Aktuella exempel för källkritisk diskussion

Det förändrade medielandskapet, de ekonomiska drivkrafternas växande betydelse och det virala nyhetsflödet i sociala medier ställer högre krav än någonsin på källkritik och kritiskt tänkande. Här har inte minst skolan en viktig roll att spela.

I det här andra inlägget i serien kommer jag att ge aktuella exempel på missförstådda skämt, felaktiga eller förvanskade uppgifter, politisk propagande och vandringssägner i nyhetsflödet. De fungerar utmärkt som underlag för källkritiska och mediekritiska diskussioner och samtal i undervisningen.

I mitt förrra inlägg nämnde jag att minskad trovärdighet för medierna på sikt kan vara en fara för demokratin, vilket har börjat uppmärksammas av både forskare och medier. Metros satsning Viralgranskaren har under året spelat en viktig roll för att lyfta fram problemet för en större allmänhet och andra medier börjar följa efter.

Redaktionen granskar nyhetsvirus för att ta reda på om de verkligen stämmer och presenterar sedan vad de kommer fram till. I ett fåtal fall visar det sig att informationen är korrekt, bland annat om krukväxter som kan förgifta husdjur och uppklistrade rakblad på en lekplats i USA. För det mesta rör det sig dock om rena felaktigheter som sprids i traditionella nyhetsmedier och i sociala medier.

Viralgranskaren nöjer sig inte med att konstatera att informationen är felaktig, utan tar också på sig en viktig pedagogisk uppgift. I artiklar och Facebook-poster visar journalisterna tydligt och klart hur de har resonerat och gått tillväga i sin kritiska granskning. För några månader sedan publicerade Viralgranskaren en artikelserie som visar och förklarar hur man blir en mer kritisk nyhetsläsare.

Ett vanligt fel är att journalister och allmänhet inte uppfattar att det rör sig om satir eller om ett skämt. Viralgranskaren har bland annat visat att uppgifter om att hunnen Attilas grav har hittats, att fästingbett kan undvikas med hjälp av en kulspetspenna och att vithajar siktats på västkusten oktiskt sprids vidare. Ofta handlar det om ofarligt trams. Men missuppfattad satir kan även användas som politisk propaganda, till exempel med rasistiskt eller främlingsfientligt syfte.

Parodikonton på sociala medier är en annan möjlig felkälla. För två år sedan publicerade Dagens Nyheter en kommentar från ett falskt Zlatan-konto på Twitter, men misstaget upptäcktes snabbt av tidningen, som bad om ursäkt på Redaktionsbloggen för sitt misstag. Ett annat exempel är nyheten om att att jättepandan är på väg att utrotas, som Expressen uppmärksammade i somras. Den påhittade nyheten spreds från ett falskt Twitter-konto som sades tillhöra Skansenakvariets djurexpert Jonas Wahlström. Även här upptäcktes misstaget snabbt. På Twitter-kontot anges dessutom tydligt att det rör sig om ett skämtkonto.

Falska pressmeddelanden är också ett problem. Några sänds med falsk avsändare från gratistjänster på nätet och kan se äkta ut för det okritiska ögat, som Sveriges Radios program Medierna pekade på i vintras. Det rör sig i regel om välformulerade pressmeddelanden som ser ut att komma från en trovärdig källa, menade representanter för Mynewsdesk och Cision i Dagens Media. Ökad tidspress och en ambition att vara först leder till att uppmärksamheten sjunker och kontrollen brister, konstaterade Mediegruppen.

Det blir allt vanligare att fotografier och skärmdumpar från filmer används i vilseledande syfte. Ett exempel, som Viralgranskaren tog upp i somras, är den skärmdump med en bild på en liten gråtande flicka och en man i trettioårsåldern från den islamistiska terrororganisationens tv-kanal som dök upp på rasistiska bloggar utomlands och i Sverige. Bilden sades föreställa ett tvångskonverterat barn som tvingats att gifta sig med en soldat ur IS armé. Istället rörde det sig om en flicka som blev nervös och började gråta under en koranrecitation. Bilden har sitt ursprung i IS propaganda, men används alltså i helt andra syften av rasister.

Det aktuella fallet med Zilla van den Born togs bland annat upp av Dagens Nyheter i september. Det rör sig om en ung kvinna från Amsterdam som med hjälp av Photoshop skapade en övertygande serie av bilder från en resa till Asien som aldrig ägt rum. Fallet visar hur enkelt det är att bluffa och manipulera med teknikens hjälp. Zilla van den Born vinkades av på flygplatsen, men tog sedan tåget hem igen och stannade inomhus i 42 dagar. I en film som bland annat publicerats av Daily Mail visar hon hur hon gick tillväga. Hon säger själv att hon iscensatte bluffen för att visa hur lätt det är att skapa falska verklighetsbeskrivningar och sprida dem på sociala medier.

Fejkade insändare som skrivs i politiskt syfte är inget nytt fenomen, men kan nå en helt annan spridning än tidigare om de börjar spridas i sociala medier. I slutet av sommaren tog Viralgranskaren upp att flera lokaltidningar i olika delar av Sverige publicerat en insändare från signaturen “Köks-Emma”, som utgav sig för att vara restaurangbiträde. Hon menade att restaurangfacket sviker medlemmarna när de deltar i finansieringen av en LO-kampanj som argumenterar för höjd restaurangmoms och högre arbetsgivaravgifter. Eftersom skribenten varken har kunnat lokaliseras eller identifieras, och insändaren har skickats till tidningar över hela landet, rör det sig sannolikt om en politisk kampanj.

Vandringssägner är nog minst lika vanliga i medier idag som på 1980-talet, då böcker av etnologen Bengt af Klintberg fick stor spridning och gav upphov till begreppet “klintbergare”. Det rör sig om påhittade skildringar och vaga påståenden som knyter an till en aktuell samhällsfråga genom att anspela på en rädsla, en fördom eller en känsla som många kan känna igen. De är en slags moderna folksägner som fungerar utmärkt som “beten” för den som vill att uppgifterna ska spridas vidare. Ofta är de oskyldiga, men de kan få negativa konsekvenser i samhället genom att bidra till att en förvriden bild av verkligheten får en stor och snabb spridning.

Uppgifter om att tiggare styrs av organiserade ligor som gör stora vinster, att en lärare fick ordning på sin stökiga klass genom att hota med att avslöja handlingen i en tv-serie och att en tiggande flicka i en förort till Uppsala “antagligen” har tbc är några aktuella exempel på vandringssägner som Viralgranskaren tagit upp.

I nästa inlägg ger jag exempel på tjänster som arbetar för att falsifiera felaktig och vilseledande information som sprids i medierna. Jag kommer också att ta upp material som tagits fram särskilt för att användas i undervisning kring medier och källkritik i skolan.

2014-10-10 | Stefan Pålsson, omvärldsbloggar och skribent åt Skolverket


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *