Kolla Källans idélåda

När han själv började föreläsa för 25 år sedan, åkte han runt med en konsumkasse fullproppad med VHS-kassetter för att kunna visa upp exempel på intervjumetodik. Filippa Mannerheim har träffat Erik Fichtelius, vd på Utbildningsradion (UR), som även i sin nya roll ser filmmediet som ett effektivt pedagogiskt verktyg.

Vad ett enkelt filmklipp kan bidra med i undervisningssituationen är nog en självklarhet för många lärare. Inget medium kan som den rörliga bilden förklara abstrakta resonemang, levandegöra svunna tider, skapa en känsla av närvaro och inte minst understryka och förstärka det sagda eller skrivna ordet.

− När du förstärker det du säger med ljud och bild blir budskapet lättare att ta till sig, säger han och hänvisar också till sin erfarenhet som journalist och föredragshållare. Alla som någon gång har föreläst vet att exemplifiering via rörlig bild är en oerhört effektiv lärandemetod.

Mycket av det Erik Fichtelius själv kan om det amerikanska inbördeskriget har han, enligt egen utsago, lärt sig av filmen Borta med vinden. Men att använda sig av film för att främja lärandet handlar inte bara om att visa upp spelfilmer i klassrummet, menar han vidare.

− En bra metod är att använda ett filmstycke som inledning till en lektion. Man kan också be eleverna att titta på ett visst programinslag hemma. Det kan bidra till större förförståelse och bli utgångspunkt för diskussioner i klassrummet.

Stort utbud ställer krav på källkritik
Ett problem eller föremål för huvudbry kan dock vara det stora utbudet av filmer, inte minst det stora material som går att hitta via YouTube. Youtube tillhör idag de mest populära webbplatserna på internet. Undersökningen Svenskarna och Internet 2011 visar att så gott som alla unga i åldern 16-25 år (99 % ) besöker YouTube och att hälften av 12-15 åringarna (49 %) är där dagligen. Kanske kan detta intresse för film också användas i pedagogiskt syfte?

På Youtube finns inte bara hemmasnickrade amatörklipp utan även professionella instruktionsfilmer, dokumentärer, föredrag och pedagogiskt material. Sök på ”August Strindberg” och du översköljs av träffar – allt ifrån elevarbeten till musiksatta interiörbilder från Strindbergmuseet och intervjuer med regissörer av diverse strindbergsuppsättningar. Sök på ”matematik” och du får allt från korta introduktionsgenomgångar av Pythagoras sats till hela kursupplägg.

Å ena sidan är det positivt att ha så mycket att välja mellan, å andra sidan kan det vara svårt att hitta relevant material. Dessutom handlar det om att hjälpa elever att få en källkritisk attityd också i förhållande till videoklipp och filmer. Här blir naturligtvis läraren som handledare och diskussionsledare oerhört viktig.

− Hur duktig du än är på att googla hamnar du omedelbart i en djungel, menar Erik Fichtelius. Vad är det för källa du låter dina elever ta del av? Vem är avsändaren? Har du ens rätt att använda filmen?

Han är övertygad om att det vidgade textbegreppet kommer att påverka både lärares och elevers syn på källanvändning, källkritik och vad en informationskälla kan vara.

− När jag gick i skolan fick vi lära oss psalmverser utantill. Idag har vi fått en bredare palett av didaktiska verktyg och större möjligheter att använda dem. Det kommer att självklart att förändra lärandet, säger han.

UR-program tillgängliggörs på webben
Hur möter då Utbildningsradion det här stora intresset för film? Vilka satsningar väntar framöver? Erik Fichtelius berättar att Utbildningsradion har fått ett stort anslag av regeringen för att påbörja arbetet med att tillgängliggöra alla produkter och släppa dem fria på nätet. Det innebär att i framtiden kommer Utbildningsradions 11 000 program ligga fritt på webben utan inloggning och lösenord. För att bli lättare att hitta och för att underlätta för pedagogerna kommer alla program att märkas upp med ämnesord.

- Det här är en tydlig förbättring jämfört med idag då programmen bara ligger kvar sex månader på nätet. Men redan idag går det att välja olika ingångar som årskurser, ämnen eller teman, avslutar Erik Fichtelius.

Filippa Mannerheim | 2012-03-14

---

Filippas Länktips

Arbeta källkritiskt med ett par aktuella filmer (Anonym och Järnladyn) – Filmpedagogerna
Joseph Kony 2012 – Mediekompass i skolan
Rasismens historia – programserie med lärarhandledning (åk 4-6) – UR
En bok en författare (7-9, gy) – UR
Film i klassrummet – Multimediabyrån
Så kan du granska filmer källkritiskt – Kolla källan

---

Om Utbildningsradion (UR)
UR är ett fristående public servicebolag som tillsammans med SVT driver Kunskapskanalen och sänder i SR:s och SVT:s kanaler. Utbildningsradions program är skapade tillsammans med pedagoger med målgruppen förskola, upp till universitetet.

---

Att förmågan att söka och källkritiskt granska information är viktig i vår moderna skola bekräftas inte minst av Lgr11 och Gy2011. Det finns skrivningar om informationssökning och källkritik i det centrala innehållet för nästan alla teoretiska ämnen. Men hur det skall gå till i praktiken definieras inte i styrdokumenten utan överlåts till lärares egen professionalism att utforska.

För några veckor sedan var jag åhörare under en inspirationskväll då Filippa Mannerheim, journalist och lärare sedan 10 år tillbaka, tipsade om källkritiska metoder för svensklärare i gymnasieskolan. Den vackra salen på Ersta konferens var fylld av förväntansfulla lärare som hade tagit sig dit efter en lång arbetsdag för att lyssna på sin kollega.

Filippa tog avstamp i att berätta om sin 2½-årige son David, som redan har lärt sig att hitta inspelade barnsånger på YouTube. Det kan verka överraskande men David är inte unik. Enligt Småungar och Medier (Medierådet 2010), har 43 % av 2-åringarna någon gång använt datorn och två av tre förskolebarn 2–5 år brukar använda datorn. Vad krävs då av lärare som skall utbilda barn och elever som är uppväxta i detta nya medielandskap? Hur kan svensklärare (och andra lärare) och skolbibliotekarier förbereda sina elever innan de kastar sig ut på nätet för att lösa skoluppgifter?

Inför den bok hon håller på att skriva har Filippa intervjuat lärare för att ta reda på hur deras elever söker information. Vanliga svar är att ”eleverna söker och plockar hejvilt från olika webbplatser”, de ”klipper och klistrar”, ”de använder alldeles för breda sökbegrepp”.  Skolbibliotekarier har också vittnat om hur ganska komplicerade internetsökningar har avklarats på ett par minuter och med ganska mediokra resultat. Men vad gör vi åt det? Filippa presenterade några handfasta tips som hon själv har provat med sina gymnasieelever.

Samtalsgoogla – handledning via kollektivt samtal
Det är svårt att dra igång en källkritisk diskussion med elever. En lathund kan vara till hjälp, men att mekaniskt pricka av lathundens frågor är inte att undervisa i källkritik, menar Filippa. Inte heller är det så lyckat att bara använda svepande formuleringar om att det är viktigt att vara kritisk, utan att samtidigt sätta kött och blod på vad du menar. Lägg gärna fokus på läsförståelse, källanvändning och kritisk värdering genom att låta elever (gärna i helklass):

- diskutera val av sökbegrepp, kanske blir sökträffarna bättre och mer relevanta om du väljer en snävare sökterm

- träna på att formulera sökfrågor
- diskutera Googles träfflista och varför den ser ut som den gör
- undersöka de länkar som står lite längre ner i Googles träfflista
- undersöka olika databaser och länksamlingar tillsammans, exempelvis jämföra samlingar av uppsatser som Uppsatser.se och Mimers brunn
- fundera på ”Var i samhället finns kunskaper om det här området?”

Den här diskussionen, säger Filippa, kan hjälpa elever att söka mer medvetet, istället för att lämna över hela urvalsprocessen åt Google.

Använd fantasin och utmana elever!
De flesta i publiken delade Filippas erfarenheter av elever som är stressade, brådraskat flyttar texter, byter ut några ord och reproducerar information. Men vad beror det på? Kanske att uppgiften var konstruerad på ett sätt som uppmuntrade eleven att klippa och klistra? Kanske att svaret var möjligt att hitta på Wikipedia och skriva av? Filippa föreslår andra sätt att formulera uppgifter:

- ge uppdrag som innebär att elever måste jämföra olika företeelser, texter, personer…
- uppmuntra till användning av andra typer av källor än text, till exempel museiarkiv, läroboksbilder, radioprogram
- diskutera den vinkling som olika källor har

Skapa klasskonto hos Wikipedia
Wikipedia är den tjänst som elever använder mest för informationssökning, uppslagsverket är gratis och hamnar nästan alltid överst i Googles träfflistor. Filippa framhöll fördelarna med Wikipedia, till exempel dess transparens. Du kan följa såväl diskussioner som redigeringsprocess för varje artikel. Å andra sidan kan det vara ganska ojämn kvalitet mellan artiklarna, fastslog Filippa och uppmuntrade sina lärarkollegor att själva gå in och redigera artiklar. Varför inte tillsammans med elever?
Prova gärna att:

- skaffa ett klasskonto
- läsa och faktagranska artiklar tillsammans
- redigera, ge förslag på källor och relevanta nyckelord.

Källprata om böcker
Ibland finns en utbredd föreställning att det bara är material på internet som kräver källkritisk granskning, men naturligtvis behöver även tryckt material genomgå samma process. Filippa presenterade några ingångar till sådana diskussioner:

- diskutera dramadokumentärer (som exempelvis Gömda och Pojken som kallades det) utifrån källkritiska analysscheman: Hur ser förpackningen ut (omslagsbild, baksidestext, citat ur recensioner)? Till vilken genre hör boken? Lyckas ni definiera tema och klichéer? Verkar det trovärdigt eller har författare bättrat på sanningen för att underhålla?

- diskutera de läromedel ni använder i skolan. Vem står bakom? Vem är författaren? Vilket urval har författaren gjort? Vilka bilder har valts? Hur skildras kvinnor och män? Saknas kanske kvinnor helt och hållet i läroboken?  Jämför olika läroböcker i samma ämne.

I alla dessa uppgifter är det fullt möjligt att samarbeta med skolans bibliotekarie. Filippa betonade flera gånger under kvällens gång vilka fördelar du kan ha i att samarbeta med skolbibliotekarien. Om det är möjligt bjud gärna in skolbibliotekarien i arbetslaget och/eller involvera henne/honom i din planering.  Samarbete brukar ge bra resultat.

I Lgr11 betonas källkritik och informationssökning i många ämnen, som övergripande mål för ämnet och i det centrala innehållet.  Det finns också med i kunskapskraven för flera ämnen. Känner du dig trygg med detta och vet hur du skall ta upp källkritik i olika skolämnen? Är det här något som ni har hunnit diskutera i lärarlaget eller under PIM-utbildningen. Om inte kan du få några diskussiontips i det här inlägget. Fler tips och cases publiceras efter hand. Du kan läsa mer om källkritik hos PIM och på Kolla källans webbplats.

Ordbild genererad från Wordle.net

Gymnasieelev vill ha hjälp med källhänvisningar

Såhär skrev en gymnasieelev till Kolla källan: ”När man ska lämna en rapport till en lärare med källhänvisning från flera olika sajter och tidningar och böcker: Ska man skriva källan i själva rapportens innehåll eller ska allt stå typ längst ner/en annan sida för sig bara om källorna? Hur ska man kritisera källan? Ska det typ stå i artikeln: Enligt wikipedia så är blabla blaa blabla blaaa…. vilket jag inte tror stämmer eftersom wikipedia inte är någon säker sida där många människor kan ändra saker i artiklar… Eller ska det stå typ längst ner på sidan: Källhänvisning: Wikipedia – som jag inte är 100 % säker på därför att …??”
Diskussionsfrågor:

• Hur skulle du besvara de här frågorna?
• Har lärarna på er skola gemensamma regler för källhänvisningar?
• Finns något att läsa om att ange källor och skriva källhänvisningar på Kolla källan?
• Hur ställer du och dina kollegor er till att era elever använder Wikipedia?
• Går åsikterna isär och i så fall hur ser argumenten ut?
• Skriver Kolla källan något om Wikipedia? På webbplatsen eller i bloggen Kolla källans idélåda?

Föreläsningsuppdrag
Det står en hel del om informationssökning och (framför allt) källkritik i Lgr11. Du är inbjuden att föreläsa om den nya läroplanen för en rad högstadielärare. Eftersom du är PIM-examinator förväntas du tipsa om verktyg och webbresurser som lärarna kan ha användning för i arbetet med nya kursplaner.
Diskussionsfrågor:

• Vad skulle du tipsa om? Känner du till några bra webbresurser?
• Vilket stödmaterial om Lgr11 finns på Skolverkets webbplats?
• Hittar du något på Kolla källan som kan vara extra intressant i detta sammanhang?
• Känner du till Kolla källans wiki och att du kan läsa om Lgr11 där?

Ordna studiedag på skolan

Magnus som är bibliotekarie på din skola vill ordna en studiedag om informationskompetens för lärare och elever. Eftersom du har gått PIM-utbildningen och anses digital kompetent vill han att du skall bistå under dagen.

Diskussionsfrågor:

• Skulle du tacka ja till hans förfrågan?
• Hur skulle ni lägga upp en sådan dag?
• Gillar du hans idé att blanda lärare och elever på samma studiedag?
• Kan ni hitta material som går att använda på Kolla källan? Övningsuppgifter? Filmer? Titta runt på webbplatsen och se vad du tror att du och Magnus skulle fastna för.

När vi använder internet är Google en självklarhet för de flesta av oss, vi googlar oss fram och klickar på träffarna, men vad vet vi egentligen om Google? Vad står Google för och varför ska vi lära våra elever mer om Google?

Questions av Oberazzi CC (by, nc, sa)

På internet använder vi sökmotorer för att hitta information och webbplatser med relevant innehåll och Google är en av de sökmotorer som finns på nätet. Det är den största och vanligaste och därför anser jag att det är viktigt att ha grundläggande kunskaper i hur Google fungerar samt hur sökresultaten rangordnas, för hur ska elever annars kunna förhålla till resultaten som de får genom en sökning i Google?

Googles målsättning är att enligt dem själva att ”ordna världens samlade information och göra den tillgänglig för alla”men är det allt?

I min undervisning är det också en självklarhet att få eleverna att förstå att Google är ett multinationellt företag, vars syfte är att tjäna pengar på sina annonsörer, vilket de också tydligt redogör för i sin företagsinformation.

Googles olika tjänster är alltså en del av deras affärsidé. Sedan finns andra finesser som Google erbjuder oss som använder tjänsten, som exempelvis att när vi skriver in ett sökord i Googles sökruta, så hjälper oss Google genom att fylla i resten av vårt sökord.

Om jag till exempel skriver Enskil så fyller google ut med följande ord:

Enskilda firma

Enskild egendom

Enskilda Gymnasiet

Enskild väg

Enskilt avlopp

Enskild vårdnad

Det är väldigt generöst och hjälpsamt, men frågan vi bör ställa oss är: Hur har Google kommit fram till de sökorden? Har du funderat på det? Har du ställt den frågan till dina elever? Och hur påverkar denna hjälp vårt sökbeteende?

Jag har förstått det så att det är de vanligaste sökorden som finns i deras databas, och utifrån hur jag tidigare sökt på min dator, som kommer upp. Det kan tyckas harmlöst men om du söker till exempel på Mona Sahlin så ser jag i min webbläsare att Toblerone är det vanligaste sökordet, efter Mona Sahlin.

Jag har redan tidigare skrivit om vikten av att förstå hur Google betygsätter webbplatser, nämligen i inlägget om Google och Wikipedia – en intressant fråga, men i ett samtal med elever om Google är det också viktigt att berätta hur Googles annonser och annonsering fungerar. Företag betalar för att hamna i kolumnen av sponsrade länkar och annonserna byts varje gång du gör en ny sökning.

När jag söker på matematik får jag upp reklam för matematikböcker, söker jag på katter får jag reklam får kattprodukter… etc

Sedan tycker jag att du kan ställa frågan till dina elever om hur de tror att en placering i Googles sökresultat påverkar företagens besöksstatistik? Låt dina elever fundera på hur de själva påverkas och väljer ur sitt sökresultat. På vilka länkar klickar de?

Hur långt ner i sökresultatet går de innan de klickar på en länk? Hur ser de på sponsrade länkar?  Det här är värt att undersöka och diskutera om inte annat för att låta elever reflektera över hur de själva tänker och agerar när de använder Google.

Vi klarar inte att hitta information på nätet utan sökmotorer, men det är viktigt att vi lär elever hur de fungerar också bakom kulisserna och hur funktionerna i sökmotorerna påverkar vårt beteende, så att eleverna blir mer medvetna i sitt sökande efter information på nätet.

Jag har gjort en intervju med Niklas Karlsson, som är lärare på Fridagymnasiet i Vänersborg. Han undervisar i biologi, miljökunskap och matematik och är initiativtagaren bakom nätverket Dela! Jag har intervjuat honom kring hans arbete Diigo, som verktyg för att låta eleverna gemensamt samarbeta kring informationssökning.

Niklas Karlsson

Diigo är enligt om-sidan två tjänster i en: det är ett forskningsverktyg som gör att användarna kan både samarbeta och utbyta kunskaper i ett socialt nätverk.

Vi utforskar världen tillsammans

Jag börjar med att fråga Niklas om syftet: Varför använder du sociala bokmärken tillsammans med eleverna?

Niklas är tydlig med att en del av syftet med att använda sociala bokmärken är att lära eleverna bearbeta information kollaborativt och att gemensamt söka information tillsammans.

- Vår gemensamma samling av bokmärken är till för att jag och eleverna gemensamt ska kunna studera och närma oss de frågeställningar som vi skapat i samband med planeringen och upplägget av kursen. /…/ Tanken är att vi utforskar världen tillsammans och lärarens uppgift är att hjälpa eleverna att förstå innebörden av centrala begrepp, sortera dem och hitta mönster, samt att problematisera och diskutera begreppen.

– Mitt mål, fortsätter Niklas, är att jag vill att vi utgår från den information som elever och lärare tillsammans möter och att elever inte enbart ska möta den information som lärare presenterar eller har valt ut genom att välja lärobok.

Skapar samarbete

Varför har du valt att använda sociala medier för att hjälpa eleverna med informationssökning?

– Grundtanken är att eleverna inte var och en för sig ska googla, utan att relevanta sidor märks upp (taggas) och sparas i gemensam grupp som sedan blir det ”första” stället, som eleverna går till när de vill ta reda på något. Då blir det naturligt att använda sociala medier som underlättar och skapar möjligheter för samarbete.

Hur går arbetet till mer konkret?

– Processen startar med att jag, ibland tillsammans med eleverna, tolkar målen och bestämmer hur vi ska lära oss. Det vill säga att vi gemensamt skapar uppgifter utifrån målen.  Därefter söker eleverna och jag efter relevant information, sparar, taggar den och diskuterar informationen både genom webbaserade verktyg och irl (in real life, i verkligheten), alltså i klassrummet, utifrån de frågeställningar och uppgifter, som vi arbetar med.

Vilka fördelar ser du med ett gemensamt informationssökande?

– Det finns flera fördelar som att eleverna kan arbeta oberoende av tid och rum. De får kunskaper som antagligen är relevanta i fortsatta studier och yrkesliv. Sedan är det så att vi snabbare kommer till en annan nivå, där vi utifrån att vi förstår informationen kan diskutera viktiga frågor i t.ex. genteknik istället för att bara ”lära oss fakta”.

Naturlig del att använda ett källkritiskt arbetssätt

- Andra fördelar finns självklart i att det blir en naturlig del att använda ett källkritiskt arbetssätt, till exempel genom att vi diskuterar vilka taggar som är relevanta att använda. Det blir vidare väldigt tydligt vilka källor som används och det uppkommer ofta spontana diskussioner om vilka källor som är pålitliga.

- En annan fördel är att den information som eleverna möter är mer aktuell, och att vi arbetar med det vidgade textbegreppet (som omfattar text, ljud film med mera). Vi gör ingen skillnad på i vilken form informationen presenteras.

Var ligger utmaningarna?

– Den kanske största utmaningen ligger i att arbeta med elevernas förställningar om vad lärande i skolan är och vad kunskap är. Användningen av exempelvis Diigo ligger utanför deras referensramar. Hur vet de att det de presterar är tillräckligt bra? Hur ser de kvalitéer i det de gör? Dessutom krävs det att eleverna lär sig andra saker, som att tagga och organisera information.

– Det finns även andra problem som att det för eleverna är utmanade att använda webbaserade verktyg – det är ett fåtal som direkt förstår hur de kan användas i undervisningen, för samarbete för informationssökning. Jag upplever dessutom att de flesta eleverna har ett stort motstånd mot att använda webbaserade verktyg på detta sätt, för sociala medier och webbaserade verktyg används på fritiden och utan krav.

Niklas har i det här projektet haft ett nära samarbetet med Erik Boström, skolbibliotekarie och doktorand i Göteborg, och har tillsammans med Alma Taawo, Länkskafferiet, byggt upp grunden för en ”Nationell bokmärkessamling för utbildning och lärande” och ”Nationell bokmärkessamling – Biologi”. Niklas vill uppmana fler lärare att pröva detta arbetssätt.

Niklas avslutar med orden:

– Jag vill hitta fler att samarbeta med!

***

Och för er som vill komma igång finns här början till en guide för biologi och en plan för att använda Diigo i undervisningen.

Du kan också läsa en intervju med Niklas Karlsson på webbplatsen IT för pedagoger i artikeln Kommunikation och samarbete viktigt i undervisningen

Never Ending Holiday Homework by Azizul Ameir CC (by, nc, sa)

Det tillhör skolvardagen att elever självständigt ska söka efter fakta till en fördjupning eller en uppgift i skolan. I fredags berättade en bibliotekarie för mig:

”På vår skola gör eleverna nästa alltid faktablad om olika saker, som ett land i Afrika eller en historisk händelse, ett djur eller en uppfinning. Men sa hon, eleverna löser ofta uppgifterna genom att bara kopiera en artikel ur Wikipedia, eller NE. Vad lär sig eleverna på det?

Det kan ju tänkas att uppgiften handlar om att eleverna ska lära sig hitta fakta som de sedan ska kopiera till ett faktablad, men jag tror att de flesta lärare vill mer, och ser det som ett problem att eleverna bara löser uppgifterna genom att klippa och klistra in text från Wikipedia eller NE.

Olof Sundin hjälper mig

Jag har haft elever som har kopierat hela artiklar från Wikipedia och lämnat in som sina egna eller de som bara lämnat in en länk till en artikel i NE, som svar på en skoluppgift. Att informationen är lättillgänglig och att tekniken gör att elever lätt kan klippa och klistra in texter är ett av de problem som vi i skolan måste hantera. Jag tycker att Olof Sundin har formulerat det så väl i Stefan Pålssons artikel på Sociala medier ändrar källkritiken (Kolla Källan)

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt. Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Frågan är: Hur ska vi hantera det? När en av mina elever lämnar ifrån sig en text som bara är en kopia av en Wikipedia-artikel blir jag besviken, ifrågasätter mig själv, min undervisning och undrar hur kunde det bli så? Olof Sundin har fått mig att inse att det är inte mig det är fel på, inte heller på mina elever utan snarare är det fel på den uppgift som jag har konstruerat och vars svar finns på Wikipedia.

Hur gör jag?

Hur gör jag då? Hur hanterar jag en inlämningsuppgift som bara är en kopia av Wikipedia? Jag brukar be eleverna skriva om och på så sätt visa att jag inte ”köper” lösningen. Men med åren har jag insett att mina elever måste träna på att få andra uppgifter, jag måste vrida till uppgiften lite för att de ska göra något eget av informationen.

Om uppgiften är att till exempel skriva om Blackeberg och det jag vill är att eleverna ska öva att hitta i NE, då räcker det med att jag ber eleverna göra ett faktablad, men om jag vill att de ska göra informationen till sin egen, bearbeta den, förstå eller utveckla färdigheter då formulerar jag uppgiften annorlunda.

Till exempel kan jag be mina elever göra en serie till sitt faktablad eller en reseskildring, ett reportage eller en intervju och inte bara ett faktablad.

Låt eleverna bearbeta informationen

Jag kan säga att mina elever är ovana vid den typen av uppgifter och det tar tid för dem att öva och skulle de få välja så skulle de nog bara lämna in ett faktablad, och sedan låta uppgiften vara klar, men övning ger färdighet och till slut lär sig eleverna att bearbeta informationen och steg för steg göra den till sin egen.

Så nästa gång, du ska låta dina elever arbeta självständigt och samla in information som de sedan ska bearbeta, fundera på om de kan gör något eget av faktabladet. Det kanske kan bli ett reportage, en insändare, en intervju eller något annat som gör att eleverna måste bearbeta informationen. Glöm inte heller att det är viktigt att eleverna anger sina källor.

I tisdags satte jag mig i biblioteket tillsammans med bibliotekarien Hanna Johansson på Enskilda Gymnasiet för att prata med henne om informationssökning och elevers informationskompetens.

Hanna Johansson

Informationssökning kring Afrika

I det här inlägget kommer jag att berätta hur Hanna arbetar kring informationssökning, källkritik utifrån ett Afrikaprojekt i årskurs nio, som hon tillsammans med en grupp SO- och språklärare just startat.

Jag börjar med att fråga Hanna: Hur förbereder du dig inför ett projekt, som det kring Afrika?

Hanna berättar glatt: Jag blev inbjuden av SO-lärarna på ett sektorsmöte om att vara med i planeringsfasen av projektet, och då blev det också naturligt att jag föreslog att jag skulle ha en genomgång med niorna i biblioteket kring hur de söker information. Lärarna tyckte det var en bra idé.

Min länklista lägger jag upp på skolan webbplats

Mitt eget förberedelsearbete börjar alltid med att jag gör en länklista, som jag sedan lägger upp på skolan webbplats. Men den gör jag egentligen mest för mig själv, säger Hanna och tillägger, för att jag ska få en översikt över vad det finns för material. Den blir sedan utgångspunkten för min presentation: ”Hur du söker efter material”.

I det här projektet hade jag en lektion tillsammans med eleverna där jag gick igenom hur de kan hitta information om Afrika som de sedan kan använda för sitt fördjupningsarbete. I stort sett utgår jag ifrån en liknande metod, anpassad efter syfte och ämne. Jag börjar med att kort gå igenom de resurser som skolan betalar för: NE, Landguiden och Historiska biblioteket och databaser som Presstext etc. sedan tar jag upp de fria resurserna, som finns på nätet och då börjar jag alltid med Länkskafferiet, som är Skolverkets kvalitetsgranskade länksamling, sedan tar jag upp Google, Wikipedia etc.

Kommer alltid in på källkritik

Jag är noga med att förklara för eleverna att de bör använda flera olika källor, som de jämför för att se att informationen överensstämmer och att det är något de bör göra med alla källor. Hanna tillägger: Samtalet kommer alltid in på källkritik när jag pratar om informationssökning. Eleverna ställer ofta frågor om Wikipedia, om jag tycker det är en bra källa att använda osv… Då kommer jag in på att det är viktigt att ha ett kritisk förhållningssätt till alla källor och jämföra all information de hittar. Det är viktigt att påminna eleverna om att de ska vara medvetna i sina val av källor.

Blir synlig för eleverna

Jag avslutar genomgången i informationssökning med att visa min länksamling, så att eleverna vet var de kan hitta den och kan använda den som utgångspunkt för sin egen sökning. Att ha en lektion i början av ett projekt gör också att eleverna sedan kommer tillbaka till biblioteket och frågar kring sin egen frågeställning, om hur de ska hitta material på internet och i databaser. Hanna säger: Det är som att en ”startlektion” gör mig mer tillgänglig som resurs och sedan vågar eleverna be om mer hjälp i början av ett projekt. Det är som om de behöver påminnas om att jag finns i biblioteket och kan hjälpa dem att hitta rätt.

Vilka är svårigheterna?

Jag frågar Hanna om vilka svårigheter hon upplever att hon möter i arbetet med att utveckla elevers informationskompetens.

Hanna är noga med att poängtera att hon tycker att eleverna har bra kunskaper i att söka information, men det som saknas är tid, och möjligheter att få möta eleverna på deras ”hemmaplan” att få dem att förstå att jag som bibliotekarie inte bara kan hitta bra böcker utan även har kompetens i att söka på internet. Jag stöter ofta på svårigheter när jag ska visa sökvägar i Google för eleverna upplever att de kan Google. De tycker att googla kan de och internet är deras hemmaarena, där har jag inget att tillföra.

Hur gör du då? undrar jag nyfiket.

Åh, jag brukar vara lyhörd för vad de säger och brukar låta eleverna visa mig, för att sedan fråga om de kan t.ex. ”frassökning”, d.v.s. söka efter en specifik fras på Google? Ofta är svaret nej, och då kan jag visa att de ska sätta frasen, meningen som de söker efter mellan två citationstecken. Jag genom att vara lyhörd hjälpa eleverna och underlätta deras googlande med enkla knep som ”frassökning” och då kompletterar vi varandra.

En resurs för att utveckla elevernas informationssökande

Jag inser när jag sitter där med Hanna i skolans bibliotek och solen skiner in på oss att ett nära arbete med biblioteket och bibliotekarien är viktig resurs i arbetet att utveckla elevers informationskompetens. Så mitt råd till alla lärare och elever är, använd biblioteket och bibliotekarien i ert arbete med informationssökning och källkritik i skolan.

I arbetet med informationssökning har jag i min skolvardag ett nära samarbete med biblioteket. I början av en ny kurs, så får eleverna en ordentlig genomgång av vår bibliotekarie i att söka information. De lär sig hur de ska söka på nätet, i olika databaser och på olika sajter. Det är alltid uppskattat, och eleverna känner att kunskaperna de får är användbara.

”Det finns ingen information”

Men förra våren när jag hade ett projekt kring finanskrisen, började jag fundera på hur mina elever egentligen gör när de söker efter information. För mina elever sa ganska snart: ”Kristina, vi hittar inget! Det finns ingen information.” Jag kände mig som ett levande frågetecken: ”Va, finns det ingen information? Hur kan det vara möjligt?”

seaching for the key av Darwin Bell CC (by, nc)

Jag var till en början frågande inför deras påstående ”ingen information”, för jag visste att varje tidning, varje nyhetssajt på nätet hade finanskrisen som huvudnyhet, och ändå kunde inte mina elever hitta någon information. Var gick det snett? Och hur kunde jag hjälpa dem?

Hur söker elever information?

Hur söker elever information? Det var den första frågan, som jag ställde. En av mina elever beskrev sitt sökbeteende så här:

”jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen.”

Jag insåg att elevers sökbeteende på nätet innebär att det har en sökväg och som heter Google, vars första träff heter Wikipedia. Jag förstod att mina elever inte söker så brett som jag tror, utan om de inte hittar ett svar på Google, så finns det inget svar. Resultatet blev att mina elever hade svårt att hitta tillräckligt med information.

Ett arbete för att hitta fler sökvägar

Jag och min bibliotekarie bestämde oss för att aktivt hjälpa eleverna att erövra fler sökvägar än Google. Vi gjorde ett delprojekt som gick ut på att utforska fler sökvägar. Vi började med att visa eleverna hur jag gör, när jag söker information:

• Jag börjar med att reda ut begreppen, söka definitioner: vad är i exemplet ovan en finanskris
  • Söker i Wikipedia eller NE
    
• Sedan googlar jag (något som) ”Finanskrisen i Sverige”, för att få en överblick, men väljer troligen att gå till andra källor för att söka som olika
  • Nyhetssajter och tidningar
• Jag använder biblioteket och söker igenom bibliotekskatalogen
  
• frågar bibliotekarien, ber om hjälp, tips
• Söker i databaser med tidningstexter, om det är ett mindre aktuellt ämne

I projektet kring finanskrisen samarbetade jag och min bibliotekarie. Hon hjälpte mig och mina elever genom att ha mer ingående genomgångar med eleverna om hur de kan söka på tidningssajter, och i databaser som presstext etc.

Vi skapade en bank med källor

Tillsammans skapade vi dessutom en liten källbank till eleverna, med artiklar och material som vi hade hittat på olika nyhetssajter som SvD, DN och Sveriges Radio. Alltför att eleverna ge eleverna fler sökvägar. Med flera sökvägar kunde de dessutom hitta mer material som de sedan kunde använda för att söka sig vidare.

På så sätt blev informationssökningen tydligare och kopplad till den uppgift som eleverna skulle lösa. Genom vår handledning fick de möjlighet att få stöd i sitt arbete att hitta fler källor. Vår källbank gav dem dessutom en bra första utgångspunkt, så att de kunde fokusera på att hitta mer material, nya ingångar istället för att planlöst söka efter en nål i en höstack.

Övning ger färdighet

Jag är mycket väl medveten om att en gång är ingen gång, och nästa gång är det lika viktigt att repetera dessa färdigheter, men kontentan blir ändå att resultatet av mina elevers sökbeteende beror på våra förberedelser, och tillsammans med skolbiblioteket kan vi ge eleverna bättre verktyg för att klara av att hitta svar på de frågor som vi vill att de ska besvara.

Informationssökning är inte en färdighet som alla elever har med sig, och de behöver öva på den precis som alla andra färdigheter. I det arbetet rekommenderar jag att du använder Kolla Källans artikel Lär dig söka information på nätet.

Google Lego 50th Anniversary Inspiration by manfrys CC (by, sa)

”Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör.”

Jimmy Wales, Wikipedias grundare

Jag står i mitt klassrum och vi pratar om källkritik och källor, då en av mina elever kastar ut frågan: ”Men Kristina, varför kommer Wikipedia alltid först, eller bland de första träffarna vid en sökning på Google? Betyder inte det att Wikipedia är en trovärdig källa?”

***

Vilken bra fråga, tänker jag, och gör som jag så ofta gör, kastar tillbaka frågan ut i klassen. Ja, varför tror ni att Wikipedia placerar sig först bland sökträffarna i Google?

Varför placerar sig Wikipedia bland de första träffarna i Google?

Mina elever funderar en stund och flera förslag kommer in:

• Google äger Wikipedia
• Wikipedia betalar för att få en topplacering
• Wikipedia är en trovärdig källa
• Många använder Wikipedia

Wikipedia är ett fritt uppslagsverk på nätet som grundades 2001. Enligt Wikipedia är:

”Wikipedia är en fri encyklopedi med öppet innehåll som utvecklas av sina användare – en så kallad wiki. Det betyder att vem som helst, även du, kan redigera vilken artikel som helst, när som helst, genom att klicka på länken ”redigera” som finns längst upp på varje sida.”

Ägs Wikipedia av Google?

Wikipedia drivs av en stiftelse Wikimedia Foundation Inc. som inte är vinstdrivande. Den har som uppdrag är att se till att Wikipedia utvecklas och växer samt att vi kan ta del av projektet, utan att det kostar något. Wikipedia finansieras inte heller av annonser, utan finansieras främst genom frivilliga bidrag.

Uppslagsverket är alltså fritt och gratis att använda för alla. Artiklarna och innehållet skapas och kan redigeras av alla användare. Wikipedia uppmanar dessutom alla att delta i arbetat att utveckla uppslagsverket, så att det kan bli ännu bättre, men Wikipedia ägs inte av Google.

Värderar Google sökträffarna?

Google är en sökmotor. Den värderar inte träffarna i sökresultatet. Det finns ingen redaktion som värderar träffarna och tar ställning till om de är relevanta, ”bra” eller inte. Jämför till exempel med att söka i Länkskafferiet, som har en redaktion, vilken har granskat det material som finns i skafferiet utifrån en rad kvalitetskrav. Googles söktjänst är helt automatiserat, sökningen genomförs av maskiner, som är programmerade efter att söka efter likheter mellan sökordet och sökresultatet. Google värderar, eller granskar alltså inte sökresultatet. Alltså placeras inte Wikipedia högt vid en googling pga att det är en trovärdig källa.

Hur rankas sökresultatet i Google?

Hur sedan sökträffarna rankas av Google är helt öppet, men några faktorer som avgör hur sajten placeras vid en sökning i Google är nyckelorden, (innehållet) som hemsidan har, och hur många besökare, som webbplatsen har. Wikipedia är en webbplats har väldigt många artiklar och samtidigt väldigt många besökare. Dessa två faktorer påverkar att Wikipedia hamnar högt i träfflistan när vi googlar.

Sedan påverkar antalet länkar till och från webbplatsen dess rankning vid sökning med Google. Wikipedia är en webbsida, som har många ingående länkar då många använder källan som referens, samt många utgående länkar eftersom de flesta artiklarna på Wikipedia har länkar till de referenser som använts för att skriva artikeln.

Svaret på frågan: Vad gör att Wikipedia-artiklar ofta placeras först eller väldigt högt vid en sökning i Google? Är alltså innehållet, antalet besökare, och antalet ingående och utgående länkar som uppslagsverket har. Dess placering har inget med hur bra eller trovärdig källan är. Wikipedia är en källa som är oberoende av Google, och som finansieras främst genom frivilliga bidrag.

Diskutera Wikipedia som källa

En diskussion kring Wikipedia som källa är alltid värd att föra, men det är svårt att göra om man inte använder Wikipedia som källa. Jag låter mina elever använda Wikipedia för att det är en bra källa, aktuell, uppdaterad, visst den är öppen för alla att redigera och det gör att det kan förekomma felaktigheter, men dessa kan snabbt korrigeras och källan uppdateras. Hur jag arbetar med Wikipedia i mitt arbete i skolan för att medvetandegöra mina elever så att blir mer källkritiska får jag återkomma till i ett annat inlägg.

Har ni några kul idéer för att göra undervisningen i informationssökning roligare? Den frågan ställdes av en bibliotekarie, Isabelle Vernersson, till skolbibliotekariernas e-postlista. Hon ville ha material som passade att använda tillsammans med gymnasieelever och som förberedelse till projektarbetet. Här är några av de förslag som kom in till listan:

SCB:s namnstatistik (Veit G. Berg)
Varför inte roa eleverna med SCB:s namnstatistik, det vill säga hur många heter likadant som jag/min lärare/min bästa kompis etc. Det finns direktlänk till namnstatistiken på http://www.scb.se Samtidigt kan du passa på att prata lite om SCB:s webbplats i stort och om allt material som går att hitta där.

Finesser i Google (Hanna Johansson)
”Tips och trix” och söktekniker för Google brukar vara uppskattat av elever.  Det finns många ”Google”-skolor både på svenska och engelska. Se till exempel Johan Kohlins Google-skola. http://blogs.hj.se/kojo/google-skola

Då kan man ju göra sökningar direkt i Google tillsammans med eleverna, kanske utifrån de ämnen som de valt för sina projektarbeten.  Prova boelsk sökning +/-/OR och så vidare.

Hitta material av vetenskaplig karaktär (Hanna Johansson)
Förra året visade jag Google Scholar http://scholar.google.se för en grupp och vi gjorde några direkta sökningar efter elevernas egna ämnen och frågor och fick upp ett par bra träffar av mer vetenskaplig karaktär. Mest pdf-er vilket var roligt. Jag tror att eleverna direkt såg skillnaden mellan att söka i Google Scholar och ”vanliga” Google.

Andra söktjänster med uppsatser och vetenskapligt material kan också vara uppskattat att visa inför projektarbetet till exempel:Uppsök Libris databas http://uppsok.libris.kb.se/sru/uppsok
Uppsatser.se http://www.uppsatser.se
Forskning.se http://www.forskning.se
DIVA – Academic Archive Onlive http://www.diva-portal.org/index.xsql?lang=en
DOAJ – Directory of Open Access Journals http://www.doaj.org/
Gratis arkiv med vetenskapliga, granskade artiklar. Mest på engelska
Scirus – Scientific Information http://www.scirus.com/

Hitta ”falska sidor” (Kirsi Rutanen)

För den som har boken Web of Deception: misinformation on the Internet så finns det tonvis med tips i den på falska sidor. Jag har samlat några på min sida om källkritik där det även finns lite annat smått och gott:

http://www.sandvikensgymnasieskola.se/omskolan/bibliotek/tjansterochservice/bibliotekspedagogik/kallkritik.4.72cc3adc10af56929a180006568.html

Själv har jag lekt med tanken att en lektion om informationssökning kan vara så enkel som att be eleverna att komma upp med tio synonymer på ett ord, t.ex. ordet ”gammal” och sen diskutera kring vilka ord eleverna kan komma på här kan man komma in på ett samtal om synonymer, homonymer, förknippade ord men även sökstrategier, flexibilitet, fantasifullhet i sökningarna och hur viktigt det är.

Utforska nya Länkskafferiet (Alma Taawo)
Varför inte roa eleverna i höst med att utforska nya Länkskafferiet, och även de länkar som finns där om bland annat internetsökning, och särskilda sökuppgifter? I Länkskafferiet finns över 4000 kvalitetsgranskade länkar för skolarbete. Här har skolpersonal och elever mycket att hämta!

Länkskafferiets sökuppgifter för alla åldrar:
http://lankskafferiet.skolverket.se/for-larare/sokovningar/
Temalänkar kring internet:
Internetsökning
Källkritik
Netikett
Säkerhet på nätet

Fler förslag som kom in var att visa den falska Mozartsidan http://web.comhem.se/mozart/index.htm, visa hur lätt det är att redigera en Wikipediasida, visa på skillnader mellan webbsidor som kan heta samma sak men slutar på .org .net .gov .com .se. Be eleverna komma upp med synonymer till ett sökord.

Har du egna förslag som passar att använda på lektioner om informationssökning, så skriv gärna en kommentar!