Hitta fria texter

I det här inlägget i Kolla källans idélåda tittar gymnasielärare Filippa Mannerheim närmare på några textarkiv som du och dina elever kan ha användning av.  Många av texterna är helt fria att använda, medan andra fortfarande är skyddade av upphovsrätt. Filippa beskriver de olika arkiven, hur texterna får användas och ger också några praktiska tips på användning.

Wikipedia

wikipedia

Wikipedia är ett fritt uppslagsverk på nätet som skapas av sina användare. Det drivs stiftelsen Wikimedia Foundation och finansieras genom frivilliga donationer. Det finns ingen reklam på Wikipedia.

Alla kan skriva och redigera artiklarna och alla ändringar som görs listas på förstasidan under rubriken Senaste ändringarna, vilket innebär att den som vill kan följa dem och kontrollera vad som händer med dem. Wikipedia har också personer som är mycket aktiva, så kallade ”wikipedianer”, som har tagit på sig att hålla litet extra uppsikt och sanera eventuellt klotter. Dessa personer har också befogenheter att varna eller blockera användare som förstör. På det viset brukar klotter, i synnerhet i populära och ofta lästa artiklar snabbt åtgärdas, men visst kan felaktigheter ändå förekomma.

All text på Wikipedia ligger under Creative Commons-licensen CC-BY-SA, vilket betyder att du får använda och sprida materialet fritt, även kommersiellt, utan att fråga om lov. Du får också bearbeta materialet men som vanligt måste det nya verket ges samma licens som originalverket, alltså CC-BY-SA. Verkets titel och permanenta länk ska alltid uppges.

Det allra bästa sättet att få sina elever att förstå Wikipedia rent källkritiskt är att jobba aktivt mot och med uppslagsverket i sin egen ämnesundervisning.

Ett enkelt tips kan vara att tillsammans i klassen gå in och läsa vad som står i artiklar som handlar om det ni läser om för tillfället, exempelvis: ”fotosyntes”, ”Ett öga rött”, ”morfem och fonem” eller ”Indisk mytologi” och diskutera innehållet tillsammans. Stämmer det med den information läroboken eller läraren gav? Fattas någon information? Vilka källor hänvisar Wikipedia-artikeln till?

Tipsa gärna eleverna om att fotnoterna och litteraturtipsen sist i artikeln kan ge förslag på mer riktade källor att gå vidare till. Om ni vill se hur många som bidragit till artikeln ni läser – gå in på ”Visa historik” ovanför artikeln.

När dina elever hänvisar till Wikipedia i sina arbeten, lär dem att referera till den version av artikeln de själva använde, även om artikeln kommit att ändras i efterhand. Detta gör de genom att klicka på rubriken ”Verktygslåda” i vänsterspalten och där kopiera den permanenta länken till just denna artikelversion.

Vid arbeten där du som lärare kräver noggranna källhänvisningar kan du även tipsa dina elever om att gå in på ”Citera denna artikel” i vänstermenyn – en mycket användbar funktion! Där får eleverna konkreta förslag på vad de ska ange för information i fotnoten så att deras källhänvisning till Wikipedia blir korrekt och spårbar. Om du vill veta mer om hur du kan arbeta källkritiskt med Wikipedia kan du läsa Kristina Alexandersons inlägg i denna blogg Använd Wikipedia som utgångspunkt för källkritiskt arbete.

Projekt Gutenberg

gutenberg

Projekt Gutenberg är ett ideellt projekt som grundades av Michael Hart och drivs och administreras av The Project Gutenberg Literary Archive Foundation med frivilliga medarbetare till hjälp.

Hos Projekt Gutenberg får du gratis tillgång till äldre upphovsrättsfri litteratur från hela världen. Här finner du cirka 40 000 e-böcker i olika typer av format, merparten på engelska men det finns även ett antal verk på svenska och andra språk. Du kan söka efter texter och ladda in dem i din mobil eller iPad via m.gutenberg.org. Instruktioner om hur du ska göra hittar du på startsidan. Förutom böcker i fulltext finns en del inlästa som ljudböcker. De hittar du via avancerad sökning om du väljer kategorin AudioBook.

För den litteraturintresserade engelskläraren är detta en riktig textskatt: här finns böcker av Edgar Allan Poe, Charles Dickens, Jane Austen, Mark Twain, Mary Shelley, Oscar Wilde och Jonathan Swift för att nämna ett fåtal. Förutom romaner finns också poesi, noveller och en del dramatik men också kokböcker, uppslagsverk och tidskrifter.

De allra flesta böckerna i arkivet ligger under den amerikanska licensen public domain. Det innebär att verken är att betrakta som allmän egendom och får användas och spridas fritt av alla i USA. I Sverige gäller dock fortfarande att författaren ska ha varit död i 70 år. Dessutom finns även en del yngre texter som är skyddade av upphovsrätten och som Projekt Gutenberg fått särskilt tillstånd att publicera.

På sidan finns även tips på länkar till andra fria e-boksresurser, exempelvis vår svenska motsvarighet Projekt Runeberg som beskrivs här nedan.

Projekt Runeberg

runeberg

Sedan 1992 har Projekt Runeberg, på ideell basis, skapat fria online-utgåvor av främst äldre, klassisk, nordisk litteratur.  Initiativtagare för projektet är Lars Aronsson. Det finns också en liten redaktionell stab vid Linköpings universitet samt ett stort antal frivilliga nätmedhjälpare som korrekturläser texterna när de OCR-tolkats så att de blir ännu mer sökbara via exempelvis Google. Ibland hämtar man även texter från andra internetarkiv, så som Kungliga biblioteket, Internet archive och Kvinnsam.

I Projekt Runebergs arkiv finns främst textutgåvor av upphovsmän som har varit döda i mer än 70 år. Du kan hitta skönlitterära verk av exempelvis August Strindberg och Karin Boye, författares samlade skrifter, hela årgångar av olika tidsskrifter och fackböcker som hela det klassiska svenska uppslagsverket Nordisk familjebok. Verken finns listade i en alfabetisk katalog, men det vanligaste är nog att man hamnar på en relevant sida via en sökning på Google.

Namnet på projektet är inspirerat av den amerikanska förebilden Projekt Gutenberg och den finländske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg då ett av de första verken som skannades in var Fänrik Ståls sägner.

Litteraturbanken

littbanken

Litteraturbanken är en fantastisk resurs för lärare i svenska på högstadiet och gymnasiet, men kan även vara intressant för lärare i historia. Hos Litteraturbanken finns klassiska skönlitterära verk och viktigare humaniora i digital form. Här hittar du verk av Gustaf Fröding, Victoria Benedictsson, August Strindberg, Anne Charlotte Leffler, Ivar Lo-Johansson och Katarina Frostenson – materialet utökas hela tiden. Målgrupperna är forskare, lärare, studerande och en intresserad allmänhet.

Du kan läsa texterna på nätet och ladda ned dem gratis i Pdf- eller i ePub-format (som passar för de flesta mobila läsare, t.ex. läsplattor och avancerade mobiltelefoner.) Du kan även skapa ett eget konto och bygga upp dina egna samlingar och göra anteckningar på sidorna.

Särskilt intressant för svensklärare är att Litteraturbanken erbjuder en mängd omsorgsfullt författade presentationer av många av författarna, samt nyskrivna facktexter såsom ”Det går an – debatten”, ”Strindbergsfejden” och ”Svensk skräcklitteratur” för att ta några exempel. Dessa kan man med fördel tipsa sina elever om när de gör egna arbeten, eller varför inte använda dem som komplement till läroboken?

Hos Litteraturbanken finns alltså både verk som är fria att använda och sprida (där upphovspersonen varit död i minst 70 år) och verk som är skyddade av olika rättigheter. En tydlig märkning kommer inom kort att finnas vid varje enskilt verk. Om man vill kopiera eller sprida materialet skall man som vanligt hänvisa till källan och vara noga med att kontrollera vilken typ av Creative Commons-märkning som verket står under.

Sedan 2006 är Litteraturbanken en ideell förening, finansierad av Svenska Akademien och Kungliga Vitterhetsakademien. Medlemmarna i föreningen är Kungliga biblioteket, Kungliga Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Akademien, Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Vittehetssamfundet.

Dramawebben

dramawebben

Vill du ta del av svensk upphovsrättsligt fri dramatik, allt från äldre sagospel, barndramatik, samhällkritik i dramaform och folkkära pjäser från 1600-talet fram till idag, skrivna av både kvinnor och män?

Dramawebben är ett helt kostnadsfritt och välfyllt nätarkiv som ger dig tillgång till mängder av upphovsrättsligt fri svensk dramatik, att läsa direkt på nätet eller ladda ned. Pjäserna publiceras i ett eller ibland flera av tre format, nämligen ”tryckt”, ”handskrivet” eller ”text”.

Här finns fantastiska pärlor skrivna för barn som Askungen från 1891, När jag blir stor (1910) – en saga om rusningsdryckernas farliga inverkan och uppfostringsdramat Prinsessan, som inte ville äta havresoppa från 1914.

För ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet, (där teatern som skönlitterär genre nämns explicit i det centrala innehållet) är Dramawebben en mycket användbar resurs, också för att hitta kvinnliga dramatiker.  Jag rekommenderar gärna Alfhild Agrell och Ann-Charlotte Lefflers pjäser som under 1800-talet spelades mer än Strindbergs. De är dessutom både intressanta och lättillgängliga för ungdomar.

Under fliken Relaterat material finns artiklar om exempelvis Strindbergs fejder med sina kvinnliga konkurrenter och barnperspektivet i Dramawebbens äldre sagospel.

Du kan begränsa din sökning till exempelvis antal roller, akter eller kvinnliga respektive manliga rollinnehavare, söka pjäser från A-Ö eller via författarnamnet – då får du även kort presentation av dramatikern.

Dramawebben är ett forskningsprojekt som sedan 2009 drivits med anslag från Riksbankens Jubileumsfond och som från och med 2012 drivs med anslag från Vetenskapsrådet med Riksteatern som anslagsförvaltare. Målgrupperna är teatrar, forsknings- och utbildningsvärlden och den intresserade allmänheten.

Filippa Mannerheim, skribent åt Kolla källan och med lång erfarenhet som gymnasielärare.

Se också
Lärarguide i upphovsrätt för texter av Anette Holmqvist
Hitta fria bilder av Ulf Jämterud
Hitta fri musik, fria ljud och fria samplingar av Stefan Pålsson

Länkkoll 2015-03-26


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *