Nätprat med förskolan (1)

rubrikbild

Jag har vid några tillfällen, i egenskap av Kolla källans redaktör, träffat förskolechefer från PIM-utbildningen i Stockholm. I början av april hade jag också nöjet att få föreläsa för förskolans PIM-examinatorer, för att visa Kolla källan och diskutera frågeställningarna som lyfts på webbplatsen. När Skolverket senast (2009) gjorde uppföljning av skolors it-användning och it-kompetens, svarade förskollärare och förskolechefer att de behöver mer fortbildning, mer resurser och mer utrustning. Men vilka frågor är relevanta idag att diskutera tillsammans med förskolans chefer och personal? Med kunniga PIM-examinatorer? Och med utgångspunkt i Kolla källans teman etik och källkritik på nätet? Jag brukar aldrig välja bort något område utan går i tur och ordning igenom källkritik, upphovsrätt och personuppgiftslagens tillämpning i skolan. Det finns inte utrymme här för att dra alla detaljer från föreläsningen, men jag gör några nedslag.

Precis som med förskolechefer och rektorer börjar jag med att berätta om regeringens uppdrag till Skolverket att främja it-användningen i skolan. Det är ett ganska opreciserat uppdrag, eftersom utbildningsdepartementet har lämnat åt myndigheten att tolka hur uppdraget skall utföras. Men ett par områden är i alla fall utpekade. Skolverket ska bland annat ”verka för en säker användning av IKT, skydd av den personliga integriteten och andra integritetsaspekter samt för en diskussion om ett kritiskt förhållningssätt till den information som tillgängliggörs via internetbaserade verktyg och tjänster” och det är där Kolla källan kommer in. Kolla källans webbplats innehåller just det: fakta och tips avseende källkritik och säker internetanvändning i skolan.

Efter den här introduktionen brukar jag tala om barns tidiga internetdebut i Sverige. När det senast undersöktes visade det sig att debutåldern nu ligger på 3 år, (se Svenskarna och internet 2011), att jämföra med 13 år när undersökningen gjordes 2000. Våra yngsta blir snabbt duktiga på att hantera surfplattor och datorer, bra på att spela spel, rita och titta på filmer på datorn, men det betyder inte att de automatiskt blir mediekunniga. Att vara en flink och orädd användare är inte detsamma som att vara mediekritisk och mediekunnig. Den kunskapen har vi vuxna ansvar för att barn skaffar sig under sin uppväxt och väg genom skolsystemet.

robot Namnlöst-1

I Lpfö98 (rev. 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.” Redan i förskolan kan vi alltså påbörja de första enkla samtalen om källkritik, men utan att använda just det ordet. Det handlar mer om att lära barnen att inte tro på allt de hör och ser och att det bakom varje budskap finns någon som talar. Ett bra övningsmaterial för de äldre barnen är utbildningspaketet Nosa på nätet. Det togs fram av Myndigheten för skolutveckling för några år sedan och har nu moderniserats av Statens medieråd. Det består av sagan Superundersökarna, en lärarhandledning med förslag på lekar och PowerPoint-presentation som ni kan använda på föräldramöten.

När det gäller vår omsorg om barns trygghet framför datorn, så bör den vara en del av förskolans värdegrundsarbete och baseras på dialog och ömsesidig respekt. Glöm inte nätet i värdegrundsarbetet, brukar jag säga. Några ledord får sammanfatta min bild av en engagerad vuxen: Samtal, lyhördhet och nyfikenhet/vetgirighet. Om du vill fördjupa dig i rapporter och annat material om barns och ungas medieanvändning så rekommenderar jag ett besök på Statens medieråds webbplats. Jag brukar också tipsa om Kränkt.se, en webbplats som Datainspektionen ligger bakom. Den vänder sig till unga som råkat illa ut på nätet och innehåller tips om hur du kan agera om något hänt dig exempelvis på Facebook eller YouTube. Förskolebarn använder inte Facebook, men det kan ändå finnas värdefull information för förskollärare och andra vuxna.

Efter det här blir det naturligt att gå över till att prata om pul, integritetsfrågor och bilder i förskolan. Men det återkommer jag till i nästa inlägg. Avslutar med exempel på några diskussionsfrågor från Kolla källan-seminarierna med förskolan.

Diskussionsfrågor

  • Hur används datorer och surfplattor på er förskola?
  • Har ni policy, regler eller andra begränsningar kring förskolans datoranvändning?
  • Kan ni påverka policyn eller skapas den centralt?
  • Behövs det regler när barnen är så små?
  • Diskuterar ni barnens datoranvändning med föräldrar?
  • Är det rimligt att prata ”källkritik” med barn redan i förskolan?
  • Hur kan man i så fall göra det på ett roligt sätt?
  • Har ni roliga tips på webbsidor, appar och andra program?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *