Omslagsbild och baksidestext – bokens annonsplats och litterära trailer

bocker_littlist
Att förmedla lässtimulans och kunskaper i källkritik är två till synes disparata uppgifter för lärare och skolbibliotekarier. Det är sällan något som görs vid samma undervisningstillfälle. Men kan det gå att kombinera? Det tycker Filippa Mannerheim, gymnasielärare i svenska, som under sina föreläsningar brukar uppmuntra kollegor att källprata om böcker. På konferensen Räcker det inte med att googla? som gick av stapeln den 10-11 maj 2011 i Lycksele fick jag ett annat exempel. Vicky Uhlander, barn och skolbibliotekarie i Umeå, berättade om projektet Barns smak, ett projekt som startade 2006 av Umeå universitet och Länsbiblioteket i Västerbotten.  Projektledare var Eva Nordlinder, Länsbiblioteket i Västerbotten och Kerstin Lindgren, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet. Projektet blev så framgångsrikt att många fortsatte att arbeta efter modellen efter projekttidens slut.

Barns smak handlade inte om källkritik, utan projektet ville undersöka vad som fångar barns och ungdomars intresse för att läsa en bok. Målet var att ge elever verktyg som underlättar medvetna val av litteratur. Några av de bärande frågor i projektet var: Vad är det som fångar barnens intresse? Hur uppfattar och tolkar barn lästa texter? Vilka slutsatser kan pedagoger dras av detta?

Läsningen börjar inte när du läser första raden i en bok. Den börjar långt tidigare med att du har läst en recension av boken, du har förkunskaper eller förutfattade meningar om författaren, du har fått boken rekommenderad av någon du litar på, du har studerat omslag och baksidestext, du har ögnat igenom innehållsförteckningen… Det här gäller både barn och vuxna. Det här är något som projektledningen tog fasta på.

Ett urval klasser i årskurs 3 och 5 fick våren 2006 genomföra en läsvaneundersökning och svara på frågor som: Vad tycker du om att läsa? Brukar du läsa tidningar eller böcker? Brukar dina föräldrar läsa högt?

Sedan under hösten besöktes de utvalda klasserna. Eleverna fick titta på 10 inscannade bokomslag med titlar, en minut per omslag, skriva ner sina reflektioner på en blankett och sedan rösta på sitt favoritomslag. Vid nästa tillfälle fick de läsa bokens inledning och rösta igen. Hela klassen fick därefter läsa de vinnande böckerna och det hela avslutades med ett reflekterande boksamtal. Syftet med hela processen var att eleverna skulle läsa sig till förståelse av sig själv och andra och lära sig att ingen tolkning är rätt. På Västerbottens länsbiblioteks webbplats finns en mer detaljerad metodbeskrivning.

vicky

Vicky Uhlander arbetade vidare efter samma modell i en årskurs 8. Eleverna fick se bokomslag, delar av bokomslag, boktitlar designade i gotisk stil, skrivna ”med blod”… Syftet var att medvetandegöra äldre elever om att omslagen talar och har egna budskap. När det gällde omslagen kunde Vicky konstatera att de inte får vara för barnsliga eller för ålderdomliga om de skall passa tonåringars smak. Det fanns också en skillnad mellan könen, då pojkar visade sig föredra actionbilder, medan flickor lockades av foton på omslagsbilderna. Kända serieböcker som exempelvis Twilight-serien säljer dock sig själva, där har omslaget inte lika stor betydelse.

Prova arbetsmodellen
Här är exempel på några diskussionsfrågor att utgå ifrån ifall du vill prova arbetsmodellen med dina egna elever. Det bästa är förstås om du kan välja helt nyutkomna böcker som elever varken hunnit se eller läsa.

Omslagsbild och rubrik som annonsplats

  • Vad tycker du om omslagsbilden? Vad väcker den för känslor hos dig? Avslöjar den något om vad boken kan tänkas handla om? Finns det personer på omslagsbilden? I vilken situation och stämningsläge befinner sig personen? Blir du lockad att läsa boken? Varför? Varför inte?
  • En annan variant som Vicky brukar prova är att visa eleverna ett utsnitt ur omslagsbilden. Vilka känslor väcker bilden? Hur tror du resten av bilden ser ut? Vad tror du boken handlar om?
  • Lockar rubriken till läsning? Lockar rubrikens typografi till läsning?

Baksidestext som litterär trailer

  • Vad berättar baksidestexten? Tror du att den sammanfattar bokens innehåll eller är det ett utdrag ur texten? Tror du att förlaget försöker få boken att verka mer rolig eller spännande än den egentligen är? Berättar baksidetexten något om författaren? Får du lust att läsa boken efter att ha läst baksidetexten?
  • Finns det citat ur någon recension av boken?
  • Finns det något litterärt citat i början av boken? Förstår du vad det betyder? Går det att förstå efter du har läst boken?
  • Har boken ett förord? Innehållsförteckning? (Det är inte ovanligt att innehållsförteckningen, likt en filmtrailer, sammanfattar hela bokens handling)
  • Finns någon förteckning av de karaktärer som förekommer i boken? Finns det illustrationer och vad säger dom? (Det är till exempel inte ovanligt med kartor i början av fantasyböcker)
  • Tackar författaren en massa personer och framgår det varför han gör det? Hur har de bidragit till boken?

Rekommendationer och förförståelse som urvalsprincip

  • Har du läst en recension av boken?
  • Har någon du känner och litar på rekommenderat boken?
  • Har du läst något tidigare av den här författaren?
  • Spelar bokomslaget någon roll när du redan känner till författaren?
  • Tror du att någon som inte känner till författaren skulle bli lockad av det här omslaget?

Boktips

Vicky Uhlander rekommenderade också några böcker för dig som är intresserad av att hålla reflektiva boksamtal med dina elever.

Chamber, Aidan: Böcker inom oss : om boksamtal / Aidan Chambers ; översättning av Katarina Kuick, 1998
Fransson, Birgitta: Att tala om böcker (En bok för allas analysmodell)
Molloy, Gunilla: Att läsa skönlitteratur med tonåringar, 2003
Tankens mosaik : om mötet mellan text och läsare / Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann, 2003.  ; översättning från engelskan: Ulrika Jakobsson ; [foto: Carina Fihn], 2003.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *