Sep 02 2013

Lärare om källkritik i sociala medier

Publicerad av at 16:14 i kategorin Allmän

hootsuite

De allra flesta barn och unga i Sverige tillbringar en stor del av sina sociala liv på internet, och det är mycket vanligt att man dagligen använder flera olika sociala tjänster. Sociala medier erbjuder fantastiska möjligheter för kontakt, gemenskap och erfarenhetsutbyte, underhållning och förströelse för människor i olika åldrar. Det finns också många positiva exempel på hur sociala medier kan användas i skolan och som arena för pedagogiska diskussioner.

Men det finns också en del att vara vaksam över och fundersam kring (det gäller förstås alla typer av medier). Det är lätt att bli lurad eller vilseledd om man inte har ett källkritiskt tänkande och det kan vara lätt att sprida ett felaktigt rykte om man inte tänker efter före. I samtal med våra elever har vi ofta fått svaret att källkritik bara är något som de ägnar sig åt när de gör skolarbete. De allra flesta har sagt mycket tydligt att de inte är särskilt källkritiska när de ”nöjessurfar”, dvs. kollar på YouTube-klipp, chattar, Facebookar, twittrar eller läser andras blogginlägg osv.

I det här blogginlägget ska vi titta närmare på hur du som lärare kan diskutera källkritiska frågor med dina elever kring några sociala nätverkstjänster. Det finns hur många tjänster som helst, men vi har begränsat oss till tjänster vi själva använt både som gymnasielärare och privat: en community (Facebook), en mikroblogg (twitter) och ett nätforum (Flashback).

Granska konton

De flesta som tillbringar tid på Facebook har förmodligen upptäckt att det finns en hel del fejkade konton, dvs. konton som påstås tillhöra en viss person trots att det inte är den personen som har startat kontot. Det har visat sig vara ett  problem för Facebook att det är så lätt att starta fejkade konton. Eftersom Facebook får sina intäkter från reklam är det viktigt att de kan uppge korrekta siffror på antalet användare till sina annonsörer.  I samband med Facebooks börsintroduktion 2012 medgav företaget att så många som 42 miljoner användare inte är ”äkta”.

En del startar Facebook-konton i en känd persons namn som ett sätt att hylla den personen. Det kallas ofta för fan-page, eller fan-sidor. Det framgår vanligtvis ganska tydligt att det är en fan-sida och att det inte är den verkliga personen som står bakom kontot. Det förekommer också att någon startar konton i någon annans namn för att skoja och skämta eller till och med i syfte att håna och kritisera en viss person eller en grupp. Ibland utger man sig för att vara kändisen och maskerar sig så skickligt att det inte alltid är så lätt att se att det rör sig om ett fejkat konto.

På liknande sätt finns det också en mängd falska Twitter-konton. Syftena med de falska kontona kan vara att roa och underhålla eller att håna och kritisera en person eller en grupp. Det är vanligt att kända artister har Twitter-konton där fansen kan följa sin idol nästintill dagligen och ta del av uppdateringar som beskriver vad kändisen gör eller tänker. Det är dock inte alltid så lätt att veta om det verkligen är kändisen som skriver alla inlägg, eller om det är någon i kändisens PR-avdelning som sköter uppdateringarna.

Diskussionsfrågor om Facebook och Twitter

  • Sök efter Kungahusets Facebook-sida. Det finns över 20 olika sidor med ”kungahuset” i namnet och det framgår ganska tydligt vilken inriktning sidorna har (t.ex. ”Privatisera kungahuset”, ”Avskaffa kungahuset” osv.).  Tre sidor heter enbart Kungahuset. Är det lätt att se vilken som är kungahusets officiella sida? Hur ser du det?
  • Läs innehållet på kungahusets Facebook-sida och diskutera med en kamrat. Vad handlar det om? Vilken typ av information publiceras här? Vem skriver texterna? Är det troligt att kungen eller drottningen lägger sig i vad som står på sidan?
  • Sök upp prinsessan Madeleines och Prins Carl Philips Facebook-sidor. Jämför sidorna. Är det troligt att båda är officiella sidor eller att någon av dem är en ”fejk-sida”? Hur kan man avgöra det? Vilka knep använder du för att bedöma om respektive sida är pålitlig eller inte?
  • Leta upp några aktuella kändisars Facebook-sidor. Är det lätt att hitta deras officiella sidor, eller är det lätt att hamna på en fejk-sida eller en fan-sida?
  • Leta upp några aktuella kändisars Twitter-konton. Notera om dessa kändisar skriver nya inlägg ofta, eller om det är sällan det sker något på kontona. Går det att avgöra om det verkligen är personen själv som skriver, eller någon annan i dennes närhet? Hur kan man avgöra detta?
  • Håller kändisen igång dialoger med sina fans? Svarar hon eller han på sådant som olika fans skriver? Går det att veta om det är kändisen själv som skriver eller om det är någon av dennes anställda?

Fler diskussionsfrågor kring Facebook och Twitter finns på Kolla källans webbplats.

Diskutera källkritik på Flashback

Nätforumet Flashback har funnits på internet sedan 1990-talet. Med sin slogan ”Yttrandefrihet på riktigt” har man öppnat för diskussioner av alla de slag – från matlagning, resor, samhälls- och mediekritik till kändisskvaller, droger och sex. På webbplatsen beskriver man sitt syfte:

”Flashback Forum har till syfte att värna om det fria ordet, och aktivt försvara åsikts- och yttrandefriheten. Detta innebär att man även försvara de som vill avskaffa yttrandefriheten. Målsättningen är att alla i samhället ska ha möjlighet att få komma till tals, även de med avvikande åsikter.”

Flashback är också en välbesökt plats med diskussionstrådar som kan nås och läsas av alla. Vill man skriva egna inlägg krävs att man öppnar ett konto. Enligt egen utsago har Flashback över 780 000 medlemmar men betydligt fler än så tar del av det som skrivs.

Vill man starta ett konto och bli medlem måste man vara 18 år, men eftersom man är anonym kan ingen hindra att minderåriga registrerar sig ändå. Det finns alltså ett regelverk, en netikett, även rörande exempelvis upphovsrättsskyddat material, reklam och uppvigling till brott. Det är förbjudet att hetsa mot folkgrupp, men samtidigt är det – i enlighet med forumets syfte – tillåtet att utrycka missaktning för folkgrupper. Bryter man mot någon regel kan man dock bli varnad eller avstängd av forumets moderatorer.

Även om tonen i vissa trådar – exempelvis där det diskuteras integrationspolitik, droger och feminism – kan vara rå, är Flashback i sig ett spännande fenomen.

2011 vann en flashback-tråd Sveriges Radios journalistpris ”Årets Medieorm” efter att över 800 anonyma medlemmar tillsammans avslöjat en fotograf som manipulerat sina naturbilder. Ett annat exempel är avslöjandet om en förfalskad kungabild och ytterligare ett fall var då en grupp flashback-grävare hjälpte polisen att spåra och gripa en kattdödare i Högsbo.

Självklart finns många av våra elever på Flashback. Kikar man runt ser man många exempel på ungdomar som ber andra om hjälp med olika typer av skolarbeten eller ber om tips på användbara källor. Och eftersom flashback-trådar ofta hamnar högt i träfflistan då eleverna googlar efter information kan det vara både givande och angeläget att diskutera forumet utifrån ett källkritiskt perspektiv med (något äldre?) elever.

Diskussionsövningar om Flashback

  • Be eleverna ta reda på mer om Flashback. När det startade, varför, av vem och hur det används idag. Vilka regler gäller? Vad skrivs om Flashback i vanlig media – leta efter och läs artiklar i dags- och kvällspress! Vilka trådstartsämnen är vanligt förekommande? Hur ser diskussionerna i dessa?
  • Diskutera fördelar och nackdelar med forumet, vad gäller anonymiteten, möjligheten och riskerna i att tillsammans och offentligt avslöja och utreda brott eller balansakten mellan att vara medhjälpare och ryktesspridare. Vilka kan konsekvenserna bli då oskyldiga som skyldiga hängs ut med namn och bild?
  • Uppgift: Låt eleverna granska en specifik och av dig genomläst, godkänd och utvald ämnestråd. Leta efter skolämnesrelevanta ämnen och trådar i menyn. Är du samhällskunskapslärare kan du exempelvis leta upp en konspirationstråd om månlandningen 1969. Är du historielärare kanske en tråd om historiesynen i våra historieböcker kan vara intressant att granska? Låt eleverna läsa och diskutera: Vilka synpunkter och teorier förs fram i tråden? Är det spekulationer, tyckanden eller styrkta faktapåståenden vi får ta del av? Låter det trovärdigt eller inte – varför? Vilka källor hänvisar man till? Hur kan vi som läser göra för att själva belägga alternativt förkasta de påståenden vi möter på Flashback?

Fler texter och diskussionsuppgifter kring källkritik i sociala medier finns på Kolla källans webbplats.

Ulf Jämterud och Filippa Mannerheim

Skriv en kommentar

Skriv en kommentar