Kolla Källans idélåda

Att förmedla lässtimulans och kunskaper i källkritik är två till synes disparata uppgifter för lärare och skolbibliotekarier. Det är sällan något som görs vid samma undervisningstillfälle. Men kan det gå att kombinera? Det tycker Filippa Mannerheim, gymnasielärare i svenska, som under sina föreläsningar brukar uppmuntra kollegor att källprata om böcker. På konferensen Räcker det inte med att googla? som gick av stapeln den 10-11 maj 2011 i Lycksele fick jag ett annat exempel. Vicky Uhlander, barn och skolbibliotekarie i Umeå, berättade om projektet Barns smak, ett projekt som startade 2006 av Umeå universitet och Länsbiblioteket i Västerbotten.  Projektledare var Eva Nordlinder, Länsbiblioteket i Västerbotten och Kerstin Lindgren, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet. Projektet blev så framgångsrikt att många fortsatte att arbeta efter modellen efter projekttidens slut.

Barns smak handlade inte om källkritik, utan projektet ville undersöka vad som fångar barns och ungdomars intresse för att läsa en bok. Målet var att ge elever verktyg som underlättar medvetna val av litteratur. Några av de bärande frågor i projektet var: Vad är det som fångar barnens intresse? Hur uppfattar och tolkar barn lästa texter? Vilka slutsatser kan pedagoger dras av detta?

Läsningen börjar inte när du läser första raden i en bok. Den börjar långt tidigare med att du har läst en recension av boken, du har förkunskaper eller förutfattade meningar om författaren, du har fått boken rekommenderad av någon du litar på, du har studerat omslag och baksidestext, du har ögnat igenom innehållsförteckningen… Det här gäller både barn och vuxna. Det här är något som projektledningen tog fasta på.

Ett urval klasser i årskurs 3 och 5 fick våren 2006 genomföra en läsvaneundersökning och svara på frågor som: Vad tycker du om att läsa? Brukar du läsa tidningar eller böcker? Brukar dina föräldrar läsa högt?

Sedan under hösten besöktes de utvalda klasserna. Eleverna fick titta på 10 inscannade bokomslag med titlar, en minut per omslag, skriva ner sina reflektioner på en blankett och sedan rösta på sitt favoritomslag. Vid nästa tillfälle fick de läsa bokens inledning och rösta igen. Hela klassen fick därefter läsa de vinnande böckerna och det hela avslutades med ett reflekterande boksamtal. Syftet med hela processen var att eleverna skulle läsa sig till förståelse av sig själv och andra och lära sig att ingen tolkning är rätt. På Västerbottens länsbiblioteks webbplats finns en mer detaljerad metodbeskrivning.

Vicky Uhlander arbetade vidare efter samma modell i en årskurs 8. Eleverna fick se bokomslag, delar av bokomslag, boktitlar designade i gotisk stil, skrivna ”med blod”… Syftet var att medvetandegöra äldre elever om att omslagen talar och har egna budskap. När det gällde omslagen kunde Vicky konstatera att de inte får vara för barnsliga eller för ålderdomliga om de skall passa tonåringars smak. Det fanns också en skillnad mellan könen, då pojkar visade sig föredra actionbilder, medan flickor lockades av foton på omslagsbilderna. Kända serieböcker som exempelvis Twilight-serien säljer dock sig själva, där har omslaget inte lika stor betydelse.

Prova arbetsmodellen
Här är exempel på några diskussionsfrågor att utgå ifrån ifall du vill prova arbetsmodellen med dina egna elever. Det bästa är förstås om du kan välja helt nyutkomna böcker som elever varken hunnit se eller läsa.

Omslagsbild och rubrik som annonsplats

• Vad tycker du om omslagsbilden? Vad väcker den för känslor hos dig? Avslöjar den något om vad boken kan tänkas handla om? Finns det personer på omslagsbilden? I vilken situation och stämningsläge befinner sig personen? Blir du lockad att läsa boken? Varför? Varför inte?
• En annan variant som Vicky brukar prova är att visa eleverna ett utsnitt ur omslagsbilden. Vilka känslor väcker bilden? Hur tror du resten av bilden ser ut? Vad tror du boken handlar om?
• Lockar rubriken till läsning? Lockar rubrikens typografi till läsning?

Baksidestext som litterär trailer

• Vad berättar baksidestexten? Tror du att den sammanfattar bokens innehåll eller är det ett utdrag ur texten? Tror du att förlaget försöker få boken att verka mer rolig eller spännande än den egentligen är? Berättar baksidetexten något om författaren? Får du lust att läsa boken efter att ha läst baksidetexten?
• Finns det citat ur någon recension av boken?
• Finns det något litterärt citat i början av boken? Förstår du vad det betyder? Går det att förstå efter du har läst boken?
• Har boken ett förord? Innehållsförteckning? (Det är inte ovanligt att innehållsförteckningen, likt en filmtrailer, sammanfattar hela bokens handling)
• Finns någon förteckning av de karaktärer som förekommer i boken? Finns det illustrationer och vad säger dom? (Det är till exempel inte ovanligt med kartor i början av fantasyböcker)
• Tackar författaren en massa personer och framgår det varför han gör det? Hur har de bidragit till boken?

Rekommendationer och förförståelse som urvalsprincip

• Har du läst en recension av boken?
• Har någon du känner och litar på rekommenderat boken?
• Har du läst något tidigare av den här författaren?
• Spelar bokomslaget någon roll när du redan känner till författaren?
• Tror du att någon som inte känner till författaren skulle bli lockad av det här omslaget?

Boktips

Vicky Uhlander rekommenderade också några böcker för dig som är intresserad av att hålla reflektiva boksamtal med dina elever.

Chamber, Aidan: Böcker inom oss : om boksamtal / Aidan Chambers ; översättning av Katarina Kuick, 1998
Fransson, Birgitta: Att tala om böcker (En bok för allas analysmodell)
Molloy, Gunilla: Att läsa skönlitteratur med tonåringar, 2003
Tankens mosaik : om mötet mellan text och läsare / Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann, 2003.  ; översättning från engelskan: Ulrika Jakobsson ; [foto: Carina Fihn], 2003.

Att förmågan att söka och källkritiskt granska information är viktig i vår moderna skola bekräftas inte minst av Lgr11 och Gy2011. Det finns skrivningar om informationssökning och källkritik i det centrala innehållet för nästan alla teoretiska ämnen. Men hur det skall gå till i praktiken definieras inte i styrdokumenten utan överlåts till lärares egen professionalism att utforska.

För några veckor sedan var jag åhörare under en inspirationskväll då Filippa Mannerheim, journalist och lärare sedan 10 år tillbaka, tipsade om källkritiska metoder för svensklärare i gymnasieskolan. Den vackra salen på Ersta konferens var fylld av förväntansfulla lärare som hade tagit sig dit efter en lång arbetsdag för att lyssna på sin kollega.

Filippa tog avstamp i att berätta om sin 2½-årige son David, som redan har lärt sig att hitta inspelade barnsånger på YouTube. Det kan verka överraskande men David är inte unik. Enligt Småungar och Medier (Medierådet 2010), har 43 % av 2-åringarna någon gång använt datorn och två av tre förskolebarn 2–5 år brukar använda datorn. Vad krävs då av lärare som skall utbilda barn och elever som är uppväxta i detta nya medielandskap? Hur kan svensklärare (och andra lärare) och skolbibliotekarier förbereda sina elever innan de kastar sig ut på nätet för att lösa skoluppgifter?

Inför den bok hon håller på att skriva har Filippa intervjuat lärare för att ta reda på hur deras elever söker information. Vanliga svar är att ”eleverna söker och plockar hejvilt från olika webbplatser”, de ”klipper och klistrar”, ”de använder alldeles för breda sökbegrepp”.  Skolbibliotekarier har också vittnat om hur ganska komplicerade internetsökningar har avklarats på ett par minuter och med ganska mediokra resultat. Men vad gör vi åt det? Filippa presenterade några handfasta tips som hon själv har provat med sina gymnasieelever.

Samtalsgoogla – handledning via kollektivt samtal
Det är svårt att dra igång en källkritisk diskussion med elever. En lathund kan vara till hjälp, men att mekaniskt pricka av lathundens frågor är inte att undervisa i källkritik, menar Filippa. Inte heller är det så lyckat att bara använda svepande formuleringar om att det är viktigt att vara kritisk, utan att samtidigt sätta kött och blod på vad du menar. Lägg gärna fokus på läsförståelse, källanvändning och kritisk värdering genom att låta elever (gärna i helklass):

- diskutera val av sökbegrepp, kanske blir sökträffarna bättre och mer relevanta om du väljer en snävare sökterm

- träna på att formulera sökfrågor
- diskutera Googles träfflista och varför den ser ut som den gör
- undersöka de länkar som står lite längre ner i Googles träfflista
- undersöka olika databaser och länksamlingar tillsammans, exempelvis jämföra samlingar av uppsatser som Uppsatser.se och Mimers brunn
- fundera på ”Var i samhället finns kunskaper om det här området?”

Den här diskussionen, säger Filippa, kan hjälpa elever att söka mer medvetet, istället för att lämna över hela urvalsprocessen åt Google.

Använd fantasin och utmana elever!
De flesta i publiken delade Filippas erfarenheter av elever som är stressade, brådraskat flyttar texter, byter ut några ord och reproducerar information. Men vad beror det på? Kanske att uppgiften var konstruerad på ett sätt som uppmuntrade eleven att klippa och klistra? Kanske att svaret var möjligt att hitta på Wikipedia och skriva av? Filippa föreslår andra sätt att formulera uppgifter:

- ge uppdrag som innebär att elever måste jämföra olika företeelser, texter, personer…
- uppmuntra till användning av andra typer av källor än text, till exempel museiarkiv, läroboksbilder, radioprogram
- diskutera den vinkling som olika källor har

Skapa klasskonto hos Wikipedia
Wikipedia är den tjänst som elever använder mest för informationssökning, uppslagsverket är gratis och hamnar nästan alltid överst i Googles träfflistor. Filippa framhöll fördelarna med Wikipedia, till exempel dess transparens. Du kan följa såväl diskussioner som redigeringsprocess för varje artikel. Å andra sidan kan det vara ganska ojämn kvalitet mellan artiklarna, fastslog Filippa och uppmuntrade sina lärarkollegor att själva gå in och redigera artiklar. Varför inte tillsammans med elever?
Prova gärna att:

- skaffa ett klasskonto
- läsa och faktagranska artiklar tillsammans
- redigera, ge förslag på källor och relevanta nyckelord.

Källprata om böcker
Ibland finns en utbredd föreställning att det bara är material på internet som kräver källkritisk granskning, men naturligtvis behöver även tryckt material genomgå samma process. Filippa presenterade några ingångar till sådana diskussioner:

- diskutera dramadokumentärer (som exempelvis Gömda och Pojken som kallades det) utifrån källkritiska analysscheman: Hur ser förpackningen ut (omslagsbild, baksidestext, citat ur recensioner)? Till vilken genre hör boken? Lyckas ni definiera tema och klichéer? Verkar det trovärdigt eller har författare bättrat på sanningen för att underhålla?

- diskutera de läromedel ni använder i skolan. Vem står bakom? Vem är författaren? Vilket urval har författaren gjort? Vilka bilder har valts? Hur skildras kvinnor och män? Saknas kanske kvinnor helt och hållet i läroboken?  Jämför olika läroböcker i samma ämne.

I alla dessa uppgifter är det fullt möjligt att samarbeta med skolans bibliotekarie. Filippa betonade flera gånger under kvällens gång vilka fördelar du kan ha i att samarbeta med skolbibliotekarien. Om det är möjligt bjud gärna in skolbibliotekarien i arbetslaget och/eller involvera henne/honom i din planering.  Samarbete brukar ge bra resultat.

Brukar ni diskutera sociala medier i skolan? Med elever? Bland kollegor? Har det tagits upp i PIM-utbildningen? Kolla källan har redan tidigare, på avdelningen för sociala medier,  publicerat källkritiska övningar för elever.  I det här inlägget lägger vi ut cases med diskussionsfrågor för lärare och skolledare. Faktaunderlag kan du hitta i texterna från PIM och Kolla källan. Vi fyller på med fler verklighetsinspirerade cases efter hand.

Ordbild genererad från Wordle.net

Ta fram en policy – för och emot
Några it-pedagoger har fått i uppdrag att hjälpa barn- och skolnämnden att ta fram en policy kring hur sociala medier används i kommunens skolor. Tillsammans med två inbjudna rektorer samlas de för en första diskussion. De är inte särskilt överens. Här är några lösryckta citat ur samtalet, läs igenom och diskutera hur du/ni skulle tycka. Hur skulle det här samtalet utspela sig på er skola eller i er kommun?

• Diskussionsfråga: Behövs en policy för sociala medier?

Rektor 1:  Behövs en policy för det också? Vi har ju policies för allt.
Rektor 2:  Ja, föräldrarna undrar om de sitter med Facebook hela dagarna i skolan.

It-pedagog 1:  SKL har ju skrivit riktlinjer för sociala medier. Räcker det inte med dem?
Rektor 1: Jo, där står allt vi behöver veta
It-pedagog 2: Nej, de är skrivna utifrån ett förvaltningsperspektiv och passar inte oss lärare
Rektor 1: Men det står ett par rader om sociala medier i utbildningsförvaltningens it-policy? Det täcker väl in det mesta?
It-pedagog 2: Nej det tycker inte jag. Den är alldeles för generell och tar inte upp saker som passar oss lärare

• Diskussionsfråga: Hur hantera olika roller – privatperson och tjänsteman?

Rektor 2: Som rektor tycker jag att det är viktig att ni skiljer på era roller. Som privatpersoner och som tjänstemän.
Rektor 1: Som rektor tycker jag att lärarna skall få avgöra det själva.

• Diskussionsfråga: Hur hantera relationer med elever i sociala medier?

Rektor 2: Vi måste ju komma överens om ifall vi skall vara vänner med elever på Facebook eller inte!
Rektor 1: Skolan har inte med att göra om lärare finns på Facebook. Och jag anser att det är upp till var och en om man vill adda sina elever på Facebook eller inte.

• Diskussionsfråga: Behövs kompetensutveckling kring sociala medier eller är det slöseri med tid?

It-pedagog 2: Borde inte lärarna få lite kompetensutveckling i sociala medier? Det är ju viktigt att veta något om vad ungdomar gör på nätet!
Rektor 1: Skall vi tvinga lärare att kasta dyrbar lektionstid på detta? Om ett år är andra program moderna och det som alla använder idag är helt ute!

I Lgr11 betonas källkritik och informationssökning i många ämnen, som övergripande mål för ämnet och i det centrala innehållet.  Det finns också med i kunskapskraven för flera ämnen. Känner du dig trygg med detta och vet hur du skall ta upp källkritik i olika skolämnen? Är det här något som ni har hunnit diskutera i lärarlaget eller under PIM-utbildningen. Om inte kan du få några diskussiontips i det här inlägget. Fler tips och cases publiceras efter hand. Du kan läsa mer om källkritik hos PIM och på Kolla källans webbplats.

Ordbild genererad från Wordle.net

Gymnasieelev vill ha hjälp med källhänvisningar

Såhär skrev en gymnasieelev till Kolla källan: ”När man ska lämna en rapport till en lärare med källhänvisning från flera olika sajter och tidningar och böcker: Ska man skriva källan i själva rapportens innehåll eller ska allt stå typ längst ner/en annan sida för sig bara om källorna? Hur ska man kritisera källan? Ska det typ stå i artikeln: Enligt wikipedia så är blabla blaa blabla blaaa…. vilket jag inte tror stämmer eftersom wikipedia inte är någon säker sida där många människor kan ändra saker i artiklar… Eller ska det stå typ längst ner på sidan: Källhänvisning: Wikipedia – som jag inte är 100 % säker på därför att …??”
Diskussionsfrågor:

• Hur skulle du besvara de här frågorna?
• Har lärarna på er skola gemensamma regler för källhänvisningar?
• Finns något att läsa om att ange källor och skriva källhänvisningar på Kolla källan?
• Hur ställer du och dina kollegor er till att era elever använder Wikipedia?
• Går åsikterna isär och i så fall hur ser argumenten ut?
• Skriver Kolla källan något om Wikipedia? På webbplatsen eller i bloggen Kolla källans idélåda?

Föreläsningsuppdrag
Det står en hel del om informationssökning och (framför allt) källkritik i Lgr11. Du är inbjuden att föreläsa om den nya läroplanen för en rad högstadielärare. Eftersom du är PIM-examinator förväntas du tipsa om verktyg och webbresurser som lärarna kan ha användning för i arbetet med nya kursplaner.
Diskussionsfrågor:

• Vad skulle du tipsa om? Känner du till några bra webbresurser?
• Vilket stödmaterial om Lgr11 finns på Skolverkets webbplats?
• Hittar du något på Kolla källan som kan vara extra intressant i detta sammanhang?
• Känner du till Kolla källans wiki och att du kan läsa om Lgr11 där?

Ordna studiedag på skolan

Magnus som är bibliotekarie på din skola vill ordna en studiedag om informationskompetens för lärare och elever. Eftersom du har gått PIM-utbildningen och anses digital kompetent vill han att du skall bistå under dagen.

Diskussionsfrågor:

• Skulle du tacka ja till hans förfrågan?
• Hur skulle ni lägga upp en sådan dag?
• Gillar du hans idé att blanda lärare och elever på samma studiedag?
• Kan ni hitta material som går att använda på Kolla källan? Övningsuppgifter? Filmer? Titta runt på webbplatsen och se vad du tror att du och Magnus skulle fastna för.

Skall ni diskutera internetsäkerhet i skolan? I lärarlaget, under en studiedag, på ett föräldramöte eller under PIM-utbildningen? Här är ett verklighetsbaserat case med förslag på övningar och diskussionsfrågor. Som faktaunderlag till diskussionerna kan du använda Kolla källans webbplats, Kolla källans checklista för rektorer och all värdefull information som finns hos Statens medieråd och på Mediebarn.se. Inlägget byggs på med fler cases efter hand.

Ordbild genererad från Wordle.net

”Googla” säkert
Sara sitter på en sökmotor på internet och söker information om Britney Spears.
Hon skriver Britney Spears + pictures i sökfältet, och hamnar sedan på en hemsida med pornografiskt innehåll.
Diskussionsfråga:

• Hur skulle du som PIM-examinator råda Saras lärare att gå till väga när hon/han vill hjälpa Sara genomföra en sökning som ger säkrare träffar?

Porr på ”skolans datorer”
Åsa är geografilärare på en grundskola. Sara som går i Åsas sjua är duktig på att dansa folkdanser från olika länder. På fredag skall hon visa upp några danser för klassen till ackompanjemang av musik från en cd-skiva som hon har tagit med sig hemifrån. Lärare Åsa spelar upp skivan från skolans dator (eftersom de inte har någon separat cd-spelare) och Sara dansar inför klassen. Allt är frid och fröjd tills Sara dansat färdigt.

I och med att datorn användes för uppspelningen var det MediaPlayern som kördes och den tog automatiskt nästa mediafil vilket i det här fallet var en film, och inte vilken film som helst heller – en film som visade pornografiska scener! Åsa kastade sig fram och stoppade det hela så det kan inte ha varit mer än några sekunder som visades. Datorn stod längst ner i salen så det var bara några som satt där bak som uppfattade vad som visades.

Hade skolan på något sätt direkt informerat hemmen om vad som inträffat hade kanske inte stormen dragit igång, men det dröjde någon dag innan det skickades ut information och då hade föräldrar redan hunnit diskutera upprört och rektorn fick indignerade mail och telefonsamtal med krav på filtrering av skolans datorer.  Föräldrarna tog för givet att det var en film från internet som hade spelats upp, men den pornografiska snutten låg på flickans cd-skiva (som flickan hade fått med sig hem igen och förstört direkt efter incidenten). Skolans it-tekniker hade direkt efter incidenten blåst ur datorn för den händelse att cd-skivan smittat datorn med virus. Vilket i sin tur ledde till att föräldrarna tyckte att skolan förstört bevis…
Diskussionsfrågor:

• Hur tror du att er skola skulle hantera ett dilemma som det här?
• Skulle ni filtrera internet? Om inte, vilka argument skulle ni använda?
• Vad säger du till föräldrar som anser att till och med Google är farligt?
• Går det att övertyga föräldrar om att internet inte haft någon roll i det som utspelat sig?
• Har du varit med om något liknande på er skola?
• Hur tror du att den här historien slutade? Diskutera olika slut och lösningar på dilemmat.

”It-expertens” föräldrakväll
Lokaltidningen har publicerat en serie artiklar om unga och internetberoende. Oroliga föräldrar ringer till skolan. Rektor ber dig, som efter att ha uppnått PIM-nivå 4 betraktas som skolans it-expert, att hålla ett litet föredrag på nästa föräldramöte. Rektorn själv tänkte berätta lite om skolans hållning i it-frågor, men vill att du ger föräldrarna lite fakta och statistik kring ungdomar, internet och sociala medier.
Diskussionfrågor:

• Hur ser du/ni på ansvarsfördelningen hem/skola när det gäller barn och ungas säkerhet på nätet?
• Vad skulle du ta upp på ett sådant föredrag för föräldrar? Var skulle du lägga tyngdpunkten?
• Finns det något du definitivt inte skulle ta upp i ett sådant sammanhang?
• Var skulle du söka information?
• Finns något och i så fall vad på Kolla källan som du kan använda?
• Kan du tipsa skolans rektor om något speciellt på Kolla källan?

Ordbild genererad från Wordle.net

Skall ni diskutera upphovsrätt och Creative Commons i lärarlaget? På en studiedag eller under PIM-utbildningen? Här är några cases med förslag på övningar och diskussionsfrågor. Som faktaunderlag till diskussionerna kan du använda PIM:s text om upphovsrätt och Kolla källans texter och lärarguider om upphovsrätt (missa inte  §17). Se också PIM:s och Kolla källans information om Creative Commons.  Vi kommer efter hand att komplettera med fler frågor.

Göra reklamfilm om skolan
Din kommun har, precis som alla andra svenska kommuner, tecknat ett löpande avtal med STIM för att kunna använda musik i till exempel skolor och förskolor. Det öppnar alla dörrar, eller hur? Du och dina elever har fått det hedrande uppdraget att göra en reklamfilm om skolan och det utför ni med briljans. Filmen är lite inspirerad av hamburgerkedjans reklamfilmer, innehåller samma musik men är mycket spexigare och loggan är utbytt mot skolans logga.
Diskussionsfrågor:

• Självklart lägger ni ut den på webben, eller hur? Om inte: Räcker det inte med Stim-avtalet?
• Hur kunde ni ha gjort istället? Kunde ni ha hittat fri musik någonstans?
• Säger Kolla källans webbplats något om upphovsrätt och musik?
• Och hur är det egentligen med reklamfilmer?

Leta Creative Commons-bilder – se först Multimediabyråns film Hitta Foton på Flickr.
Ulf är lärare i historia och låter sina elever skriva uppsatser om de konflikter som just nu pågår i norra Afrika. Meningen är att uppsatserna skall publiceras i klassens blogg. Ulf hjälper sina elever att leta efter bilder som de kan lägga ut i bloggen, utan att behöva fråga fotografen om tillstånd. Samtidigt hjälper han också sin fru Eva att hitta bilder. Eva har en nystartad konsultbyrå och behöver bilder för att piffa upp företagets webbplats. Hon tycker inte att de egna amatörbilderna duger, men har heller  inte råd att anlita en fotograf.
Diskussionsfrågor:

• Var kan Ulf leta för att hitta bilder som fritt får användas?
• Kan Creative Commons-licensierade bilder vara något? Hur bär du dig åt för att hitta sådana bilder?
• Kan eleverna och Eva fritt använda samma bilder?
• Finns någon information på PIM eller Kolla källan om detta?
• Hittar ni några praktiska tips om Creative Commons i Kolla källans idélåda (dvs denna blogg)? Går de att använda?

Ordbild genererad från Wordle.net

Bokomslag på webben
På din skola har ni en nyanställd bibliotekarie. Hon vill göra om bibliotekets webbplats och skapa en blogg där lärare och elever kan tipsa varandra om bra böcker. Nu går hon till dig som är PIM-examinator och frågar ifall man får lägga upp bilder på bokomslag i bloggen. Hon undrar samtidigt om du vet om det finns bokförlag som tillåter detta.

Diskussionsfrågor:

• Hur kan du hjälpa henne att ta reda på det?
• Finns någon information på Kolla källan om detta?

Läsa in böcker
Flera av eleverna på din skola har svårigheter med att ta till sig text och nu diskuterar ni i kollegiet vad ni kan göra för att underlätta. En hel del tips har ni fått från Specialpedagogiska skolmyndigheten och Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

Diskussionsfrågor:

• Kan ni hjälpa dem på något sätt?
• Scanna in böcker?
• Läsa in böcker?
• Kopiera talböcker?
• Var kan ni hitta information om det här?
• Hur gör ni på er skola?
• Står det något på Kolla källan?

Varje dag hör du någon säga eller läser du något som du
•    tror på
•    inte tror på
•    sväljer med hull och hår
•    ställer dig tveksam till
•    vet är sant
•    vet är falskt
•    instämmer med
•    inte alls instämmer med

Källkritiken är taktpinnen i dansen mellan tro och vetande, mellan tvekan och övertygelse, mellan det rimliga och det orimliga, mellan det tillförlitliga och det som verkar vara rena tokerier.

När är det lämpligt att börja diskutera källkritik i skolan? Det bästa är att börja så tidigt som möjligt med att ge eleverna källkritisk kompetens. I början måste kanske kunskaperna lekas in med viskningslekar och annat. I lärarhandledningen till sin bok Superundersökarna tipsar Åsa Kronkvist om lämpliga lekar, alla kräver inte ens dator i klassrummet. Kolla källans lathund skrevs för att användas när ni tittar på webbsidor enskilt eller tillsammans i grupp. Men frågorna i lathunden kan göras om och anpassas till ditt skolämne,  till det ämnesövergripande arbete som klassen just nu arbetar med, till tryckta medier, till sociala medier och så vidare. Frågorna kan också förenklas, eller göras mer avancerade beroende på hur gamla barn eller elever du har i klassrummet. Kristina Alexanderson, som bloggade åt Kolla källan under 2010, har använt lathunden vid bildanalys, vid kritisk granskning av youtube-filmer och bloggar.

Användandet av sociala medier har tillfört källkritiken nya aspekter, eftersom du inte bara skall ta ställning till avsändare och budskap utan också reflektera kring hur du själv uppfattas av andra när du lämnar bidrag till facebook, twitter och youtube. Till stöd för de här diskussionerna finns flera inlägg i den här bloggen och du hittar också övningar på Kollan källans avdelning om sociala medier. De senare är skrivna av en skolbibliotekarie som är van att använda sociala medier i sitt dagliga arbete.

I de nya kursplanerna för grundskolan och ämnesplanerna för gymnasieskolan står det en hel del om kritisk granskning och källkritik. Kolla källan har plockat ut alla citat från Lgr11 som behandlar detta område och lagt i en wiki. Ambitionen är att göra samma sak med gymnasieskolans ämnesplaner, men där får du gärna hjälpa till om du hinner. Bli medlem i Kolla källans wiki och komplettera i dina egna ämnen.

Det är viktigt att föra samtal kring de digitala avtryck som vi och våra elever lämnar efter oss, eftersom de med största sannolikhet kommer att finnas kvar länge och kanske användas i sammanhang som vi inte hade tänkt oss.

NMA.0028732 (Ingrid Bergman av KW Gullers) by Nordiska museet CC (by, nc, nd)

Vilka avtryck lämnar vi efter oss på nätet?

I Datainspektionens senaste tidning om Integritet i fokus läser jag att Rädda Barnen har lanserat en ny tjänst som heter Bildkollen. Bildkollen är en bildsökningstjänst som gör det möjligt för dig att ta reda på om och hur dina bilder sprids av andra på nätet.

På Bildkollens sida ”om bilder på nätet” har Rädda barnen också gjort en liten checklista över vad vi ska tänka på innan, om och när vi publicerar bilder av oss själva på nätet. Den checklistan är utgångspunkten för dagens inlägg. I checklistan står det:

Tänk på detta innan du lägger ut bilder på dig själv:

• Kan jag stå för bilden om flera år?
• Hur uppfattar andra mig när de ser bilden?
• Finns det saker i bakgrunden som andra inte borde se?
• Bryter bilden mot personuppgiftslagen (läs mer på datainspektionen.se)?

Men min erfarenhet är att det ofta är lättare att prata om checklistor med hjälp av ett konkret exempel. När det kommer till att välja exempel är det viktigt att välja ett som eleverna kan relatera till, och ett som gör att de kan pröva checklistans olika punkter.

Välj en plats

Jag tycker att du ska välja en plats som utgångspunkt för er bildsökning. Det ska vara en plats som du och dina elever känner till väl. Det kan vara er stad, stadsdel eller er skola. Använd platsen som utgångspunkt för er bildsökning och för att prata om checklistan.

Innan du, tillsammans med dina elever, gör er bildsökning bör du fråga dina elever vilka bilder de tror att de kommer att få upp på sökordet, samt varför. När ni sedan gjort sökningen tycker jag att du ska fråga dem:

• Hur många bildträffar fick de?
• Vilka bildträffar får de och varför?

Prata sedan om vilken bild, som sökningen ger av sökordet. Hur uppfattar de platsen? Hur tror de att andra uppfattar platsen? Samt varför? Undersök också hur bilder kopplas till platser, genom att fråga dina elever varför de tror att dessa bilder kommer upp när ni gör en sökning på sökordet. Hur kopplas bilder till sökord på nätet?

Kan man styra bilden av en plats på nätet?

Diskutera med dina elever om de tror att det finns möjligheter att styra vilken bild som ges av en plats, av ett sökord, av en person på nätet?

Låt sedan samtalet komma in på hur dina elever tänker kring de bilder som de publicerar av sig själva på nätet. Vilken bild ger de av sig själva genom de bilder som de sprider? Fråga också dina elever hur länge tror de att den bild som de ger av sig själv idag, kommer att följa dem på nätet.

Tipsa om Bildkollen

Glöm inte att tipsa och pröva bildkollen som ett verktyg för att undersöka var de bilder som du och dina elever publicerar hamnar.

Hur lär vi yngre barn att bli mer medvetna på nätet? Hur får vi elever att förstå att allt de ser, läser eller tar del av på nätet inte är sant? Hur lär vi yngre barn att de behöver ställa frågor, enkla frågor om källan, som vem är avsändaren, och kan de vara säker på det?

Don’t Look Away by Toni Blay CC (by, nc, nd)

En utgångspunkt för samtal

Många barn och unga använder nätet på sin fritid och jag tror att du kan använda deras erfarenheter för att påbörja ett källkritiskt samtal. Dagens inlägg har sin utgångspunkt i en kort vardagsanekdot som handlar om min svågers son.

Min brorson spelar olika spel online tillsammans med sina kompisar. Många av dessa onlinespel har sociala funktioner, vilket gör att han och hans kompisar kan umgås på nätet eftersom de spelar samma spel. De diskuterar strategier för spelet och annat som de har gemensamt.

På nätet umgås min brorson mest med dem som han redan känner från skolan och fritiden. En kväll berättade han för sina föräldrar att han hade fått ett meddelande i sitt spel från en användare som kallade sig ”hemlig” och att ”hemlig” hade sagt att två killar i grannklassen skulle spöa upp honom på måndag.

Min svåger bestämde sig för att svara på meddelandet från ”hemlig” och skrev ”Sluta, det är inte roligt”. Dagen därpå fick brorsonen ett svar från ”hemlig” som skrev: ”Vi ger oss, det är Martin och Thomas och vi bara skojade.” Martin och Thomas är två av de kompisar som min brorson umgås med både i skolan, på fritiden och på nätet. Men som en extra knorr på historien så var Martin och Thomas gemensamt på en resa utanför Sverige.

Med utgångspunkt i berättelsen om min brorson kan du fråga dina elever: Hur många av dem som är medlemmar i ett socialt nätverk på nätet? Hur många som spelar online spel? Samt hur många som på nätet har fått ett eller flera meddelanden från personer som de inte känner, sådana som är ”okända” eller anonyma?

Känner dina elever igen sig?

Fråga sedan dina elever om de har varit med om något som liknar det som hände för min brorson och hur de hanterar anonyma meddelanden? Samt varför

• struntar de bara i den, och om så varför och när?
• pratar de med sina kompisar om den, vad säger kompisarna?
• pratar de med sina föräldrar om den, vad gör föräldrarna?
• pratar de om det med lärare i skolan, om så varför och när?

Låt dina elever lista de skäl som gör att de bara kan strunta i anonyma meddelanden? Som att det som står är osannolikt, inte sant etc.

När de hör hur min svåger hanterade situationen, tycker de att han gjorde rätt? Kunde han ha gjort något mer? Fråga sedan eleverna om de tror att ”hemlig” är den/de som han utger sig för att vara.  Samt varför de tror det?

Vad kan vi lära oss av historien?

Drinking to the last drop by HeroesOnTheMoon CC (by, nc, nd)

I samband med att Pirate Bay rättegången avslutades i tingsrätten i veckan läste jag en debattartikel ”Vi vill se en upphovsrätt i takt med tiden” av Mathias Klang. I debattartikeln diskuteras upphovsrätten och dess syfte. I det här inlägget har jag tänkt ha att hans debattartikel som utgångspunkt för ett samtal kring hur elever ser

• på skapande
• på upphovsrätten
• på illegal fildelning

I sin debattartikel menar Mathias Klang att upphovsrätten skapades för att

”öka skapande och spridande av kulturproduktion i samhället. Skaparen fick ett tidsbegränsat monopol på sitt verk – nyckeln var att monopolet var tidsbegränsat eftersom monopolet upphörde med största sannolikhet under upphovsmannens livstid.”

Sedan menar Mathias Klang att det skapas mycket på webben utan att den som har skapat får någon form av ekonomisk ersättning. I sin debattartikel tar Klang upp exemplet med Wikipedia, som är ett fritt och öppet uppslagsverk på nätet som skapas av användarna gemensamt. De ekonomiska incitamenten finns inte, där eftersom de som skapar verket gör det gratis, på sin fritid och anonymt.

Vad får människor att skapa?

Jag tycker att man ska ställa frågan till eleverna är: Vad är det som får människor att skapa? Varför skriver vissa människor i Wikipedia på sin fritid oavlönade? Varför har inte upphovsrätten och den ensamrätt som skaparen får genom upphovsrätten någon betydelse för dem som skriver på Wikipedia?

Hur ser dina elever på det? Hur ser de på sitt och andras skapande? Hur ser de på fildelning? Tycker de att det är ok om andra bara tar och lånar deras material? I undersökningen Svenskarna och internet 2010 framkommer det att fildelningen i Sverige, efter en svag minskning vid förra mätningen, åter ligger på samma nivå som tidigare, vad beror det på? Varför fildelar svenskarna? Och varför respekterar de inte upphovsrätten? Det är en intressant fråga att ställa till elever och fråga dem om deras slutsats stämmer överens med Mathias Klangs som menar att

”Den upphovsrättsliga kris som påstås finnas i dag är inte en brist i kulturreglering utan en brist på fantasi i relation till affärsmodeller.”

Det vill säga att upphovsrätten i sig används för att de som skapar och äger rättigheter till musik, bilder, filmer ska göra affärer och inte är ett medel för att understödja och underlätta för skapande och för skapare att kunna leva på sitt skapande.

Är upphovsrätten en garanti för att få ersättning?

Är upphovsrätten en garanti för att den som har skapat ett verk ska få ersättning? Och om så, hur länge ska skyddet som upphovsrätten ger skaparen gälla? Idag omfattar upphovsrätten alla verk som uppnår en verkshöjd och gäller så länge skaparen lever och 70 år efter hans/hennes död.

Anser elever att tidsgränser är rimliga? Eller bör skyddet vara längre, eller kortare? Om så, hur långt? Hur kort och varför? I samtal med mina elever tycker de att upphovsrätten som sådan är förlegad, för de vill kunna använda/ta del av/sprida andras verk utan att behöva fråga om lov men samtidigt tycker de att det är svårt när någon ”tar” sprider deras eget material utan att först fråga om lov.

Samtalet bör mynna ut i många intressanta och tänkvärda reflektioner kring upphovsrätten. Sedan tycker jag att du bör föra upp Pirate Bay på tal, och fråga dina elever om hur de ser på domslutet. Är det rimligt eller inte? Samt ställa frågan om varför eleverna tycker som de gör.

Läs även artikeln på Kolla Källan om Montessorielever diskuterar upphovsrätt