Skolan, smygfilmning och kränkande fotografering

Det finns en rad tjänster som kan användas för att livesända film från din mobilkamera eller surfplatta. Bambuser, YouTubeLive och Meerkat hör kanske till de mer kända exemplen. På senare tid har appen Periscope hamnat i rampljuset eftersom det kommit fram att tjänsten har använts för att smygfilma lärare och elever i skolan.

Precis som med liknande tjänster bygger Periscope på att du skaffar dig ett konto, letar upp andra användare att följa och kanske också bli följd av. Sedan är det bara att sätta igång att filma. Dina tittare kan visa sin uppskattning genom att kommentera eller skicka ut små hjärtan. Allt som filmas sparas automatiskt och går att titta på i efterhand. Sändningen kan också delas via Facebook och Twitter. Om du vill avslöja var du befinner dig kan du ställa in din geografiska position. Det betyder omvänt att om du vill veta om din skola blir filmad kan du zooma in den på Periscopes karta och titta efter. Du behöver inte vara inloggad för att kunna se filmklippen.

karta

När Kolla källans redaktör livesände från Skolverket på Kungsholmen i Stockholm

Naturligtvis är inte syftet med den här typen av tjänster att de ska missbrukas, utan meningen är att du ska kunna visa upp vad du gör eller var du befinner dig just nu. Som vanligt handlar det inte om tekniken i sig, utan hur vi hanterar den. Och det finns många positiva exempel på hur filmtjänster kan användas under en semesterresa, i svampskogen eller någon aktivitet i skolan.  Men det som har hänt i vinter och som bland annat läraren Sara Bruun vittnar om är att elever har smygfilmat lärare under lektioner och sänt live via appen. Några av eleverna har erbjudit sig att göra något mot läraren eller förstöra något i utbyte mot att de får tillräckligt många tittare, gilla-markeringar eller kommentarer till sitt filmklipp. Det har också förekommit att elever har kränkt varandra via appen. Sara Bruuns inlägg har följts av tv-inslag en serie artiklar i bland annat Skolvärlden. I Kolla källans wiki finns länkar till några av artiklarna.

Är det tillåtet?

Många undrar om det verkligen är tillåtet att fotografera och filma andra människor utan att först be om lov. Det är det, så länge dina foton och filmer inte är kränkande mot någons personliga integritet eller hotfulla på något sätt. Det är också tillåtet att sprida dem. Anledningen är att det skulle begränsa yttrandefriheten alltför starkt om det var förbjudet att fotografera och filma personer utan tillstånd. Det finns dock undantag. Bland annat att det inte är tillåtet att använda bilder och filmer på personer i reklam, utan att först be om lov. Det regleras i Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Sedan är det en annan sak att det kan höra till god ton att fråga om lov. Alla vill inte ha sina porträtt på nätet.

Att det är tillåtet att fotografera och filma utan tillstånd betyder inte att vi får göra vad som helst med våra kameror. Sedan 1 juli 2013 finns en lag mot kränkande fotografering. Den ger inte stöd för att förbjuda fotografering och filmning i största allmänhet. Det lagen förbjuder är att smygfotografera eller smygfilma någon som befinner sig i ett privat utrymme “eller annan plats som är avsedd att vara privat”. (Exempel på det senare kan vara skoltoalett eller dusch, däremot räknas inte klassrum eller skolbibliotek dit). Det är inte heller tillåtet att sprida sådana bilder eller filmer. Innan den här lagen kom var bara spridningen förbjuden.

Vad kan skolor göra?

Skolan kan därför inte hänvisa till lagen mot kränkande fotografering för att komma till rätta med smygfotografering i klassrummet. Men det finns inget som hindrar att skolan har ordningsregler och/eller en it-policy som tar upp frågan. En del skolor väljer till exempel att förbjuda fotografering i skolans lokaler, andra samlar in mobiltelefonerna vid lektionsstart. Ofta väger man också in hänsynen till elever med skyddad identitet i den här typen av beslut.

Ett mer konkret exempel på hur skolans ledning kan agera finns i skörden av den senaste tidens artiklar om Periscope. Rektor Peyman Vahedi i Kramfors berättar för tidningen Skolvärlden vad han gjorde då det uppdagades att kränkningar skett på hans skola.

Det kan vara frestande att blockera vissa tjänster eller förbjuda eleverna att använda dem. Forskaren Elza Dunkels som ägnat många år åt unga och nätet menar dock att det kan vara en farlig väg att gå, eftersom hon menar att förbud kan ha den effekten att unga inte vågar prata med vuxna om vad de gör på nätet. Liknande tankar har uttryckts av forskaren Marcus Samuelsson. Han är docent i pedagogik vid Linköpings universitet med ledarskap i klassrummet som sitt huvudområde. Han tror inte heller på förbud. Båda forskarna menar att det är bättre att samtala engagerat och visa intresse för de unga och deras liv på nätet.

Ibland är det lättare sagt än gjort, särskilt om man själv som vuxen är ovan med sociala medier. Men då gäller det att fråga, be någon visa och förklara hur tjänsten används och varför den är bra. Koppla det till skolans värdegrund och diskussioner om hur vi ska vara mot varandra och hur vi själva vill bli behandlade. Oavsett om skolan väljer att förbjuda/blockera eller inte så behöver den här diskussionen föras, så att inte hela ansvaret läggs på tekniken.

Några tips till lärare – allmänna diskussioner om nätet

    • Diskutera med elever och lärarkollegor. Det gäller oavsett om skolan väljer att förbjuda/blockera tjänster eller inte.
    • Det är svårt att begära att alla vuxna ska hålla koll på allt som händer på nätet och vilka tjänster som är populära bland unga. Men ta gärna upp diskussionen i klassrummet, be eleverna berätta om vad de gör på nätet och varför de föredrar att använda de forum de gör. Kanske får du själv lust att prova en tjänst och se hur den fungerar. Det ger lite bättre förståelse och underlättar samtalen.
    • Skolverkets it-uppföljningar visar att många lärare efterlyser kompetensutveckling i säker internetanvändning och kränkningar på nätet. En god början kan vara att arbeta med Skolverkets Sju timmar om att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
    • Ta också upp diskussionen om sociala medier och annan internetanvändning på föräldramöten. Berätta om skolans hållning och hur ni arbetar i klassrummet. I Skolverkets artikel Hat på nätet – hur tar vi upp det i skolan? finns förslag på diskussionsfrågor som passar både i lärarrum och på föräldramöte. Läraren Sara Bruun har också några förslag på diskussionsfrågor.

Några tips till lärare – diskussioner om smygfilmning och kränkande fotografering

    • checklistaOm du på förekommen anledning eller i förebyggande syfte vill diskutera Periscope och liknande appar kan du ta del av de konkreta tips som Sara Bruun och Patricia Diaz delar med sig av i sina blogginlägg. Länk till Elevers tankar kring Periscope i skolan, smygfilmning av lärare och livesändning och Periscope i skolan? Båda berättar dessutom om hur filmappar kan användas för roliga aktiviteter i undervisningen, om eleverna har åldern inne för det. Sociala medier har åldersgränser som ni vet. En vanlig gräns är 13 år, men det kan variera och står i tjänstens användarvillkor.
    • Använd Kolla källans checklista för sociala medier som kan vara en bra utgångspunkt för en diskussion om sociala medier. Den tar upp några viktiga frågor att ställa innan vi delar något på sociala medier. Webbstjärnans infografik om att tänka på vilka bilder du delar kan också vara användbar.
    • Med äldre elever vill ni kanske diskutera juridik och ta reda på mer om vad som egentligen gäller vid publicering på nätet. De viktigaste bestämmelserna finns beskrivna i Hat på nätet – får man skriva vad man vill på nätet? från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Till boken hör en lärarhandledning.
    • Juridik på ett mer lättsamt sätt går att få via No hates juridikpoddar från Statens medieråd. Det nionde avsnittet handlar om kränkande fotografering. No hate har också metodmaterial som reder ut vad som gäller juridiskt på nätet samt elev- och lärarmaterial om näthat.
    • Skolverkets lektionsmaterial och övningar för sociala medier handlar inte så mycket om foto och film, men de källkritiska frågorna går att använda för olika tjänster på nätet. För fler tips titta på Skolverkets sidor Integritet och säkerhet.

De flesta elever använder inte digital teknik för att kränka eller skada varandra eller sin lärare. Men det är viktigt att hålla diskussionen levande så att alla på skolan vet vad som gäller och kan komma överens om hur vi ska vara mot varandra.

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *