Samtalsgoogla och källprata

filippa3
Att förmågan att söka och källkritiskt granska information är viktig i vår moderna skola bekräftas inte minst av Lgr11 och Gy2011. Det finns skrivningar om informationssökning och källkritik i det centrala innehållet för nästan alla teoretiska ämnen. Men hur det skall gå till i praktiken definieras inte i styrdokumenten utan överlåts till lärares egen professionalism att utforska.

För några veckor sedan var jag åhörare under en inspirationskväll då Filippa Mannerheim, journalist och lärare sedan 10 år tillbaka, tipsade om källkritiska metoder för svensklärare i gymnasieskolan. Den vackra salen på Ersta konferens var fylld av förväntansfulla lärare som hade tagit sig dit efter en lång arbetsdag för att lyssna på sin kollega.

Filippa tog avstamp i att berätta om sin 2½-årige son David, som redan har lärt sig att hitta inspelade barnsånger på YouTube. Det kan verka överraskande men David är inte unik. Enligt Småungar och Medier (Medierådet 2010), har 43 % av 2-åringarna någon gång använt datorn och två av tre förskolebarn 2–5 år brukar använda datorn. Vad krävs då av lärare som skall utbilda barn och elever som är uppväxta i detta nya medielandskap? Hur kan svensklärare (och andra lärare) och skolbibliotekarier förbereda sina elever innan de kastar sig ut på nätet för att lösa skoluppgifter?

salen

Inför den bok hon håller på att skriva har Filippa intervjuat lärare för att ta reda på hur deras elever söker information. Vanliga svar är att ”eleverna söker och plockar hejvilt från olika webbplatser”, de ”klipper och klistrar”, ”de använder alldeles för breda sökbegrepp”.  Skolbibliotekarier har också vittnat om hur ganska komplicerade internetsökningar har avklarats på ett par minuter och med ganska mediokra resultat. Men vad gör vi åt det? Filippa presenterade några handfasta tips som hon själv har provat med sina gymnasieelever.

Samtalsgoogla – handledning via kollektivt samtal
Det är svårt att dra igång en källkritisk diskussion med elever. En lathund kan vara till hjälp, men att mekaniskt pricka av lathundens frågor är inte att undervisa i källkritik, menar Filippa. Inte heller är det så lyckat att bara använda svepande formuleringar om att det är viktigt att vara kritisk, utan att samtidigt sätta kött och blod på vad du menar. Lägg gärna fokus på läsförståelse, källanvändning och kritisk värdering genom att låta elever (gärna i helklass):

– diskutera val av sökbegrepp, kanske blir sökträffarna bättre och mer relevanta om du väljer en snävare sökterm

– träna på att formulera sökfrågor
– diskutera Googles träfflista och varför den ser ut som den gör
– undersöka de länkar som står lite längre ner i Googles träfflista
– undersöka olika databaser och länksamlingar tillsammans, exempelvis jämföra samlingar av uppsatser som Uppsatser.se och Mimers brunn
– fundera på ”Var i samhället finns kunskaper om det här området?”

Den här diskussionen, säger Filippa, kan hjälpa elever att söka mer medvetet, istället för att lämna över hela urvalsprocessen åt Google.

Använd fantasin och utmana elever!
De flesta i publiken delade Filippas erfarenheter av elever som är stressade, brådraskat flyttar texter, byter ut några ord och reproducerar information. Men vad beror det på? Kanske att uppgiften var konstruerad på ett sätt som uppmuntrade eleven att klippa och klistra? Kanske att svaret var möjligt att hitta på Wikipedia och skriva av? Filippa föreslår andra sätt att formulera uppgifter:

– ge uppdrag som innebär att elever måste jämföra olika företeelser, texter, personer…
– uppmuntra till användning av andra typer av källor än text, till exempel museiarkiv, läroboksbilder, radioprogram
– diskutera den vinkling som olika källor har

Skapa klasskonto hos Wikipedia
Wikipedia är den tjänst som elever använder mest för informationssökning, uppslagsverket är gratis och hamnar nästan alltid överst i Googles träfflistor. Filippa framhöll fördelarna med Wikipedia, till exempel dess transparens. Du kan följa såväl diskussioner som redigeringsprocess för varje artikel. Å andra sidan kan det vara ganska ojämn kvalitet mellan artiklarna, fastslog Filippa och uppmuntrade sina lärarkollegor att själva gå in och redigera artiklar. Varför inte tillsammans med elever?
Prova gärna att:

– skaffa ett klasskonto
– läsa och faktagranska artiklar tillsammans
– redigera, ge förslag på källor och relevanta nyckelord.

filippa1

Källprata om böcker
Ibland finns en utbredd föreställning att det bara är material på internet som kräver källkritisk granskning, men naturligtvis behöver även tryckt material genomgå samma process. Filippa presenterade några ingångar till sådana diskussioner:

– diskutera dramadokumentärer (som exempelvis Gömda och Pojken som kallades det) utifrån källkritiska analysscheman: Hur ser förpackningen ut (omslagsbild, baksidestext, citat ur recensioner)? Till vilken genre hör boken? Lyckas ni definiera tema och klichéer? Verkar det trovärdigt eller har författare bättrat på sanningen för att underhålla?

– diskutera de läromedel ni använder i skolan. Vem står bakom? Vem är författaren? Vilket urval har författaren gjort? Vilka bilder har valts? Hur skildras kvinnor och män? Saknas kanske kvinnor helt och hållet i läroboken?  Jämför olika läroböcker i samma ämne.

I alla dessa uppgifter är det fullt möjligt att samarbeta med skolans bibliotekarie. Filippa betonade flera gånger under kvällens gång vilka fördelar du kan ha i att samarbeta med skolbibliotekarien. Om det är möjligt bjud gärna in skolbibliotekarien i arbetslaget och/eller involvera henne/honom i din planering.  Samarbete brukar ge bra resultat.


Kommentarer (1)

  1. Johanna Pettersson,

    Jag är skolbibliotekarie och detta försöker jag säga hela tiden – sök tillsammans. Samtalsgoogla var det bästa ord jag hört på länge – får man låna begreppet?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *