreläsningen, men jag gör några nedslag.

Precis som med förskolechefer och rektorer börjar jag med att berätta om regeringens uppdrag till Skolverket att främja it-användningen i skolan. Det är ett ganska opreciserat uppdrag, eftersom utbildningsdepartementet har lämnat åt myndigheten att tolka hur uppdraget skall utföras. Men ett par områden är i alla fall utpekade. Skolverket ska bland annat ”verka för en säker användning av IKT, skydd av den personliga integriteten och andra integritetsaspekter samt för en diskussion om ett kritiskt förhållningssätt till den information som tillgängliggörs via internetbaserade verktyg och tjänster” och det är där Kolla källan kommer in. Kolla källans webbplats innehåller just det: fakta och tips avseende källkritik och säker internetanvändning i skolan.

Efter den här introduktionen brukar jag tala om barns tidiga internetdebut i Sverige. När det senast undersöktes visade det sig att debutåldern nu ligger på 3 år, (se Svenskarna och internet 2011), att jämföra med 13 år när undersökningen gjordes 2000. Våra yngsta blir snabbt duktiga på att hantera surfplattor och datorer, bra på att spela spel, rita och titta på filmer på datorn, men det betyder inte att de automatiskt blir mediekunniga. Att vara en flink och orädd användare är inte detsamma som att vara mediekritisk och mediekunnig. Den kunskapen har vi vuxna ansvar för att barn skaffar sig under sin uppväxt och väg genom skolsystemet.

I Lpfö98 (rev. 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.” Redan i förskolan kan vi alltså påbörja de första enkla samtalen om källkritik, men utan att använda just det ordet. Det handlar mer om att lära barnen att inte tro på allt de hör och ser och att det bakom varje budskap finns någon som talar. Ett bra övningsmaterial för de äldre barnen är utbildningspaketet Nosa på nätet. Det togs fram av Myndigheten för skolutveckling för några år sedan och har nu moderniserats av Statens medieråd. Det består av sagan Superundersökarna, en lärarhandledning med förslag på lekar och PowerPoint-presentation som ni kan använda på föräldramöten.

När det gäller vår omsorg om barns trygghet framför datorn, så bör den vara en del av förskolans värdegrundsarbete och baseras på dialog och ömsesidig respekt. Glöm inte nätet i värdegrundsarbetet, brukar jag säga. Några ledord får sammanfatta min bild av en engagerad vuxen: Samtal, lyhördhet och nyfikenhet/vetgirighet. Om du vill fördjupa dig i rapporter och annat material om barns och ungas medieanvändning så rekommenderar jag ett besök på Statens medieråds webbplats. Jag brukar också tipsa om Kränkt.se, en webbplats som Datainspektionen ligger bakom. Den vänder sig till unga som råkat illa ut på nätet och innehåller tips om hur du kan agera om något hänt dig exempelvis på Facebook eller YouTube. Förskolebarn använder inte Facebook, men det kan ändå finnas värdefull information för förskollärare och andra vuxna.

Efter det här blir det naturligt att gå över till att prata om pul, integritetsfrågor och bilder i förskolan. Men det återkommer jag till i nästa inlägg. Avslutar med exempel på några diskussionsfrågor från Kolla källan-seminarierna med förskolan.

Diskussionsfrågor

Erik Fichtelius. By Lennart Guldbrandsson (Bild från Wikipedia)

Vad ett enkelt filmklipp kan bidra med i undervisningssituationen är nog en självklarhet för många lärare. Inget medium kan som den rörliga bilden förklara abstrakta resonemang, levandegöra svunna tider, skapa en känsla av närvaro och inte minst understryka och förstärka det sagda eller skrivna ordet.

− När du förstärker det du säger med ljud och bild blir budskapet lättare att ta till sig, säger han och hänvisar också till sin erfarenhet som journalist och föredragshållare. Alla som någon gång har föreläst vet att exemplifiering via rörlig bild är en oerhört effektiv lärandemetod.

Mycket av det Erik Fichtelius själv kan om det amerikanska inbördeskriget har han, enligt egen utsago, lärt sig av filmen Borta med vinden. Men att använda sig av film för att främja lärandet handlar inte bara om att visa upp spelfilmer i klassrummet, menar han vidare.

− En bra metod är att använda ett filmstycke som inledning till en lektion. Man kan också be eleverna att titta på ett visst programinslag hemma. Det kan bidra till större förförståelse och bli utgångspunkt för diskussioner i klassrummet.

Stort utbud ställer krav på källkritik
Ett problem eller föremål för huvudbry kan dock vara det stora utbudet av filmer, inte minst det stora material som går att hitta via YouTube. Youtube tillhör idag de mest populära webbplatserna på internet. Undersökningen Svenskarna och Internet 2011 visar att så gott som alla unga i åldern 16-25 år (99 % ) besöker YouTube och att hälften av 12-15 åringarna (49 %) är där dagligen. Kanske kan detta intresse för film också användas i pedagogiskt syfte?

Skärmdump från YouTube

På Youtube finns inte bara hemmasnickrade amatörklipp utan även professionella instruktionsfilmer, dokumentärer, föredrag och pedagogiskt material. Sök på ”August Strindberg” och du översköljs av träffar – allt ifrån elevarbeten till musiksatta interiörbilder från Strindbergmuseet och intervjuer med regissörer av diverse strindbergsuppsättningar. Sök på ”matematik” och du får allt från korta introduktionsgenomgångar av Pythagoras sats till hela kursupplägg.

Å ena sidan är det positivt att ha så mycket att välja mellan, å andra sidan kan det vara svårt att hitta relevant material. Dessutom handlar det om att hjälpa elever att få en källkritisk attityd också i förhållande till videoklipp och filmer. Här blir naturligtvis läraren som handledare och diskussionsledare oerhört viktig.

− Hur duktig du än är på att googla hamnar du omedelbart i en djungel, menar Erik Fichtelius. Vad är det för källa du låter dina elever ta del av? Vem är avsändaren? Har du ens rätt att använda filmen?

Han är övertygad om att det vidgade textbegreppet kommer att påverka både lärares och elevers syn på källanvändning, källkritik och vad en informationskälla kan vara.

− När jag gick i skolan fick vi lära oss psalmverser utantill. Idag har vi fått en bredare palett av didaktiska verktyg och större möjligheter att använda dem. Det kommer att självklart att förändra lärandet, säger han.

UR-program tillgängliggörs på webben
Hur möter då Utbildningsradion det här stora intresset för film? Vilka satsningar väntar framöver? Erik Fichtelius berättar att Utbildningsradion har fått ett stort anslag av regeringen för att påbörja arbetet med att tillgängliggöra alla produkter och släppa dem fria på nätet. Det innebär att i framtiden kommer Utbildningsradions 11 000 program ligga fritt på webben utan inloggning och lösenord. För att bli lättare att hitta och för att underlätta för pedagogerna kommer alla program att märkas upp med ämnesord.

- Det här är en tydlig förbättring jämfört med idag då programmen bara ligger kvar sex månader på nätet. Men redan idag går det att välja olika ingångar som årskurser, ämnen eller teman, avslutar Erik Fichtelius.

Filippa Mannerheim | 2012-03-14

Arbeta källkritiskt med ett par aktuella filmer (Anonym och Järnladyn) – Filmpedagogerna
Joseph Kony 2012 – Mediekompass i skolan
Rasismens historia – programserie med lärarhandledning (åk 4-6) – UR
En bok en författare (7-9, gy) – UR
Film i klassrummet – Multimediabyrån
Så kan du granska filmer källkritiskt – Kolla källan

Barns smak handlade inte om källkritik, utan projektet ville undersöka vad som fångar barns och ungdomars intresse för att läsa en bok. Målet var att ge elever verktyg som underlättar medvetna val av litteratur. Några av de bärande frågor i projektet var: Vad är det som fångar barnens intresse? Hur uppfattar och tolkar barn lästa texter? Vilka slutsatser kan pedagoger dras av detta?

Läsningen börjar inte när du läser första raden i en bok. Den börjar långt tidigare med att du har läst en recension av boken, du har förkunskaper eller förutfattade meningar om författaren, du har fått boken rekommenderad av någon du litar på, du har studerat omslag och baksidestext, du har ögnat igenom innehållsförteckningen… Det här gäller både barn och vuxna. Det här är något som projektledningen tog fasta på.

Ett urval klasser i årskurs 3 och 5 fick våren 2006 genomföra en läsvaneundersökning och svara på frågor som: Vad tycker du om att läsa? Brukar du läsa tidningar eller böcker? Brukar dina föräldrar läsa högt?

Sedan under hösten besöktes de utvalda klasserna. Eleverna fick titta på 10 inscannade bokomslag med titlar, en minut per omslag, skriva ner sina reflektioner på en blankett och sedan rösta på sitt favoritomslag. Vid nästa tillfälle fick de läsa bokens inledning och rösta igen. Hela klassen fick därefter läsa de vinnande böckerna och det hela avslutades med ett reflekterande boksamtal. Syftet med hela processen var att eleverna skulle läsa sig till förståelse av sig själv och andra och lära sig att ingen tolkning är rätt. På Västerbottens länsbiblioteks webbplats finns en mer detaljerad metodbeskrivning.

Vicky Uhlander arbetade vidare efter samma modell i en årskurs 8. Eleverna fick se bokomslag, delar av bokomslag, boktitlar designade i gotisk stil, skrivna ”med blod”… Syftet var att medvetandegöra äldre elever om att omslagen talar och har egna budskap. När det gällde omslagen kunde Vicky konstatera att de inte får vara för barnsliga eller för ålderdomliga om de skall passa tonåringars smak. Det fanns också en skillnad mellan könen, då pojkar visade sig föredra actionbilder, medan flickor lockades av foton på omslagsbilderna. Kända serieböcker som exempelvis Twilight-serien säljer dock sig själva, där har omslaget inte lika stor betydelse.

Prova arbetsmodellen
Här är exempel på några diskussionsfrågor att utgå ifrån ifall du vill prova arbetsmodellen med dina egna elever. Det bästa är förstås om du kan välja helt nyutkomna böcker som elever varken hunnit se eller läsa.

Omslagsbild och rubrik som annonsplats

• Vad tycker du om omslagsbilden? Vad väcker den för känslor hos dig? Avslöjar den något om vad boken kan tänkas handla om? Finns det personer på omslagsbilden? I vilken situation och stämningsläge befinner sig personen? Blir du lockad att läsa boken? Varför? Varför inte?
• En annan variant som Vicky brukar prova är att visa eleverna ett utsnitt ur omslagsbilden. Vilka känslor väcker bilden? Hur tror du resten av bilden ser ut? Vad tror du boken handlar om?
• Lockar rubriken till läsning? Lockar rubrikens typografi till läsning?

Baksidestext som litterär trailer

• Vad berättar baksidestexten? Tror du att den sammanfattar bokens innehåll eller är det ett utdrag ur texten? Tror du att förlaget försöker få boken att verka mer rolig eller spännande än den egentligen är? Berättar baksidetexten något om författaren? Får du lust att läsa boken efter att ha läst baksidetexten?
• Finns det citat ur någon recension av boken?
• Finns det något litterärt citat i början av boken? Förstår du vad det betyder? Går det att förstå efter du har läst boken?
• Har boken ett förord? Innehållsförteckning? (Det är inte ovanligt att innehållsförteckningen, likt en filmtrailer, sammanfattar hela bokens handling)
• Finns någon förteckning av de karaktärer som förekommer i boken? Finns det illustrationer och vad säger dom? (Det är till exempel inte ovanligt med kartor i början av fantasyböcker)
• Tackar författaren en massa personer och framgår det varför han gör det? Hur har de bidragit till boken?

Rekommendationer och förförståelse som urvalsprincip

• Har du läst en recension av boken?
• Har någon du känner och litar på rekommenderat boken?
• Har du läst något tidigare av den här författaren?
• Spelar bokomslaget någon roll när du redan känner till författaren?
• Tror du att någon som inte känner till författaren skulle bli lockad av det här omslaget?

Boktips

Vicky Uhlander rekommenderade också några böcker för dig som är intresserad av att hålla reflektiva boksamtal med dina elever.

Chamber, Aidan: Böcker inom oss : om boksamtal / Aidan Chambers ; översättning av Katarina Kuick, 1998
Fransson, Birgitta: Att tala om böcker (En bok för allas analysmodell)
Molloy, Gunilla: Att läsa skönlitteratur med tonåringar, 2003
Tankens mosaik : om mötet mellan text och läsare / Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann, 2003.  ; översättning från engelskan: Ulrika Jakobsson ; [foto: Carina Fihn], 2003.

För några veckor sedan var jag åhörare under en inspirationskväll då Filippa Mannerheim, journalist och lärare sedan 10 år tillbaka, tipsade om källkritiska metoder för svensklärare i gymnasieskolan. Den vackra salen på Ersta konferens var fylld av förväntansfulla lärare som hade tagit sig dit efter en lång arbetsdag för att lyssna på sin kollega.

Filippa tog avstamp i att berätta om sin 2½-årige son David, som redan har lärt sig att hitta inspelade barnsånger på YouTube. Det kan verka överraskande men David är inte unik. Enligt Småungar och Medier (Medierådet 2010), har 43 % av 2-åringarna någon gång använt datorn och två av tre förskolebarn 2–5 år brukar använda datorn. Vad krävs då av lärare som skall utbilda barn och elever som är uppväxta i detta nya medielandskap? Hur kan svensklärare (och andra lärare) och skolbibliotekarier förbereda sina elever innan de kastar sig ut på nätet för att lösa skoluppgifter?

Inför den bok hon håller på att skriva har Filippa intervjuat lärare för att ta reda på hur deras elever söker information. Vanliga svar är att ”eleverna söker och plockar hejvilt från olika webbplatser”, de ”klipper och klistrar”, ”de använder alldeles för breda sökbegrepp”.  Skolbibliotekarier har också vittnat om hur ganska komplicerade internetsökningar har avklarats på ett par minuter och med ganska mediokra resultat. Men vad gör vi åt det? Filippa presenterade några handfasta tips som hon själv har provat med sina gymnasieelever.

Samtalsgoogla – handledning via kollektivt samtal
Det är svårt att dra igång en källkritisk diskussion med elever. En lathund kan vara till hjälp, men att mekaniskt pricka av lathundens frågor är inte att undervisa i källkritik, menar Filippa. Inte heller är det så lyckat att bara använda svepande formuleringar om att det är viktigt att vara kritisk, utan att samtidigt sätta kött och blod på vad du menar. Lägg gärna fokus på läsförståelse, källanvändning och kritisk värdering genom att låta elever (gärna i helklass):

- diskutera val av sökbegrepp, kanske blir sökträffarna bättre och mer relevanta om du väljer en snävare sökterm

- träna på att formulera sökfrågor
- diskutera Googles träfflista och varför den ser ut som den gör
- undersöka de länkar som står lite längre ner i Googles träfflista
- undersöka olika databaser och länksamlingar tillsammans, exempelvis jämföra samlingar av uppsatser som Uppsatser.se och Mimers brunn
- fundera på ”Var i samhället finns kunskaper om det här området?”

Den här diskussionen, säger Filippa, kan hjälpa elever att söka mer medvetet, istället för att lämna över hela urvalsprocessen åt Google.

Använd fantasin och utmana elever!
De flesta i publiken delade Filippas erfarenheter av elever som är stressade, brådraskat flyttar texter, byter ut några ord och reproducerar information. Men vad beror det på? Kanske att uppgiften var konstruerad på ett sätt som uppmuntrade eleven att klippa och klistra? Kanske att svaret var möjligt att hitta på Wikipedia och skriva av? Filippa föreslår andra sätt att formulera uppgifter:

- ge uppdrag som innebär att elever måste jämföra olika företeelser, texter, personer…
- uppmuntra till användning av andra typer av källor än text, till exempel museiarkiv, läroboksbilder, radioprogram
- diskutera den vinkling som olika källor har

Skapa klasskonto hos Wikipedia
Wikipedia är den tjänst som elever använder mest för informationssökning, uppslagsverket är gratis och hamnar nästan alltid överst i Googles träfflistor. Filippa framhöll fördelarna med Wikipedia, till exempel dess transparens. Du kan följa såväl diskussioner som redigeringsprocess för varje artikel. Å andra sidan kan det vara ganska ojämn kvalitet mellan artiklarna, fastslog Filippa och uppmuntrade sina lärarkollegor att själva gå in och redigera artiklar. Varför inte tillsammans med elever?
Prova gärna att:

- skaffa ett klasskonto
- läsa och faktagranska artiklar tillsammans
- redigera, ge förslag på källor och relevanta nyckelord.

Källprata om böcker
Ibland finns en utbredd föreställning att det bara är material på internet som kräver källkritisk granskning, men naturligtvis behöver även tryckt material genomgå samma process. Filippa presenterade några ingångar till sådana diskussioner:

- diskutera dramadokumentärer (som exempelvis Gömda och Pojken som kallades det) utifrån källkritiska analysscheman: Hur ser förpackningen ut (omslagsbild, baksidestext, citat ur recensioner)? Till vilken genre hör boken? Lyckas ni definiera tema och klichéer? Verkar det trovärdigt eller har författare bättrat på sanningen för att underhålla?

- diskutera de läromedel ni använder i skolan. Vem står bakom? Vem är författaren? Vilket urval har författaren gjort? Vilka bilder har valts? Hur skildras kvinnor och män? Saknas kanske kvinnor helt och hållet i läroboken?  Jämför olika läroböcker i samma ämne.

I alla dessa uppgifter är det fullt möjligt att samarbeta med skolans bibliotekarie. Filippa betonade flera gånger under kvällens gång vilka fördelar du kan ha i att samarbeta med skolbibliotekarien. Om det är möjligt bjud gärna in skolbibliotekarien i arbetslaget och/eller involvera henne/honom i din planering.  Samarbete brukar ge bra resultat.

Ordbild genererad från Wordle.net

Ta fram en policy – för och emot
Några it-pedagoger har fått i uppdrag att hjälpa barn- och skolnämnden att ta fram en policy kring hur sociala medier används i kommunens skolor. Tillsammans med två inbjudna rektorer samlas de för en första diskussion. De är inte särskilt överens. Här är några lösryckta citat ur samtalet, läs igenom och diskutera hur du/ni skulle tycka. Hur skulle det här samtalet utspela sig på er skola eller i er kommun?

• Diskussionsfråga: Behövs en policy för sociala medier?

Rektor 1:  Behövs en policy för det också? Vi har ju policies för allt.
Rektor 2:  Ja, föräldrarna undrar om de sitter med Facebook hela dagarna i skolan.

It-pedagog 1:  SKL har ju skrivit riktlinjer för sociala medier. Räcker det inte med dem?
Rektor 1: Jo, där står allt vi behöver veta
It-pedagog 2: Nej, de är skrivna utifrån ett förvaltningsperspektiv och passar inte oss lärare
Rektor 1: Men det står ett par rader om sociala medier i utbildningsförvaltningens it-policy? Det täcker väl in det mesta?
It-pedagog 2: Nej det tycker inte jag. Den är alldeles för generell och tar inte upp saker som passar oss lärare

• Diskussionsfråga: Hur hantera olika roller – privatperson och tjänsteman?

Rektor 2: Som rektor tycker jag att det är viktig att ni skiljer på era roller. Som privatpersoner och som tjänstemän.
Rektor 1: Som rektor tycker jag att lärarna skall få avgöra det själva.

• Diskussionsfråga: Hur hantera relationer med elever i sociala medier?

Rektor 2: Vi måste ju komma överens om ifall vi skall vara vänner med elever på Facebook eller inte!
Rektor 1: Skolan har inte med att göra om lärare finns på Facebook. Och jag anser att det är upp till var och en om man vill adda sina elever på Facebook eller inte.

• Diskussionsfråga: Behövs kompetensutveckling kring sociala medier eller är det slöseri med tid?

It-pedagog 2: Borde inte lärarna få lite kompetensutveckling i sociala medier? Det är ju viktigt att veta något om vad ungdomar gör på nätet!
Rektor 1: Skall vi tvinga lärare att kasta dyrbar lektionstid på detta? Om ett år är andra program moderna och det som alla använder idag är helt ute!

Ordbild genererad från Wordle.net

Gymnasieelev vill ha hjälp med källhänvisningar

Såhär skrev en gymnasieelev till Kolla källan: ”När man ska lämna en rapport till en lärare med källhänvisning från flera olika sajter och tidningar och böcker: Ska man skriva källan i själva rapportens innehåll eller ska allt stå typ längst ner/en annan sida för sig bara om källorna? Hur ska man kritisera källan? Ska det typ stå i artikeln: Enligt wikipedia så är blabla blaa blabla blaaa…. vilket jag inte tror stämmer eftersom wikipedia inte är någon säker sida där många människor kan ändra saker i artiklar… Eller ska det stå typ längst ner på sidan: Källhänvisning: Wikipedia – som jag inte är 100 % säker på därför att …??”
Diskussionsfrågor:

• Hur skulle du besvara de här frågorna?
• Har lärarna på er skola gemensamma regler för källhänvisningar?
• Finns något att läsa om att ange källor och skriva källhänvisningar på Kolla källan?
• Hur ställer du och dina kollegor er till att era elever använder Wikipedia?
• Går åsikterna isär och i så fall hur ser argumenten ut?
• Skriver Kolla källan något om Wikipedia? På webbplatsen eller i bloggen Kolla källans idélåda?

Föreläsningsuppdrag
Det står en hel del om informationssökning och (framför allt) källkritik i Lgr11. Du är inbjuden att föreläsa om den nya läroplanen för en rad högstadielärare. Eftersom du är PIM-examinator förväntas du tipsa om verktyg och webbresurser som lärarna kan ha användning för i arbetet med nya kursplaner.
Diskussionsfrågor:

• Vad skulle du tipsa om? Känner du till några bra webbresurser?
• Vilket stödmaterial om Lgr11 finns på Skolverkets webbplats?
• Hittar du något på Kolla källan som kan vara extra intressant i detta sammanhang?
• Känner du till Kolla källans wiki och att du kan läsa om Lgr11 där?

Ordna studiedag på skolan

Magnus som är bibliotekarie på din skola vill ordna en studiedag om informationskompetens för lärare och elever. Eftersom du har gått PIM-utbildningen och anses digital kompetent vill han att du skall bistå under dagen.

Diskussionsfrågor:

• Skulle du tacka ja till hans förfrågan?
• Hur skulle ni lägga upp en sådan dag?
• Gillar du hans idé att blanda lärare och elever på samma studiedag?
• Kan ni hitta material som går att använda på Kolla källan? Övningsuppgifter? Filmer? Titta runt på webbplatsen och se vad du tror att du och Magnus skulle fastna för.

Ordbild genererad från Wordle.net

”Googla” säkert
Sara sitter på en sökmotor på internet och söker information om Britney Spears.
Hon skriver Britney Spears + pictures i sökfältet, och hamnar sedan på en hemsida med pornografiskt innehåll.
Diskussionsfråga:

• Hur skulle du som PIM-examinator råda Saras lärare att gå till väga när hon/han vill hjälpa Sara genomföra en sökning som ger säkrare träffar?

Porr på ”skolans datorer”
Åsa är geografilärare på en grundskola. Sara som går i Åsas sjua är duktig på att dansa folkdanser från olika länder. På fredag skall hon visa upp några danser för klassen till ackompanjemang av musik från en cd-skiva som hon har tagit med sig hemifrån. Lärare Åsa spelar upp skivan från skolans dator (eftersom de inte har någon separat cd-spelare) och Sara dansar inför klassen. Allt är frid och fröjd tills Sara dansat färdigt.

I och med att datorn användes för uppspelningen var det MediaPlayern som kördes och den tog automatiskt nästa mediafil vilket i det här fallet var en film, och inte vilken film som helst heller – en film som visade pornografiska scener! Åsa kastade sig fram och stoppade det hela så det kan inte ha varit mer än några sekunder som visades. Datorn stod längst ner i salen så det var bara några som satt där bak som uppfattade vad som visades.

Hade skolan på något sätt direkt informerat hemmen om vad som inträffat hade kanske inte stormen dragit igång, men det dröjde någon dag innan det skickades ut information och då hade föräldrar redan hunnit diskutera upprört och rektorn fick indignerade mail och telefonsamtal med krav på filtrering av skolans datorer.  Föräldrarna tog för givet att det var en film från internet som hade spelats upp, men den pornografiska snutten låg på flickans cd-skiva (som flickan hade fått med sig hem igen och förstört direkt efter incidenten). Skolans it-tekniker hade direkt efter incidenten blåst ur datorn för den händelse att cd-skivan smittat datorn med virus. Vilket i sin tur ledde till att föräldrarna tyckte att skolan förstört bevis…
Diskussionsfrågor:

• Hur tror du att er skola skulle hantera ett dilemma som det här?
• Skulle ni filtrera internet? Om inte, vilka argument skulle ni använda?
• Vad säger du till föräldrar som anser att till och med Google är farligt?
• Går det att övertyga föräldrar om att internet inte haft någon roll i det som utspelat sig?
• Har du varit med om något liknande på er skola?
• Hur tror du att den här historien slutade? Diskutera olika slut och lösningar på dilemmat.

”It-expertens” föräldrakväll
Lokaltidningen har publicerat en serie artiklar om unga och internetberoende. Oroliga föräldrar ringer till skolan. Rektor ber dig, som efter att ha uppnått PIM-nivå 4 betraktas som skolans it-expert, att hålla ett litet föredrag på nästa föräldramöte. Rektorn själv tänkte berätta lite om skolans hållning i it-frågor, men vill att du ger föräldrarna lite fakta och statistik kring ungdomar, internet och sociala medier.
Diskussionfrågor:

• Hur ser du/ni på ansvarsfördelningen hem/skola när det gäller barn och ungas säkerhet på nätet?
• Vad skulle du ta upp på ett sådant föredrag för föräldrar? Var skulle du lägga tyngdpunkten?
• Finns det något du definitivt inte skulle ta upp i ett sådant sammanhang?
• Var skulle du söka information?
• Finns något och i så fall vad på Kolla källan som du kan använda?
• Kan du tipsa skolans rektor om något speciellt på Kolla källan?

Skall ni diskutera upphovsrätt och Creative Commons i lärarlaget? På en studiedag eller under PIM-utbildningen? Här är några cases med förslag på övningar och diskussionsfrågor. Som faktaunderlag till diskussionerna kan du använda PIM:s text om upphovsrätt och Kolla källans texter och lärarguider om upphovsrätt (missa inte  §17). Se också PIM:s och Kolla källans information om Creative Commons.  Vi kommer efter hand att komplettera med fler frågor.

Göra reklamfilm om skolan
Din kommun har, precis som alla andra svenska kommuner, tecknat ett löpande avtal med STIM för att kunna använda musik i till exempel skolor och förskolor. Det öppnar alla dörrar, eller hur? Du och dina elever har fått det hedrande uppdraget att göra en reklamfilm om skolan och det utför ni med briljans. Filmen är lite inspirerad av hamburgerkedjans reklamfilmer, innehåller samma musik men är mycket spexigare och loggan är utbytt mot skolans logga.
Diskussionsfrågor:

• Självklart lägger ni ut den på webben, eller hur? Om inte: Räcker det inte med Stim-avtalet?
• Hur kunde ni ha gjort istället? Kunde ni ha hittat fri musik någonstans?
• Säger Kolla källans webbplats något om upphovsrätt och musik?
• Och hur är det egentligen med reklamfilmer?

Leta Creative Commons-bilder – se först Multimediabyråns film Hitta Foton på Flickr.
Ulf är lärare i historia och låter sina elever skriva uppsatser om de konflikter som just nu pågår i norra Afrika. Meningen är att uppsatserna skall publiceras i klassens blogg. Ulf hjälper sina elever att leta efter bilder som de kan lägga ut i bloggen, utan att behöva fråga fotografen om tillstånd. Samtidigt hjälper han också sin fru Eva att hitta bilder. Eva har en nystartad konsultbyrå och behöver bilder för att piffa upp företagets webbplats. Hon tycker inte att de egna amatörbilderna duger, men har heller  inte råd att anlita en fotograf.
Diskussionsfrågor:

• Var kan Ulf leta för att hitta bilder som fritt får användas?
• Kan Creative Commons-licensierade bilder vara något? Hur bär du dig åt för att hitta sådana bilder?
• Kan eleverna och Eva fritt använda samma bilder?
• Finns någon information på PIM eller Kolla källan om detta?
• Hittar ni några praktiska tips om Creative Commons i Kolla källans idélåda (dvs denna blogg)? Går de att använda?

Ordbild genererad från Wordle.net

Bokomslag på webben
På din skola har ni en nyanställd bibliotekarie. Hon vill göra om bibliotekets webbplats och skapa en blogg där lärare och elever kan tipsa varandra om bra böcker. Nu går hon till dig som är PIM-examinator och frågar ifall man får lägga upp bilder på bokomslag i bloggen. Hon undrar samtidigt om du vet om det finns bokförlag som tillåter detta.

Diskussionsfrågor:

• Hur kan du hjälpa henne att ta reda på det?
• Finns någon information på Kolla källan om detta?

Läsa in böcker
Flera av eleverna på din skola har svårigheter med att ta till sig text och nu diskuterar ni i kollegiet vad ni kan göra för att underlätta. En hel del tips har ni fått från Specialpedagogiska skolmyndigheten och Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Diskussionsfrågor:

• Kan ni hjälpa dem på något sätt?
• Scanna in böcker?
• Läsa in böcker?
• Kopiera talböcker?
• Var kan ni hitta information om det här?
• Hur gör ni på er skola?
• Står det något på Kolla källan?

Varje dag hör du någon säga eller läser du något som du
•    tror på
•    inte tror på
•    sväljer med hull och hår
•    ställer dig tveksam till
•    vet är sant
•    vet är falskt
•    instämmer med
•    inte alls instämmer med

Källkritiken är taktpinnen i dansen mellan tro och vetande, mellan tvekan och övertygelse, mellan det rimliga och det orimliga, mellan det tillförlitliga och det som verkar vara rena tokerier.

När är det lämpligt att börja diskutera källkritik i skolan? Det bästa är att börja så tidigt som möjligt med att ge eleverna källkritisk kompetens. I början måste kanske kunskaperna lekas in med viskningslekar och annat. I lärarhandledningen till sin bok Superundersökarna tipsar Åsa Kronkvist om lämpliga lekar, alla kräver inte ens dator i klassrummet. Kolla källans lathund skrevs för att användas när ni tittar på webbsidor enskilt eller tillsammans i grupp. Men frågorna i lathunden kan göras om och anpassas till ditt skolämne,  till det ämnesövergripande arbete som klassen just nu arbetar med, till tryckta medier, till sociala medier och så vidare. Frågorna kan också förenklas, eller göras mer avancerade beroende på hur gamla barn eller elever du har i klassrummet. Kristina Alexanderson, som bloggade åt Kolla källan under 2010, har använt lathunden vid bildanalys, vid kritisk granskning av youtube-filmer och bloggar.

Användandet av sociala medier har tillfört källkritiken nya aspekter, eftersom du inte bara skall ta ställning till avsändare och budskap utan också reflektera kring hur du själv uppfattas av andra när du lämnar bidrag till facebook, twitter och youtube. Till stöd för de här diskussionerna finns flera inlägg i den här bloggen och du hittar också övningar på Kollan källans avdelning om sociala medier. De senare är skrivna av en skolbibliotekarie som är van att använda sociala medier i sitt dagliga arbete.

I de nya kursplanerna för grundskolan och ämnesplanerna för gymnasieskolan står det en hel del om kritisk granskning och källkritik. Kolla källan har plockat ut alla citat från Lgr11 som behandlar detta område och lagt i en wiki. Ambitionen är att göra samma sak med gymnasieskolans ämnesplaner, men där får du gärna hjälpa till om du hinner. Bli medlem i Kolla källans wiki och komplettera i dina egna ämnen.