Ansvarsfullt beteende på nätet börjar med vuxna

Fake news och alternativa fakta är det inte barn som står för – det är vuxna. Det börjar med oss och vi måste ta ansvar för hur vi agerar. Det budskapet ger Elza Dunkels, forskare vid Umeå universitet med fokus på barns och ungas användande av internet. Hon var en av föreläsarna på en konferens för skolbibliotekarier i Malmö i mars 2017.

Elza Dunkels

Idag, när allt fler hämtar och delar information via sociala medier, har kunskaper om säkert och ansvarsfullt beteende på nätet blivit allt viktigare. Dagens demokratiska samhälle förutsätter medie- och informationskunniga medborgare och nu har regeringen stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Skolbibliotekarierna kan spela en viktig roll för elevers och lärares digitala kompetens och därför bjöd Skolverket till en konferens.

– Med konferensen lanserade vi Skolverkets material för kompetensutveckling om säker användning av nätet, berättar Anette Holmqvist, undervisningsråd på Skolverket. Och vi skapade en mötesplats för skolbibliotekarierna.

En konferensdeltagare tittar på Skolverkets material för kompetensutveckling om digitalisering

Många skolbibliotekarier arbetar ensamma med ibland över 1000 elever på sin skola, då kan det vara svårt att få kontinuitet i arbetet. Ofta saknas bibliotekariekollegor att bolla idéer med. Konferensen var därför ett välkommet tillfälle att utbyta erfarenheter.

– Jag vill veta hur andra jobbar och hur jag kan göra för att jobba bättre, säger Anneli Hallbjörk Ahl, från Hässleholms Tekniska Högskola.

– Det finns ett behov bland bibliotekarierna på skolorna att veta vilka pusselbitar det är vi kan fylla i. Vad det är vi kan bidra med. Jag tycker att det är bra att initiativet till den här konferensen kommer från Skolverket så att det blir lite mer formaliserat var vi kan komma in, säger Mats-Peter Skyldberg, från Elof Lindälvs gymnasium i Kungsbacka.

Under eftermiddagens workshops flöt samtalen på. I ett av rummen satt fyra skolbibliotekarier och en lärare och diskuterade.

– Det här är outforskat område för mig. Jag känner mig osäker trots att alla säger att det är vi som är experter, säger Ninni Malmstedt, Rinnebäcksskolan i Kävlinge.

– När jag började hade vi fyra stationära datorer. Nu har alla en egen, säger Emelie Olofsson, Ljungenskolan i Kävlinge.

I sin föreläsning berättade forskaren Elza Dunkels om en intervju i amerikansk tv tidigare i år där Kellyanne Conway, rådgivare åt Donald Trump, fick frågan om varför Trumps pressekreterare Sean Spicer ljög om hur många som var närvarande vid Trumps installationstal. Hon svarade att han inte ljög, utan bara presenterade alternativa fakta. Uttrycket spred sig snabbt på sociala medier världen över.

I samma veva släppte serietidningen Bamse ett nytt nummer med fokus på källkritik. Till sin hjälp hade de Elza Dunkels. Karaktärer i Bamse tar upp hennes viktigaste säkerhetsråd. Den första punkten handlar om att vuxna måste bygga upp ett förtroende med barnet. Vidare att om det står något på nätet som ett barn funderar på eller oroas över ska de prata med en vuxen om det.

Elza Dunkels visar materialet om Bamse och källkritik som hon varit med att ta fram.

Elza Dunkels vill få bort den ibland nästan hysteriska synen på nätet som en dålig eller farlig plats för unga att vara på. Ser man tillbaka har det funnits flera liknande ”mediepaniker”.

– Mediepaniker är känslomässiga reaktioner på något nytt, säger Elza Dunkels. Det uppstår varje gång. Det var samma sak med radio, tv, hårdrock, heta linjen eller rollspel. Men det går över. För 30 år sen var tv det farligaste som fanns. Men internet är så mycket större än till exempel video. Därför uppstår minipaniker där vi brottas med känsloargument.

En sån minipanik var den om appen Periscope, en app som möjliggör livesändning. Appen blev snabbt populär bland unga. Men snart kom också varningar för sändningar från duschar i skolan eller inifrån klassrum. Det ledde till att socialtjänsten i en kommun gav rådet till vuxna att radera appen om de såg den.

– Tänk på Bamseteckningarna och råden. Att agera på det viset fungerar inte om man vill att barn ska våga prata om det här. Det finns barn som inte gör som föräldrar tänkt. Som kanske har appen i smyg i stället. Då är de utlämnade till att utforska det här själv. På det här sättet stöttar man inte unga, konstaterar Elza Dunkels.

Unga är på nätet – oavsett vad vuxna tycker om det. För att eleverna ska klara av sina studier behöver de trivas på skolan och känna tillit till lärarna och till sina kamrater. Eftersom nätet är en viktig del av vardagen i skolan behöver vuxna bidra till att också den miljön känns trygg för eleverna. Där kan skolbiblioteken spela en roll.

– Ett stort hinder är att vi inom utbildningsväsendet är så vana vid att ha informationen först, säger Elza Dunkels. Där tror jag att bibliotekarier och fritidspedagoger har en fördel gentemot lärare. Man har ett mer dialogiskt arbetssätt med elever där man utgår från elevers kunskaper och bygger något gemensamt.

Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, föreläste om att förebygga kränkningar. Eftersom många elever använder nätet och sociala medier i skolan och på fritiden behöver frågor om integritet och säkerhet på nätet ingå i det förebyggande arbetet. Förskolan eller skolan ska också ha rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever utsatts för trakasserier eller kränkande behandling.

– När Hugo Wester pratade om värdegrunder så kände jag: varför är jag den enda som jobbar med kultur? säger Martina Lind. Jag vill sitta med i värdegrundsgruppen. Jag satt och blev arg. Jag vill inte vara en kulturtant längre. Jag vill jobba med värdegrund. Jag känner alla elever och kan alla namn. Varför är jag inte med där?

Elza Dunkels delar upp näthat i två delar. Det finns politiskt hat. Ett hat som oftast drabbar vuxna. Det kan exempelvis handla om rasism, sexism, transhat eller funkhat. Mellan barn är det oftare personligt hat, det vi kallar mobbning.

– Skillnaden här är den personliga kopplingen, säger Elza Dunkels. Här har ofta den som utsätter och den som blir utsatt en relation och den finns i skolan. I det politiska hatet är de vuxna symboler. I kvinnohat så hatas du för att du är kvinna. De känner inte varandra.

Men allt elakt sägs på nätet får inte göra att vi missar det goda som finns där också.

– Samma instrument som vi använder för att uttrycka hat kan också användas för att uttrycka kärlek, menar Elza Dunkels. Tar vi inte med nätkärlek i diskussionen gör vi många människor en otjänst.

Konferensdeltagare i workshop om säkerhet på nätet.

Föreläsningarna på konferensen triggade igång tankar och funderingar. Emelie Olofsson säger att hon tycker att det var intressant att höra Elza Dunkels prata om nutidens mediepanik över internet och sätta det i ett historiskt perspektiv med jämförelser över hur den äldre generationen en gång i tiden förfasade sig över hur ungdomen konsumerade radio och sedan tv.

– Det här hon sa om att unga får skulden för näthatet. Att de återigen får skulden för något de inte gjort, det tog jag fasta på. Det var så solklart, säger Ninni Malmstedt.

Dagen avslutades med en livfull presentation av Kristina Alexanderson om informationssäkerhet i skolan.

Text och bild: Tobias Malmberg


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *