Vad vet vi om ungas nyhetskonsumtion?

De traditionella mediernas informationsmonopol är brutet, och numera kan alla som vill publicera sig och nå en publik på internet. Det har också vuxit fram nya globala mediegiganter – bland annat Google och Facebook – som med hjälp av algoritmer underlättar tillgången till underhållning och nyheter. Valfriheten är större än någonsin och du kan forma ditt medieflöde efter intresse och behov. Det här tittar också Medieutredningen på.

medieutredningen3

Medieutredningen tillsattes av regeringen i mars 2015 för att analysera medieutvecklingen ur ett medborgarperspektiv. Den pekar i sitt delbetänkande på att den vidgade valfriheten inte enbart är positiv ur en demokratisk synvinkel, utan kan leda till att många av de gemensamma samtalsarenorna försvagas eller försvinner helt. Samtidigt ökar risken för fragmentering och minskad sammanhållning i samhället. När trösklarna sjunker och alla kan göra sin röst hörd, blir det också svårare att se vad som är fakta och vad som är rykten och svårare att skilja verifierad, saklig information från desinformation, skrönor och ren propaganda.

Den amerikanske medieaktivisten Eli Pariser hör till dem som varnar för att algoritmerna skapar informationsbubblor, det vill säga personligt anpassade resultat av en sökning efter information, som ger en förvrängd bild av verkligheten. En del medieforskare menar att den ökade tillgången till information inte nödvändigtvis innebär att alla blir mer informerade och insatta. De som redan är intresserade och kunniga ökar sina kunskaper och sitt samhällsengagemang, medan de som är mindre intresserade och kunniga kan undvika nyheterna och istället ägna sin tid åt lättsmält underhållning.

På sikt kan en sådan här växande kunskapsklyfta skapa problem, eftersom en fungerande demokrati kräver informerade medborgare, konstaterar Medieutredningen i sitt delbetänkande. Men frågetecknen är många och utvecklingen är komplex och svår att förutsäga.

Hur ser det ut i Sverige idag? Enligt Mediebarometern 2014 finns det både tecken som visar på en teknisk omvandling och tecken som visar på stabilitet och kontinuitet. Tre fjärdedelar av svenskarna har en smartphone, vilket innebär att man mer eller mindre har internet i fickan. Här har det gått snabbt: för fem år sedan var det bara 14 % som hade en smartphone.

mbar_smal

Användningen av sociala medier har också ökat. En vanlig dag använder knappt hälften av alla svenskar sociala medier. För fem år sedan handlade det om en tredjedel. Men fortfarande ägnar åtta av tio svenskar i genomsnitt ungefär en och en halv timme varje dag åt att titta på tablå-tv.

Enligt Mediebarometern 2014 är medieanvändningen i stora delar en generationsfråga. Det är framför allt ungdomar och unga vuxna – åldersgruppen 15-24 år – som ägnar sin tid åt sociala medier. 83 % gör det varje dag. Medelålders och äldre sitter i hög utsträckning kvar i tv-soffan.

Svenskarna och Internet 2015 visar att mellan 85 och 90 % av befolkningen företrädesvis konsumerar radio, tv och böcker i sina traditionella former, medan de digitala versionerna mest fungerar som komplement. Dagstidningen är det enda undantaget – här har nätet tagit över.

Bland barn och ungdomar går den digitala utvecklingen snabbare. Ungar och medier 2015 slår fast att jämfört med den förra undersökningen, som omfattar 2012-2013, har nyhetskonsumtionen på allvar börjat flytta från papperstidningar och tv-nyheter till det ständiga flödet på nätet. Det är egentligen bara i åldersgruppen 9-12 år som det är vanligare att se nyheter på tv än att använda nätet. I samtliga åldersgrupper ökar nyhetskonsumtion på mobilen. Det gäller både den totala och den dagliga användningen.

ungarochmedier15svochinet

Läsningen av papperstidningar minskar i alla åldersgrupper och har istället ersatts av nyhetskonsumtion på nätet och i mobilen. Enligt Ungar och medier 2015 kan detta delvis bero på att en stor del av de nyheter som sprids i sociala medier är länkar till tidningsartiklar och andra nyhetsförmedlande inslag från traditionella medier. Nyheterna “bäddas in” i det sociala medieflödet och kommer utan att användaren aktivt behöver söka upp dem. En ökad användning av sociala medier behöver alltså inte innebära att konsumtionen av nyheter från traditionella medier minskar.

Ungar och medier 2015 visar att nyheter på tv är den medieform som barn och ungdomar generellt sett bedömer som mest trovärdig. De litar något mindre på sociala medier, bloggar och tidningar på nätet. I de äldre åldersgrupperna, 13-16 år och 17-18 år, litar man mer på digitala medier än vad de yngre, i åldersgruppen 9-12 år, gör. I den yngsta åldersgruppen finns inga könsskillnader. I de båda äldre åldersgrupperna finns det en viss tendens att flickor litar mer på traditionella medier, medan pojkarna fäster högre tillit till digitala medier.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillsammans med Demoskop genomfört en undersökning bland landets artonåringar om deras tilltro till information, som presenterades i början av november 2015. Enligt den här undersökningen litar 90 % på information från myndigheter medan 80 % litar på radio, tv och på sina föräldrar, 75 % litar på information från skolan och ungefär 65 % litar på dagstidningar och välgörenhetsorganisationer. 14 % litar på information från sociala medier och 13 procent information som kommer från poddar och bloggar.

msb
Undersökningen visar också att sex av tio artonåringar tror att de själva kan genomskåda falsk information. Däremot är det bara en tredjedel som tror att svenskarna i allmänhet klarar av att stå emot desinformation och propaganda. Det är fler män än kvinnor som tror att de kan genomskåda falsk information.

Det nyhetsflöde som en person exponeras för i sociala medier styrs av en mängd olika faktorer. Bland annat beror det vilka sidor man följer, vilka vänner man har och interagerar med, vilken typ av länkar som man brukar klicka på och som man gillar.

Medieföretagen brukar betona att det är användarna som själva styr sorteringen genom sina val. I Medieutredningens delbetänkande påpekas dock att Facebook tillstår att underhållning är ett mål i sig. Detta kan alltså leda till att lättviktigt material tränger undan mer samhällsintressant innehåll. Eftersom det helt saknas insyn i hur algoritmerna är utformade, konstaterar Medieutredningen i sitt delbetänkande att det är omöjligt att bedöma i vilken mån detta begränsar medborgarnas möjlighet att följa med i samhällsutveckling och samhällsdebatt.

Journalisten Sam Sundberg hör till dem som menar att informationsbubblorna i värsta fall kan främja okunnighet och hat, eftersom de som hyser den typen av åsikter sällan möts av motargument. I en artikel om filterbubblorna tar han upp att den brittiska tankesmedjan The Qulliam Foundation i en rapport menar att Google, Facebook och liknande företag borde använda sina algoritmer för att leverera “motargument” som kan motverka radikalisering och extremism. Men, undrar han, om detta är möjligt, ska vi anförtro de här företagen att både avgöra vilken information som är relevant och vilken som är sann?

nyhetspuffar
Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, hävdar (bland annat i denna artikel) att såväl svensk som internationell forskning visar att en växande grupp av befolkningen kan beskrivas som nyhetsundvikare. Den exakta definitionen varierar, men det handlar om att man, i takt med att valfriheten ökar, väljer bort nyheter och nyhetsmedier och istället vänder sig till andra medier och konsumerar annat innehåll.

Ingela Wadebring, förståndare för Nordicom vid Göteborgs universitet, har tillsammans med sina kollegor analyserat SOM-undersökningarna från 1986 till och med 2011 för att kartlägga nyhetsundvikarna. Analysen, som också presenterades i en artikel i Dagens Nyheter, visar att ungefär 6 % av svenskarna inte tar del av några traditionella nyheter. Främst handlar det om att en stor andel inte läser dagstidningar. Det som utmärker dem är att de är unga och att de inte är politiskt intresserade.

Det finns dock undersökningar som drar andra slutsatser. Novus panelundersökning Hej digitalt! från 2015, som omfattar ett representativt urval av den svenska befolkningen, visar att två av tre uppskattar att deras nyhetskonsumtion är minst lika omfattande idag som tidigare. Bland unga vuxna, som innefattar åldersgruppen 18-29 år, menar 30 % att de har ökat sin nyhetskonsumtion. 17 % anser att de har minskat den. Mediestrategen Brit Stakston håller med i en artikel i tidningen Journalisten. Hon menar att forskningen hamnar fel om den inte tar hänsyn till att en stor del av ungas nyhetskonsumtion sker i sociala medier. Man är inte nyhetsundvikare bara för att man inte läser morgontidningen på papper! Hon lyfter också fram att medborgarna inte enbart är konsumenter, utan även kan vara distributörer och medskapare i det nya medielandskap som växer fram.

Medieutvecklingen är komplex och rymmer både hot och möjligheter, vilket också Medieutredningen nämner i sitt delbetänkande. I framtiden kan medborgaren utvecklas till en medieborgare som kompletterar och samspelar med medieföretagen. Detta förutsätter dock en bred folkbildning, så att alla svenskar lär sig att hantera och att dra nytta av de nya möjligheterna och kan fungera som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Till den här texten hör också diskussionsfrågor att använda i lärarkollegium och klassrum. Gå vidare till Diskussionsfrågor till Vad vet vi om ungas nyhetskonsumtion?

2015-12-18 | Stefan Pålsson, omvärldsbloggare och skribent hos Skolverket

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *