Nyhetsspridning eller ryktesspridning – det är frågan

wordle

Genombrottet för internet har fått en avgörande betydelse för hur nyheter skapas, konsumeras och sprids. De sociala medierna ger fler människor möjlighet att få en publik och att delta i det offentliga samtalet, vilket är mycket positivt för demokratin.  Nyheter sprids av många i en allt högre takt. Det kan vara svårt att hinna med och det förutsätter att vi kan och tar oss tid att granska informationen kritiskt.

Tidningen Metros Viralgranskaren ger några smakprov på vad vi kunnat läsa i nyhetsflödet, till exempel att McDonalds fyller sina hamburgare med mask, att tiggare styrs av kriminella ligor som tjänar storkovan, att ett vikingaskepp har hittats vid Mississippi och att muslimer får låna räntefritt på banken. Stämmer verkligen det som sägs? Handlar det inte om nyheter utan istället om vandringssägner, politisk propaganda eller satir? Viralgranskaren försöker reda ut vad som egentligen står bakom dessa ”nyheter”.

wordle

Den information vi tar till oss formar vår uppfattning av verkligheten och påverkar hur vi resonerar och beter oss i vardagen. Falsk, vilseledande eller missuppfattad information kan därför få allvarliga konsekvenser, till exempel att fördomar sprids mot olika företeelser eller olika grupper av människor. Det är viktigt att kunna bedöma om de budskap vi tar emot är trovärdiga och korrekta, en förmåga man inte erövrar automatiskt utan den kräver en hel del träning, inte minst i skolan.

Det här och två kommande inlägg tittar närmare på ryktesspridning och falska nyheter i det virala flödet. Detta första inlägg ger en snabb bild av hur medielandskapet förändras. I nästa inlägg ges exempel på rykten, satir, propaganda och vandringssägner som sprids på nätet. Det sista inlägget beskriver resurser som kan användas i undervisningen för att lyfta fram betydelsen av källkritik och medie- och informationskunnighet i en vidare bemärkelse.

Jesper Strömbäck är professor i journalistik vid Mittuniversitetet och ledde häromåret Framtidskommissionen, som tillsattes av regeringen för att identifiera framtidens samhällsutmaningar. Han menar att den pågående medieutvecklingens betydelse för demokrati och social sammanhållning är en av dagens allra viktigaste frågor och problemställningar.

Det har aldrig varit lättare att vara välinformerad, eftersom vi utan större svårigheter har tillgång till nyhetskällor av hög kvalitet från hela världen. Samtidigt är det också enklare att söka sig till nyhetskällor som medvetet vilseleder, bekräftar åsikter eller sprider fördomar, konstaterar Jesper Strömbäck. Detta leder till allt större skillnader mellan hur olika grupper i samhället förstår och uppfattar världen (DN 2012-05-18) Kunskapsklyftorna ökar och därmed kan demokratin hotas.

Kulturantropologen Katarina Graffman visar i sina undersökningar och studier att för många unga är medier detsamma som sociala medier. Deras användning av sociala medier och de nyheter som de sprider och tar del av ingår samtidigt i skapandet av en egen identitet. De menar själva att de på det här sättet får tillgång till den information som de känner att de behöver och vill ta till sig. Men det innebär att de kan fastna i en informationsbubbla, påpekar Katarina Graffman. Samma kan naturligtvis hända för oss vuxna.

Kunskapscentret Nordicom vid Göteborgs universitet ger varje år ut Mediebarometern, som visar hur medieanvändningen i Sverige ser ut och förändras. Mediebarometern 2012 ger ungefär samma bild som Jesper Strömbäck. Undersökningen pekar liksom Katarina Graffman på risken med att många unga skapar sina egna nyhetsflöden och i stor utsträckning ställer sig utanför viktiga nyhetsflöden i samhället. Detta sker dock i alla åldersgrupper, men det är bland unga som den här utvecklingen är mest tydlig.

En annan viktig faktor är att medier i allt högre grad styrs av ekonomiska intressen och överväganden och att publicistiskt ansvar och samhällsintresse i många fall har en lägre prioritet. Resultatet av detta blir en strävan efter att “ge folk vad de vill ha” och att locka så många som möjligt att komma till sajten och ta del av annonsörernas budskap. Det ökade tempot på redaktionerna kan samtidigt leda till att nyhetskällor och faktauppgifter inte kontrolleras lika noga som tidigare.

Innan de sociala medierna slog igenom, handlade det ofta om att skapa “klickvänliga nyheter” – “clickbaits” – med en rubrik som skulle locka läsaren att läsa vidare. Nu är det istället i allt högre grad “spridvänliga nyheter” – “sharebaits” eller “linkbaits” – som gäller. Rubrikerna ska fånga ögat, men inte berätta hela historien. De ska också ha en twist som lockar läsarna att dela dem vidare.

Nätforskaren Marcin de Kaminski hör till dem som undrar vad som händer med journalistiken när den blir mätbar och delbar. Medierna på nätet visar gärna antalet delningar på Facebook och mängden tweets för att visa att det som de publicerar når ut. Meningen med detta kan man på goda grunder ifrågasätta, menar han. Det enda siffrorna visar är att en viss mängd interaktion har pågått, men det säger inget om innehållets kvalitet eller hur nyheterna tas emot.

Jesper Strömbäck konstaterar att alla medborgare måste vara någorlunda väl informerade om politik och samhälle för att demokratin ska kunna fungera. Det förutsätter att medierna tar sitt ansvar och publicerar den information vi behöver för att förstå världen och för att självständigt kunna ta ställning i aktuella samhällsfrågor. Men är det verkligen så idag?

Mediebarometern 2013 tar bland annat upp den förändring som pågår i medie- och kommunikationskulturen och vad den innebär. När medborgarna inte längre kan känna sig säkra på att de nyheter som publiceras och sprids är väl granskade, måste de själva och tillsammans med andra kasta ett kritiskt granskande öga på det som förmedlas. Detta lägger inte minst en stor och viktig uppgift på skolan.

Stefan Pålsson, skribent åt Skolverket


Kommentarer (1)

  1. Källkritik - Förstelärare i Hallsberg,

    […] för små barn Tänk på det här innan du delar Lektionsresurser för källkritisk granskning   Nyhetsspridning eller ryktesspridning – det är frågan Aktuella exempel för källkritisk diskussion Källkritik: ”Är det sant?” från […]

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *