Kolla Källans idélåda

Allt fler lärare upptäcker att det finns stora fördelar med att göra egna undervisningsfilmer. Med dagens teknik är det enkelt spela in ett videoklipp med exempelvis en videokamera, webbkamera eller mobiltelefon. Många använder klippen  i sin egen undervisning, men har också valt att lägga ut filmerna på nätet så att andra lärare kan använda dem. I vissa fall väljer lärarna att lägga upp filmerna på en egen webbplats, blogg eller YouTube-kanal, men det finns också flera webbplatser där du kan hitta filmer från många olika lärare. Gymnasielärare Ulf Jämterud presenterar några av arkiven, ett par av dem är mycket kända, andra kanske inte.

TeacherOnDemand

TeacherOnDemand är ett skolutvecklingsprojekt inom Falköpings kommun. Syftet med webbtjänsten är att tillhandahålla lärarproducerat film- och undervisningsmaterial via webben, samt att göra det enkelt för lärare att lägga upp egna filmer och sprida dem till andra lärare. Det finns ett begränsat antal filmer med utgångspunkt i flera av skolans ämnesområden, men antalet ökar ständigt. Förutom att visa filmerna direkt från webbplatsen kan man också bädda in filmerna i en blogg eller i skolans lärplattform.

Filmerna på TeacherOnDemand kan fungera som ett bra komplement till din egen undervisning, och kan också ge möjlighet till lektionsinslag som du av någon anledning inte kan genomföra själv. I samlingarna hittar du till exempel en film där en lärare genomför en dissektion av grishjärta. Det är en mycket spännande genomgång, den är bra filmad med tydliga närbilder. Det blir en extra krydda att höra elevernas reaktioner och kommentarer. Andra exempel är genomgångar av verbformer på spanska, en SO-introduktion till prisbildningen på en fri marknad, en instruktionsfilm om hur man spelar fotboll eller matematiska genomgångar av sannolikhetslära och statistik.

Många av filmerna bygger på PowerPoint-genomgångar med lärarens förklaringar och kommentarer. Andra filmer är filmade med videokamera och visar till exempel läraren i aktion vid katedern, i labbsal, i gymnastiksal eller i andra undervisningssammanhang.

Khan Academy – på svenska

Khan Academy är en ideell organisation som grundades av läraren och forskaren Salman Khan år 2006. Syftet med organisationen är att erbjuda gratis undervisning i olika ämnen med hjälp av YouTube-klipp. Khan Academy är mycket omtalat och används över hela världen. Sedan en tid tillbaka finns även en svensk YouTube-kanal med svenskproducerade filmer under Khan Academys paraply. På Khan Academy hittar du lärarproducerade filmer inom många olika ämnesområden, däribland matematik, historia, samhällsvetenskap, ekonomi, konsthistoria, datavetenskap, astronomi, kemi, biologi, fysik samt sjukvård och medicin. Den svenska versionen är än så länge begränsad, men innehållet utökas ständigt. Den engelskspråkiga versionen innehåller tusentals filmer.

Kunskapshubben

Årstaskolan i Stockholm står bakom Kunskapshubben, där det bland annat finns ett digitalt film- och musikbibliotek med lektionsmaterial som används av både lärare, elever och föräldrar. Genom ett antal korta filmer inom olika teman och kunskapsområden ges stora möjligheter till kreativa inslag i undervisningen. Du som lärare kan exempelvis använda ett kort filminslag för att illustrera ett visst lektionsinnehåll, och eleverna kan repetera lektionsgenomgången på kvällen genom att se filmklippet hemifrån och diskutera innehållet med sina föräldrar.

Merparten av filmerna rör matematik, språk och naturvetenskapliga ämnen. Här hittar du inte minst den prisbelönta läraren Martin Fernströms matematikfilmer och hans mycket populära multiplikationstabellsånger. Det finns ett begränsat urval av filmer inom det samhällsvetenskapliga området, men desto mer inom språkämnena. Överlag håller filmerna mycket god kvalitet och det märks att man har lagt ner mycket tid på att göra filmer med ett genomtänkt innehåll, och man har också lagt ner tid på efterbearbetning med olika filmeffekter som gör genomgångarna både tydliga och underhållande. Filmerna är tillgängliga under en Creative Commons-licens vilket innebär att de får visas och spridas så länge källan anges.

Flipped Classroom-filmer, exempel från SO-rummet

Flipped Classroom är en pedagogisk metod som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Metoden innebär att läraren skapar ett filmklipp av en lektionsgenomgång och lägger ut den på nätet. Eleverna ser filmen innan de kommer till lektionen och är på så sätt förberedda för lektionen. Man kan ägna mer tid till arbete, diskussioner, fördjupningar och individuell hjälp, istället för att låta en stor del av lektionstiden ägnas åt en lärargenomgång.

På SO-Rummet hittar du över 160 olika filmade lektionsgenomgångar enligt Flipped Classroom-konceptet. Filmerna är ofta mellan 3-25 minuter långa och är producerade av lärare i olika SO-ämnen på olika skolor i Sverige. Här följer några exempel som visar på bredden av filmklipp du hittar på SO-Rummet:

• kortfattad genomgång av Siddharta Gautamas liv och lära (4 min.)
• filmatiserad PowerPoint-genomgång om ryska revolutionen (18 min.)
• presentation om yttrandefriheten och mediernas roll (3 min.)
• genomgång om Darwin och evolutionsläran (12 min.)
• introduktion till presidentvalet i USA (5 min.)
• presentation om förnyelsebara och framtida energikällor (4 min.)
• genomgång om skillnaderna mellan katolsk och protestantisk kristendom (7 min.).

På Skolverkets webbsidor om IT i skolan finns artiklar om Mikael Bondestam och Daniel Barker om deras arbete med filmade lektionsgenomgångar. På deras respektive YouTube-kanal och webbplats finns ett rikt utbud med filmer där de håller genomgångar inom matematik och fysik för gymnasieskolans olika kurser. Katarina Lycken Ruter är lärare på Östra Reals gymnasium i Stockholm. Hon har lagt upp ett antal lektionsgenomgångar i svenska och religionskunskap på sin YouTube-kanal. Antalet lärare som utgår från Flipped Classroom-tanken växer och du kan hitta fler exempel om du söker på nätet. En lista över flippande lärare skickades dessutom ut via twitter i april.

TeacherTube

Om dina elever är duktiga på engelska öppnas genast enorma möjligheter när det gäller filmade lektionsgenomgångar. TeacherTube är en så kallad online community som startades 2007 av den amerikanske läraren och skolledaren Jason Smith som ville utnyttja internet som ett sätt för lärare att dela med sig av egna undervisningsfilmer till andra lärare. Denna webbtjänst har växt snabbt och innehåller idag över 400 000 pedagogiska filmer i ett antal olika kategorier, indelat efter både ämnesområde och åldersgrupp. TeacherTube har över en miljon visningar per månad. För lärare i Sverige kan det kanske vara särskilt intressant att använda filmer i språkundervisningen, men det finns också mycket annat material som kan vara spännande att visa i svenska klassrum, exempelvis filmade experiment inom NO-undervisningen.

Watch Know Learn

En annan mångsidig filmbank med lärarproducerade filmer är Watch Know Learn. Där finns över 50 000 undervisningsfilmer som är indelade i över 5000 olika kategorier, vilket gör det lätt att avgränsa sökningen. Filmerna är taggade med olika sökord och är också betygssatta av lärare som använt dem.

Avslutningsvis kan tilläggas att lärarproducerade filmer inte bara kan komma till användning i ditt klassrum – de kan också vara värdefulla för din egen utveckling som lärare. Du kan med fördel använda filmerna för egen fortbildning inom dina ämnen. Du kan också låta filmerna inspirera dig till att göra egna undervisningsfilmer.

Ulf Jämterud, skribent åt Skolverket och gymnasielärare

Film är ett fantastiskt sätt att öppna upp nya horisonter för elever. Både spelfilmer och dokumentära filmer kan ge elever större förståelse för olika kunskapsområden, samtidigt som filmerna kan väcka nya frågeställningar och ge upphov till spännande samtal. Genom internet har lärare goda möjligheter att hitta filmer och filmklipp som kan användas i undervisningen. I det här inlägget tittar gymnasielärare Ulf Jämterud närmare på några webbaserade arkiv med filmer som kan användas i skolan.

Bild från Multimediabyrån, levererad av Nils Sundberg

Filmarkivet.se – Hundra år i rörliga bilder

Filmarkivet.se är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket. Tillsammans har man skapat ett fantastiskt arkiv där man har tillgängliggjort unikt filmmaterial för allmänheten. Här finns kortfilmer, dokumentärfilmer, journalfilmer och reklamfilmer som enligt sajten ”speglar ett svenskt århundrade i förvandling och framväxten av dagens samhälle”. Man har lagt upp över 300 olika kortare eller längre filmer, så detta är verkligen en guldgruva för lärare som vill använda svensk film i undervisningen. Redan 1911 började dramatiserad spelfilm vara huvudattraktionen när man gick på bio, men det visades fortfarande journalfilmer och så kallade veckorevyer på biograferna. Det är bland annat sådana veckorevyer som finns på Filmarkivet, plus informationsfilmer från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilmer. Även privat filmmaterial finns på sajten.

För dig som lärare finns det många användningsområden för detta rika filmmaterial. När man exempelvis studerar svensk historia och vill se filmklipp på kungahuset så finns ett antal klipp från kungahusets historia här, t.ex. ett av Gustav V:s tal till folket. När man studerar demokratins framväxt i Sverige finns här flera användbara filmklipp. Eller när man pratar om reklam och konsumtion i skolan kan det vara mycket spännande för eleverna att få se gamla reklamfilmer. Elever som läser film- och mediekurser kan lära sig mycket genom att studera filmteknikens utveckling och mycket annat. I anslutning till varje film finns det faktauppgifter om filmproduktionen, en kort beskrivning av innehållet och många fall även en fördjupningstext som kan vara värdefull för dig som lärare att ta del av inför filmvisningen.

Film i klassrummet

Film i klassrummet är en del av Skolverkets webbplats Multimediabyrån. Syftet med Film i klassrummet är enligt sajten ”att stimulera och underlätta arbetet med strömmande media i klassrummet”. På sajten finner du resurser och material för alla skolans undervisningsämnen. Under avdelningen ”Se och Prata” finns länkar till mängder av filmer utifrån olika teman samt utifrån olika skolämnen. Filmerna är utlagda på YouTube eller andra webbplatser för strömmande video, och det finns enbart länkar till filmer som du har rättighet att visa i klassrummet. Det gör Film i klassrummet till en mycket trygg plats att utgå ifrån, eftersom du som lärare slipper bekymra dig för eventuella upphovsrättsliga problem.

Ett exempel på tema är ”Genus & Identitet”. Under denna rubrik finner du ett tiotal korta filmklipp som du kan använda för att väcka elevernas intresse för dessa aktuella och viktiga ämnen. Ett annat tema är ”Rasism”, där du bland annat hittar den klassiska Leni Riefenstahl-filmen Viljans triumf i fullängd samt den nazistiska propagandafilmen ”Den evige juden” från 1940.

Om du istället söker på olika ämnen hittar du också många filmer som är mycket användbara i undervisningen. Personerna bakom Film i klassrummet har varit mycket kreativa och breda i tänkandet när de valt ut filmklipp. Under rubriken ”Samhällskunskap” hittar du ett stort antal filmklipp som handlar om alltifrån företag, reklam, kondomer, Greenpeace, anorexi, musikstilar, mänskliga rättigheter, global uppvärmning, nyheter och mycket mer. Klicka dig gärna runt även i ämnen som du vanligtvis inte undervisar i, så kommer du att hitta många filmklipp som kan berika din undervisning.

Skolmedia.se

Inför arbetet med det här inlägget stötte jag på webbportalen Skolmedia.se, som ”erbjuder landets lärare gratis nedladdning av filmer från myndigheter, organisationer och företag, filmer för alla skolår och ämnen, på svenska eller främmande språk”. Skolmedia är ett mycket ambitiöst projekt och man har lyckats samla ett stort antal filmer som är kategoriserade efter olika skolämnen. I vissa fall finns filmfilerna för nedladdning direkt från webbplatsen, men i många fall blir besökaren istället länkad vidare till olika webbplatser eller YouTube-kanaler där filmerna kan spelas upp direkt i webbläsaren. Allt material på Skolmedia är gratis, men man måste registrera sig för att kunna ladda ner filmer. Skolmedia påstår att allt material är tillåtet att visa i skolan. Jag har dock inte lyckats få kontakt med personen bakom Skolmedia, och webbsidorna verkar inte heller ha uppdaterats på några år. I vilket fall som helst så hittar du intressanta filmer om vitt skilda ämnen som brott och straff, energi, bistånd, teknik, materialdesign, arbetsmiljö, återvinning, livskunskap, sekulär humanism eller glassens historia – för att bara nämna några.

Open Culture

Om man går utanför Sveriges gränser blir utbudet med fria filmarkiv genast betydligt större. En nackdel med att vända sig till utländska webbplatser kan förstås vara språket. Samtidigt kan det vara ett bra sätt att öva sin engelska genom att se kortare filminslag utifrån olika kunskapsområden. Open Culture är ett fantastisk arkiv med länkar till 500 filmer som är sorterade i olika kategorier. Här finns många klassiska spelfilmer inom genrerna komedi, drama, film noir, skräck eller western. Det finns också länkar till en mängd dokumentärer och även tecknade filmer.

Du hittar mängder med spännande filmer via Open Culture, filmer som kan vara svåra eller omöjliga att hitta någon annanstans. Några exempel som visar bredden på utbudet kommer här: en film om den tibetanska dödsboken, en dokumentär om Charles Darwins liv, ett klipp där Bertold Brecht sjunger Mack the Knife, en film med Bertrand Russels tio budord, en analys av matematiken i filmen ”Good Will Hunting”, Hitchcock-filmerna ”Murder”, ”Sabotage” och ”Secret Agent” i fullängd, Clint Eastwood-filmen ”För en handfull dollar”, tjugo olika John Wayne-filmer samt Hemingway-filmatiseringen av ”A Farewell to Arms”.

Moving Image Archive

Moving Image Archive är en del av det enorma arkivet Internet Archive. På Moving Image Archive finns över en miljon olika filmer och videoklipp som får användas i skolan, både påkostade spelfilmer i fullängd, professionella dokumentärfilmer och amatörfilmer. Många av filmerna visas inte bara som strömmande video utan kan också laddas ner, och en del av dem går även att infoga i egna filmer eller presentationer helt lagligt. De många filmklippen finns kategoriserade under en rad olika ämnesrubriker och teman, och det är alltså lätt att hitta filmer som har koppling till många av skolans ämnen.

Det finns exempelvis tusentals filmer och videoklipp inom ämnet historia. För att kunna hitta i detta gigantiska arkivmaterial kan du göra detaljerade sökningar via den inbyggda sökmotorn, avgränsa via olika kategorier eller söka med hjälp av nyckelord, typ av film, historisk epok och så vidare. Musiklärare hittar mängder av filmer som illustrerar musik från olika stilar och epoker. Arkivet har även rikt material för religionsundervisningen, under kategorin ”Spirituality & Religion”. Materialet är av mycket varierande innehåll och kvalitet. I arkivet finns både påkostade dokumentärfilmer och enklare användarproducerade filmer som exempelvis filmade gudstjänster från olika religiösa sammankomster.

Utifrån den information som dessa webbplatser själva ger så ska det inte vara några problem att använda filmerna i undervisningen. Vill du veta mer om vilka regler som gäller kring film i skolan på ett mer generellt plan så rekommenderar jag dig att titta närmare på Kolla källans upphovsrättsliga guide om filmer, radio- och tv-program.

Ulf Jämterud, skribent åt Skolverket och gymnasielärare

Här i Kolla källans idélåda finns en guide som hjälper lärare och elever att hitta foton, bilder och illustrationer som får användas i undervisningen. I den här artikeln ska vi se närmare på några bildarkiv med gamla fotografier. Du får också några tips på hur du kan använda gamla fotografier i undervisningen.

Det pågår ett stort arbete på många museer och arkivinstitutioner med att digitalisera foton och göra dem tillgängliga via internet. I många fall handlar det enbart om att visa upp exempel på foton som finns i museet eller arkivet. De digitala kopiorna är därför ganska lågupplösta och fungerar inte alltid så bra att visa i ett klassrum om man vill studera detaljer lite mer noggrant. Några museer och arkiv har dock satsat stora resurser på att göra många foton tillgängliga på webben i så god kvalité att de fungerar utmärkt att använda i undervisningen.

DigitaltMuseum

Skärmdump från Digitalt Museum

DigitaltMuseum är en gemensam portal för 18 svenska museer, bland andra Nordiska museet, Armémuseum, Postmuseum, Sundsvalls museum och Upplands museum. På DigitaltMuseum kan du söka fotografier efter olika sökord, eller leta dig fram i respektive museums mappar. Det är bara en liten del av museernas fysiska fotografier som finns i digital form, men det är ändå förhållandevis lätt att hitta gamla foton som du kan använda i undervisningen.

På Nordiska museets avdelning finns för närvarande ett 30-tal mappar med foton utifrån olika teman som du når via länken Utforska mappar. Många av mapparna innehåller nytagna fotografier av museets olika föremål, men andra mappar innehåller inskannade gamla fotografier. Här finns många bilder som kan fungera som utgångspunkt för spännande diskussioner i klassrummet. Ett exempel:

• Tema jämställhet. Jämställdhet är en del av värdegrunden, och därför är det alla lärares ansvar att lyfta fram detta i undervisningen, genom att exempelvis reflektera över könsroller och arbetsfördelning i hemmet. När du samtalar med dina elever om jämställdhetsfrågor kan du utgå från några fotografier i mappen Pappa. Här finns ett antal bilder som visar pappor i olika situationer från olika tider. Välj ut några foton från olika tidsepoker och diskutera pappornas roller i fotona.
  • Hur framställs pappan i bilderna?
  • Kan man ana vilket pappaideal som rådde i olika tider?
  • Kan man se några förändringar i papparollen över tid?
  • Hur gestaltas pappor på bilder som tas i vår egen tid?

Vestro Gothia

Skärmdump från Vestro Gothia

Vestro Gothia är ett skolanpassad digital lärportal med material från flera olika arkiv, bibliotek och museer hemmahörande i Västra Götaland. Vestro Gothia riktar sig direkt till barn och skola, så allt material är anpassat för undervisning och lärande. Även om materialet främst rör Västra Götaland är det i högsta grad användbart för elever och lärare från hela landet. Under rubriken Leta bilder får du möjlighet att söka i det digitala bildarkivet som innehåller långt över hundratusen inskannade fotografier. Du kan söka genom att använda olika sökord på föremål eller teman, t.ex. barn, 1900, sport, krig, byggnader, skola osv. Du kan också avgränsa sökningen genom att använda flera sökord. Bilderna är taggade med flera sökord, så om man inte finner det man söker kan man prova med andra sökord. Det finns också information om vad fotot föreställer, när det är taget och på vilket museum eller arkiv som originalet förvaras. Det finns många möjligheter att ge eleverna intressanta uppgifter utifrån det rika bildmaterialet. Här följer ett exempel på ett tema:

• Barnarbete. Låt eleverna söka på orden ”barn” och ”arbete”. Be dem leta bland det hundratalet foton som visas för att hitta några tydliga foton som illustrerar barn som arbetar. Låt eleverna tillsammans fundera över dessa foton.
  • Vilka typer av arbeten utförs av barn?
  • Ser barnen glada eller allvarliga ut?
  • Hur påverkades barnens liv och upplevelse av sin barndom av att de behövde arbeta?
  • Skulle du kunna tänka dig att arbeta för att hjälpa till och försörja din familj? Varför/varför inte?

Det finns en särskild flik som heter För pedagoger där du som lärare får lite mer information om webbplatsen, hur man hittar material och hur man kan använda det i undervisningen.

Stockholms Stadsmuseum

Skärmdump från Stockholms digitala stadsmuseum

Stockholms stadsmuseum har samlat fotografier med anknytning till Stockholm ända sedan 1930-talet. I samlingarna finns över tre miljoner fotografier, från 1840-talet och framåt. Förutom foton som skildrar Stockholms utveckling genom tiderna finns också porträttsamlingar, pressbilder och mycket annat. En del av bildmaterialet finns i digital form, för närvarande över 20 000 fotografier med bra upplösning och information om fotografiernas ursprung. Bilderna är taggade med flera sökord vilket gör dem lättare att hitta.

Du kan välja två huvudsakliga vägar att leta efter bilder. Det första sättet är att söka direkt på Stadsmuseets webbplats, under fliken Samlingar och rubriken ”Fotografisamlingarna”. Här finns ett tjugotal spännande nätutställningar med olika teman. Constructing Europe – Stockholms stadsliv 1840-1920 innehåller ett antal fascinerande foton som visar hur staden utvecklades under åttio år. Framförallt är det spännande att se hur människor såg ut under olika tidsperioder. En annan utställning visar Äldre vykort från Slussen och där kan man studera Slussens förändringar genom tiderna. Det kan ge intressanta perspektiv till dagens diskussioner om Slussens framtida utseende.

Det andra sättet att söka bilder är att gå in på Stockholms digitala stadsmuseum som är en särskild webbplats och sökmotor för Stadsmuseets digitala foton. Här kan du söka med ett eller flera sökord för att hitta många olika typer av bilder.

Stockholmskällan

Skärmdump från Stockholmskällan

Stockholmskällan är en fri databas där du kan hitta mängder av spännande källmaterial från flera olika arkiv i Stockholm. Som namnet antyder har databasen en huvudsaklig anknytning till Stockholm, men materialet är i många fall högst relevant för alla lärare och elever, oavsett var i landet man befinner sig. Förutom att använda bilderna som utgångspunkt för uppgifter och samtal kan dina elever använda arkivbilderna för att illustrera noveller, berättelser eller andra typer av skolarbeten. Fotografierna kommer bland annat från Stadsmuseet, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket och Spårvägsmuseet i Stockholm.

Du hittar bildmaterial på flera olika sätt. Ett sätt är genom att trycka på fliken Källtyper och därefter välja Fotografier i rullgardinsmenyn och slutligen trycka på Stadsmuseets foton i menyn till höger. Där hittar du en mängd av Stadsmuseets bilder via olika söktermer, som exempelvis fyrverkerier, bondetåg, födelsedagar, bröllop, begravningar, kungafamiljen, demostrationer, skolor, fängelser med flera.

Ett annat sätt att hitta bilder är att använda den röda sökrutan längst upp till höger på Stockholmskällans startsida. Sök på ett eller flera sökord. I nästa led kan du filtrera resultatet genom att bara bocka för Fotografier.

Under fliken Lärarrummet finns flera färdiga lektionsplaneringar som utgår från gamla fotografier. En uppgift är att låta eleverna jämföra ett hundra år gammalt foto på en plats i Stockholm med ett foto de själva har tagit på samma plats i nutid. En annan uppgift går ut på att använda gamla foton för att illustrera en historisk bildnovell om att vara ung nu och förr i tiden.

Via Stockholmskällan hittar du mycket spännande bildmaterial som kan väcka elevernas nyfikenhet på livet i äldre tider. Ett sätt att göra historien levande är att närstudera porträttbilder tagna hos professionella fotografer. Sök på ”Wilhelm Lundberg”, så finner du ett 80-tal foton som denne porträttfotograf tog på 1860- och 1870-talen. Låt eleverna välja ut några foton som de ska närstudera och reflektera kring. De kan exempelvis utgå från dessa frågor:

• Vilka detaljer lägger du märke till? Vad kan dessa detaljer berätta om personen på fotot?
• Vad jobbar personen med? Är personen rik eller fattig?
• Kan kläderna ge några ledtrådar till personens yrke och status?
• Vad avslöjar ansiktsuttrycket?  Ser personen allvarlig eller glad ut?
• Vilka skillnader kan du se mellan detta foto och hur porträttfotografier ser ut idag? Vad tror du att dessa skillnader kan bero på?

Lycka till med dina utforskningar i de gamla fotografiernas spännande värld!

Ulf Jämterud, skribent åt Skolverket och gymnasielärare.

I det här inlägget i Kolla källans idélåda tittar gymnasielärare Filippa Mannerheim närmare på några textarkiv som du och dina elever kan ha användning av.  Många av texterna är helt fria att använda, medan andra fortfarande är skyddade av upphovsrätt. Filippa beskriver de olika arkiven, hur texterna får användas och ger också några praktiska tips på användning.

Wikipedia

Wikipedia är ett fritt uppslagsverk på nätet som skapas av sina användare. Det drivs stiftelsen Wikimedia Foundation och finansieras genom frivilliga donationer. Det finns ingen reklam på Wikipedia.

Alla kan skriva och redigera artiklarna och alla ändringar som görs listas på förstasidan under rubriken Senaste ändringarna, vilket innebär att den som vill kan följa dem och kontrollera vad som händer med dem. Wikipedia har också personer som är mycket aktiva, så kallade ”wikipedianer”, som har tagit på sig att hålla litet extra uppsikt och sanera eventuellt klotter. Dessa personer har också befogenheter att varna eller blockera användare som förstör. På det viset brukar klotter, i synnerhet i populära och ofta lästa artiklar snabbt åtgärdas, men visst kan felaktigheter ändå förekomma.

All text på Wikipedia ligger under Creative Commons-licensen CC-BY-SA, vilket betyder att du får använda och sprida materialet fritt, även kommersiellt, utan att fråga om lov. Du får också bearbeta materialet men som vanligt måste det nya verket ges samma licens som originalverket, alltså CC-BY-SA. Verkets titel och permanenta länk ska alltid uppges.

Det allra bästa sättet att få sina elever att förstå Wikipedia rent källkritiskt är att jobba aktivt mot och med uppslagsverket i sin egen ämnesundervisning.

Ett enkelt tips kan vara att tillsammans i klassen gå in och läsa vad som står i artiklar som handlar om det ni läser om för tillfället, exempelvis: ”fotosyntes”, ”Ett öga rött”, ”morfem och fonem” eller ”Indisk mytologi” och diskutera innehållet tillsammans. Stämmer det med den information läroboken eller läraren gav? Fattas någon information? Vilka källor hänvisar Wikipedia-artikeln till?

Tipsa gärna eleverna om att fotnoterna och litteraturtipsen sist i artikeln kan ge förslag på mer riktade källor att gå vidare till. Om ni vill se hur många som bidragit till artikeln ni läser – gå in på ”Visa historik” ovanför artikeln.

När dina elever hänvisar till Wikipedia i sina arbeten, lär dem att referera till den version av artikeln de själva använde, även om artikeln kommit att ändras i efterhand. Detta gör de genom att klicka på rubriken ”Verktygslåda” i vänsterspalten och där kopiera den permanenta länken till just denna artikelversion.

Vid arbeten där du som lärare kräver noggranna källhänvisningar kan du även tipsa dina elever om att gå in på ”Citera denna artikel” i vänstermenyn – en mycket användbar funktion! Där får eleverna konkreta förslag på vad de ska ange för information i fotnoten så att deras källhänvisning till Wikipedia blir korrekt och spårbar. Om du vill veta mer om hur du kan arbeta källkritiskt med Wikipedia kan du läsa Kristina Alexandersons inlägg i denna blogg Använd Wikipedia som utgångspunkt för källkritiskt arbete.

Projekt Gutenberg

Projekt Gutenberg är ett ideellt projekt som grundades av Michael Hart och drivs och administreras av The Project Gutenberg Literary Archive Foundation med frivilliga medarbetare till hjälp.

Hos Projekt Gutenberg får du gratis tillgång till äldre upphovsrättsfri litteratur från hela världen. Här finner du cirka 40 000 e-böcker i olika typer av format, merparten på engelska men det finns även ett antal verk på svenska och andra språk. Du kan söka efter texter och ladda in dem i din mobil eller iPad via m.gutenberg.org. Instruktioner om hur du ska göra hittar du på startsidan. Förutom böcker i fulltext finns en del inlästa som ljudböcker. De hittar du via avancerad sökning om du väljer kategorin AudioBook.

För den litteraturintresserade engelskläraren är detta en riktig textskatt: här finns böcker av Edgar Allan Poe, Charles Dickens, Jane Austen, Mark Twain, Mary Shelley, Oscar Wilde och Jonathan Swift för att nämna ett fåtal. Förutom romaner finns också poesi, noveller och en del dramatik men också kokböcker, uppslagsverk och tidskrifter.

De allra flesta böckerna i arkivet ligger under den amerikanska licensen public domain. Det innebär att verken är att betrakta som allmän egendom och får användas och spridas fritt av alla i USA. I Sverige gäller dock fortfarande att författaren ska ha varit död i 70 år. Dessutom finns även en del yngre texter som är skyddade av upphovsrätten och som Projekt Gutenberg fått särskilt tillstånd att publicera.

På sidan finns även tips på länkar till andra fria e-boksresurser, exempelvis vår svenska motsvarighet Projekt Runeberg som beskrivs här nedan.

Projekt Runeberg

Sedan 1992 har Projekt Runeberg, på ideell basis, skapat fria online-utgåvor av främst äldre, klassisk, nordisk litteratur.  Initiativtagare för projektet är Lars Aronsson. Det finns också en liten redaktionell stab vid Linköpings universitet samt ett stort antal frivilliga nätmedhjälpare som korrekturläser texterna när de OCR-tolkats så att de blir ännu mer sökbara via exempelvis Google. Ibland hämtar man även texter från andra internetarkiv, så som Kungliga biblioteket, Internet archive och Kvinnsam.

I Projekt Runebergs arkiv finns främst textutgåvor av upphovsmän som har varit döda i mer än 70 år. Du kan hitta skönlitterära verk av exempelvis August Strindberg och Karin Boye, författares samlade skrifter, hela årgångar av olika tidsskrifter och fackböcker som hela det klassiska svenska uppslagsverket Nordisk familjebok. Verken finns listade i en alfabetisk katalog, men det vanligaste är nog att man hamnar på en relevant sida via en sökning på Google.

Namnet på projektet är inspirerat av den amerikanska förebilden Projekt Gutenberg och den finländske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg då ett av de första verken som skannades in var Fänrik Ståls sägner.

Litteraturbanken

Litteraturbanken är en fantastisk resurs för lärare i svenska på högstadiet och gymnasiet, men kan även vara intressant för lärare i historia. Hos Litteraturbanken finns klassiska skönlitterära verk och viktigare humaniora i digital form. Här hittar du verk av Gustaf Fröding, Victoria Benedictsson, August Strindberg, Anne Charlotte Leffler, Ivar Lo-Johansson och Katarina Frostenson – materialet utökas hela tiden. Målgrupperna är forskare, lärare, studerande och en intresserad allmänhet.

Du kan läsa texterna på nätet och ladda ned dem gratis i Pdf- eller i ePub-format (som passar för de flesta mobila läsare, t.ex. läsplattor och avancerade mobiltelefoner.) Du kan även skapa ett eget konto och bygga upp dina egna samlingar och göra anteckningar på sidorna.

Särskilt intressant för svensklärare är att Litteraturbanken erbjuder en mängd omsorgsfullt författade presentationer av många av författarna, samt nyskrivna facktexter såsom ”Det går an – debatten”, ”Strindbergsfejden” och ”Svensk skräcklitteratur” för att ta några exempel. Dessa kan man med fördel tipsa sina elever om när de gör egna arbeten, eller varför inte använda dem som komplement till läroboken?

Hos Litteraturbanken finns alltså både verk som är fria att använda och sprida (där upphovspersonen varit död i minst 70 år) och verk som är skyddade av olika rättigheter. En tydlig märkning kommer inom kort att finnas vid varje enskilt verk. Om man vill kopiera eller sprida materialet skall man som vanligt hänvisa till källan och vara noga med att kontrollera vilken typ av Creative Commons-märkning som verket står under.

Sedan 2006 är Litteraturbanken en ideell förening, finansierad av Svenska Akademien och Kungliga Vitterhetsakademien. Medlemmarna i föreningen är Kungliga biblioteket, Kungliga Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Akademien, Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Vittehetssamfundet.

Dramawebben

Vill du ta del av svensk upphovsrättsligt fri dramatik, allt från äldre sagospel, barndramatik, samhällkritik i dramaform och folkkära pjäser från 1600-talet fram till idag, skrivna av både kvinnor och män?

Dramawebben är ett helt kostnadsfritt och välfyllt nätarkiv som ger dig tillgång till mängder av upphovsrättsligt fri svensk dramatik, att läsa direkt på nätet eller ladda ned. Pjäserna publiceras i ett eller ibland flera av tre format, nämligen ”tryckt”, ”handskrivet” eller ”text”.

Här finns fantastiska pärlor skrivna för barn som Askungen från 1891, När jag blir stor (1910) – en saga om rusningsdryckernas farliga inverkan och uppfostringsdramat Prinsessan, som inte ville äta havresoppa från 1914.

För ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet, (där teatern som skönlitterär genre nämns explicit i det centrala innehållet) är Dramawebben en mycket användbar resurs, också för att hitta kvinnliga dramatiker.  Jag rekommenderar gärna Alfhild Agrell och Ann-Charlotte Lefflers pjäser som under 1800-talet spelades mer än Strindbergs. De är dessutom både intressanta och lättillgängliga för ungdomar.

Under fliken Relaterat material finns artiklar om exempelvis Strindbergs fejder med sina kvinnliga konkurrenter och barnperspektivet i Dramawebbens äldre sagospel.

Du kan begränsa din sökning till exempelvis antal roller, akter eller kvinnliga respektive manliga rollinnehavare, söka pjäser från A-Ö eller via författarnamnet – då får du även kort presentation av dramatikern.

Dramawebben är ett forskningsprojekt som sedan 2009 drivits med anslag från Riksbankens Jubileumsfond och som från och med 2012 drivs med anslag från Vetenskapsrådet med Riksteatern som anslagsförvaltare. Målgrupperna är teatrar, forsknings- och utbildningsvärlden och den intresserade allmänheten.

Filippa Mannerheim, skribent åt Kolla källan och med lång erfarenhet som gymnasielärare.

Se också
Lärarguide i upphovsrätt för texter av Anette Holmqvist
Hitta fria bilder av Ulf Jämterud
Hitta fri musik, fria ljud och fria samplingar av Stefan Pålsson

Idag har vi tillgång till ett så rikt utbud av medier att det är lätt att glömma bort att även radio och tv fungerar bra som kunskapskällor. De är enkla och tacksamma att föra in i undervisningen och det är lätt att hitta spännande inslag om allt – historia, naturvetenskap, religion, svenska, samhällskunskap osv. Dessutom kan många elever bli hjälpta av att få lyssna eller titta på ett program som variation till stora textmängder. Kolla källans skribenter Ulf och Filippa presenterar här några egna favoriter ur radio- och tv-utbudet och resonerar kring hur programmen kan användas i undervisningen.

Medierna – källkritik rakt in i klassrummet

Programmet Medierna är en fantastisk resurs för den lärare som då och då vill föra in aktuella samhällshändelser i klassrummet ur ett källkritiskt perspektiv. I P1-programmet granskas våra medier kritiskt och man går på djupet med nyheter som kanske inte var så sanna som vi trodde, som den om bandypappan som tvingade sin son att gå hem efter träningen eftersom han spelade så dåligt.

Hur gick det egentligen till när denna osannolika historia blev en sanning? Varför upprepades den så urskillningslöst i flera dagstidningar utan att någon av journalisterna kollade källan? Varför spreds ”nyheten” så ivrigt i sociala medier? Hur kan vi mediekonsumenter göra för att förhålla oss källkritiska till de nyheter som presenteras för oss? Det är frågor som återkommer i många av programinslagen och som man som lärare med fördel kan haka tag i och diskutera vidare med sina elever.

Då inslagen är drygt en halvtimme långa är de perfekta för ett lektionspass. Lyssna gärna på ett inslag i helklass och diskutera det därefter i smågrupper följt av en sammanfattande klassdiskussion. Hittar man ett inslag som rör elevernas egna intressen och områden blir diskussion garanterat livlig!

Ring P1 – ett bra alternativ till insändaren

Som svensk- eller samhällskunskapslärare brukar man ofta leta efter insändare, debattartiklar eller blogginlägg som kan fungera som goda exempel på argumenterande texter, inför att eleverna själva ska skriva debatterande eller argumenterande texter. Ett alternativ är att låta dem lyssna på ett inslag ur programmet Ring P1 som av redaktionen beskrivs som ”lyssnarnas eget debattprogram”. Där får lyssnare ringa in och säga sin mening om allt mellan himmel och jord, alltså som en sorts insändare fast i talad form.

När denna text skrivs har personer ringt in för att säga sin mening om vad som krävs för att vara svensk. En av de som ringde in var ”Ida, 14 år” som tyckte att det inte finns något som är typiskt svenskt: ”bor man i Sverige är man svensk”. Ett annat inslag så här i juletider är den högaktuella frågan om skolklasser ska samlas i kyrkan eller inte. I ett tredje inslag tyckte lyssnaren Margareta att alla män ska sänka sina löner till kvinnornas nivå för att skapa jämställdhet mellan könen. Är det en bra lösning? Vilka argument har Margareta? Vad tycker eleverna?

Du som lärare kan hitta mängder av roliga, intressanta och viktiga debattämnen som avhandlas och som skapar intresse bland ungdomar mellan 14 och 19 år. De elever som vill kan såklart även skriva egna insändarmanus på en minut och ringa in till Ring P1:s radiosluss och spela in sin insändare. Tänk vad roligt om den sänds…

Det kan också vara intressant att diskutera vad eleverna tycker om den här programformen. När den här artikeln skrivs i december 2012 diskuteras också själva programupplägget och redaktionens arbetsmetoder. Diskussionen kan följas på programmets webbplats.

Tendens – lyssna på andra människors liv och idéer

”Malin, Anna och Annika är 15 år gamla och kommer från familjer som aldrig haft problem med pengar. De snattar för att det är kul, för att få saker de vill ha – och för kickarna. De ser det inte som ett brott – och känner ingen skuld när de åker fast.” ”Vi är ute efter kickarna” är ett inslag ur programmet Tendens, ett radioprogram med mängder av intressanta och viktiga ämnen som jag verkligen rekommenderar svensk- och SO-läraren att använda sig av i undervisningen. När jag jobbade med Tendens i mitt klassrum valde jag ett spännande inslag som jag visste att många av mina elever skulle vara intresserade av. Det kunde exempelvis handla om abort, brott, kärlek, sex eller arbetslöshet.

Vi lyssnade först på inslaget tillsammans och så diskuterade vi det till innehåll men även till form. Vilka åsikter uttrycks? Vad tycker ni om det? Vilka ljudeffekter finns och hur påverkar dessa vår upplevelse? Sedan lät jag mina elever arbeta gruppvis och då välja ytterligare inslag ur Tendens öppna arkiv. Någon grupp valde ett inslag om hur det är att leva utan en pappa, en valde en berättelse om självskadebeteende, en tredje valde ett inslag om livet efter diktaturen. Eleverna fick sedan göra presentationer av programinslagen för varandra. De skulle också välja ett citat ur varje inslag som de lade in i sin presentation och spelade upp för klassen. Projektet blev oerhört lyckat med många ivriga diskussioner i klassen. Flera av eleverna berättade att de självmant valt att lyssna på flera av inslagen som kamraterna berättade om. Programinslagen är ca 30 minuter långa.

Människor och tro

Radioprogrammet Människor och tro beskrivs som ett ”aktualitetsprogram med livsåskådningsperspektiv”. Programmet, som sänds i P1 på fredagar och lördagar, berättar om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar samhället. För lärare i religionskunskap eller samhällskunskap är detta en fantastisk resurs. Varje vecka fördjupar man aktuella händelser med religiös anknytning, så för dig som lärare finns alltid något att anknyta till för att göra undervisningen relevant. Om du investerar en halvtimme i veckan för att lyssna på programmet, till exempel på väg till eller från jobbet eller när du sköter hushållssysslor, får du både en återkommande fortbildning och du får också tips på aktuella ämnen att ta upp med dina elever.

Genom programmets arkiv på webben kan du och dina elever lyssna på inslag från de program som sänts de senaste 18 månaderna. Vissa ämnen återkommer med jämna mellanrum, som exempelvis frågan om skolavslutningar i kyrkan. Det kan vara intressant att jämföra debatterna från några olika år. Etiska frågor är ständigt aktuella, och i programarkivet kan du hitta inslag som bland annat tar upp olika religioners syn på konstgjord befruktning eller etiska perspektiv på rättvis handel, miljöfrågor och mycket annat. Årets sista avsnitt i programserien handlar om Mayakalenderns spådom om att jorden ska gå under den 21 december, samma dag som programmet sänds och samma dag som denna artikel publiceras.

SVT Forum

Vill du fördjupa din undervisning med hjälp av aktuella debatter och föredrag? I så fall är Kunskapskanalens återkommande program SVT Forum en guldgruva för dig! Du når SVT Forum via SVT Play, och till skillnad från många andra program på SVT Play ligger Forum-programmen ute åtminstone tre-fyra månader. Det finns över 200 kortare eller längre inslag av olika karaktär, exempelvis reportage, pressträffar, panelsamtal, debatter och föredrag. Ämnena är aktuella och anknyter till skolämnen som samhällskunskap, geografi, ekonomi, historia, religionskunskap, naturkunskap, miljökunskap med flera.

Om du till exempel diskuterar nationalekonomi eller EU med dina elever kan du fördjupa diskussionen med några minuters inslag från SVT Forum. Likaså om du diskuterar inrikes- eller utrikespolitik, miljöfrågor, näringslivsfrågor, monarkins framtid, religionens roll i samhället eller olika etiska frågor – på SVT Forum hittar du enkelt både kortare eller längre inslag som kan ge fler spännande infallsvinklar till samtalen i klassrummet.

SVT Öppet arkiv

Många lärare använder regelbundet SVT:s programutbud i undervisningen. De flesta program som sänds på SVT ligger oftast ute på SVT Play under en begränsad tid, från sju dagar ända upp till några månader. Det finns alltid något intressant och aktuellt att se tillsammans med eleverna. Men efterhand försvinner programmen och det kan därför vara svårt med en långsiktig planering eller att visa ett speciellt program eller klipp år efter år. En lösning på detta problem är att använda SVT:s Plays avdelning Öppet arkiv, där man har samlat ett stort urval med hela program eller korta klipp som spänner över flera decennier – från 1950-talet och framåt.

Här finns flera riktiga guldkorn! Det är mycket spännande att kunna visa autentiska nyhetsinslag från olika historiska händelser. Exempelvis finns ett tiotal klipp från Berlinmurens fall 1990. Ett särskilt intressant inslag från denna händelse handlar om problemet med tusentals arbetslösa murhundar och hur man resonerade för att hjälpa dessa stackars krabater när de inte längre hade någon uppgift att fylla. Det finns också intressanta klipp från EU-omröstningen 1994, ambassad-dramat 1975 och almstriden 1971. Man kan också följa firandet och utvecklingen av Svenska flaggans dag från 1916 och framåt, när nationaldagen infördes 1983 och vidare fram till firandet i vår egen tid. Du kan också använda det öppna arkivet för att studera mediehistoria. Eleverna tycker att det är mycket spännande att få se hur TV fungerade för 40-50 år sedan. Man inser lätt hur mycket som har förändrats och utvecklats, både vad gäller tekniken bakom kameralinsen och hur människor uppträder framför kameran.

UR Play

UR Play beskrivs som ”Utbildningsradions egen mediespelare”. På denna sajt kan du när som helst titta och lyssna på många av UR:s program. De flesta program finns tillgängliga upp till sex månader och ibland även längre än så. Vissa av UR:s program går dock bara att se via lösenordsskyddade nätverk, dvs. det krävs att skolan eller kommunen har avtal med den lokala mediecentralen för att få tillgång till dem.

Det finns olika sätt att hitta program. Ett sätt är att bläddra bland programmen i listan från A till Ö. Ett annat sätt är att använda sökrutan och söka efter ett speciellt program eller använda ett sökord eller sökfras.  Du kan också klicka på ”Ämnesord” i menyn, och sedan klicka på ett valfritt ord i ämnesmolnet som visas där. Ordens storlek är anpassade efter hur många UR-program som är taggade (märkta) med detta ämnesord.

Om du till exempel ska samtala om kärlek och relationer med eleverna kan du trycka på ordet Kärlek. Då dyker det upp ett antal länkar till hela radio- och tv-program med detta tema, men också kortare inslag från olika program. Du kan till exempel inleda lektionen med ett treminutersklipp där en kille berättar om hur det är att vara olyckligt kär. Låt eleverna diskutera fritt utifrån detta klipp. Efter diskussionen kan du sedan gå på djupet och visa utdrag ur ett timslångt panelsamtal som bland annat tar upp vad som händer i hjärnan när vi blir kära, vad trohet kan betyda i en relation och hur polyamorösa relationer fungerar i praktiken. Det här är bara ett bland många exempel. Klicka dig fram bland ämnesorden och låt dig inspireras!

Hålla sig uppdaterad

För att hålla sig uppdaterad kan man som lärare gå in och ”gilla” intressanta program på Facebook eller ta för vana att emellanåt gå in på webben och leta efter inslag som passar ens egen undervisning. Man kan naturligtvis också låta eleverna själva leta runt i radio- och tv-kanalernas programlistor (ofta sorterade A–Ö) och välja program och inslag de vill lyssna på, och sedan låta dem presentera inför klassen. Programmen kan man lyssna på direkt eller ladda ned som mp3. Vissa finns av upphovsrättsliga skäl endast kvar i 30 dagar medan andra ligger i öppna arkiv – här får man själv kontrollera vad som gäller för just det inslag man vill använda.

Fler förslag till diskussionsfrågor och elevaktiviteter

- Diskutera public service-medier i förhållande till reklamfinansierade medier. Vilken är skillnaden? Finns för- och nackdelar med de olika formerna att finansiera radio- och tv? Vad tycker eleverna? Vad tittar eleverna själv på för program? Lyssnar de på radio – vilken kanal i så fall?

- Många lärare låter sina elever göra egna radioprogram och då kan ett gemensamt lyssnande bli en inspirerande startpunkt. Eleverna kan bli sommarpratare, göra lokala reportage eller skapa radioinslag som ”Bokcirkeln” runt en bok eller novell som klassen läst. På Multimediabyrån finns en del tips kring hur du går till väga rent praktiskt, till exempel i artikeln Poddradio-gör din röst hörd.

Byt idéer, inspirera varandra och se vilka möjligheter som finns att använda radio och tv i undervisningen

Lycka till!

Filippa Mannerheim och Ulf Jämterud, skribenter för Kolla Källan och lärare i svenska/historia och religion/historia.

God Jul och Gott Nytt År önskar Kolla källan

I det här inlägget tittar Skolverkets omvärldsbloggare Stefan Pålsson närmare på några arkiv där det går att hitta fri musik, fria ljud och fria samplingar. Han beskriver vad arkiven innehåller och hur de får användas. Inledningsvis presenteras  Multimediabyråns arkiv, där allt material är fritt att använda inom ramen för skolans verksamhet. I de övriga fem ljud- och musikarkiven används licenser från Creative Commons för att skydda upphovsmännens rättigheter. Det innebär att det är upphovsmannen själv som anger vilka rättigheter och skyldigheter som gäller när materialet används. Du kan läsa mer om licenserna och hur de kan användas i skolan i broschyren Creative Commons – en guide för lärare, som Skolverket har gett ut.

Multimediabyråns musik- och ljudarkiv

Multimediabyråns musikarkiv

I Multimediabyråns musikarkiv finns musik och jinglar som får användas utan kostnad i skolan. Det är en bra och lättanvänd startpunkt för den som exempelvis letar efter bakgrundsmusik till filmer och presentationer. Musiken är sorterad efter olika stämningskategorier, tidsepoker och geografisk utbredning. All musik, med undantag för högtidsmusiken, är skriven för Multimediabyrån av Karl Malbert.

Arkivet är inte sökbart, men det är enkelt att hitta med hjälp av kategoriindelningen. Musiken och jinglarna finns både som mp3- och wav.filer, och du kan lyssna på dem direkt. Det krävs lösenord för att använda Multimediabyråns resurser. Just nu byggs arkiven om och det går inte nyregistrera sig. Om du inte är registrerad, kan du tills vidare logga in med ”guest” som användarnamn och lösenord.

Multimediabyrån: Ljudeffekter

Multimediabyrån har också ett särskilt arkiv för ljudeffekter. Här hittar du  ljudeffekter i wav-format, sorterade i 43 olika alfabetiska ordnade kategorier, alltifrån ”Alarm” till ”Verktyg”. Det går inte att bläddra i arkivet. Istället får du söka med nyckelord, antingen i hela samlingen eller i någon av kategorierna. I varje filpost finns kort beskrivning av ljudet. Filstorleken anges också. Du kan inte lyssna på ljudet direkt, utan måste ladda ner det först.

Multimediabyråns arkiv för ljudeffekter är en bra utgångspunkt för den som letar efter ljudeffekter till presentationer, filmer eller animationer.

Free Music Archive

Free Music Archive

Free Music Archive drivs av den oberoende lyssnarstödda amerikanska radiostationen WFMU. Syftet är att göra det enklare för radiostationer, festivaler, arkiv och andra att enkelt dela med sig av musik. Samtidigt blir det enkelt för musikintresserade att hitta musik som får laddas ner, mixas om och som kan användas som bakgrundsmusik. Free Music Archive finansieras genom donationer.

Det går att bläddra bland olika genrer eller efter kurator, det vill säga den radiostation, festival eller liknande som gjort musiken tillgänglig. Sökfunktionen är lättanvänd och söker i fulltext. All musik ordnas i någon av de femton genrer som Free Music Archive använder, och den märks med beskrivande nyckelord. På Free Music Archive går det utmärkt att lyssna, att skapa spellistor och att ladda ner musik utan att vara registrerad användare.

Soundcloud Creative Commons

Soundcloud Creative Commons

På det stora arkivet Soundcloud, som ägs och drivs av två svenskar i Berlin, finns det gott om Creative Commons-licensierad musik som kan laddas ner, mixas om och användas som bakgrund i filmer och presentationer. Sökfunktionen har många olika avgränsningsmöjligheter. Det går till exempel att avgränsa efter genre, datum, upphovsman och licenstyp. Vid varje filpost går det bland annat att se vem som skapat musiken, hur många gånger den har laddats ner och hur många som har favoritmärkt den.

Registrerade och inloggade användare kan ladda upp egna filer och kommentera all musik. Det krävs ingen registrering för att ladda ner.

Freesound

Freesound är ett arkiv med ljud och ljudeffekter som alla som vill kan använda, förändra och bidra till.  Det startades 2005 av forskargruppen Music Technology Group vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona. Numera drivs Freesound vidare av nuvarande och tidigare forskare och studenter på universitetet. I Freesound finns bland annat ljud från musikinstrument, naturljud, stadsljud, röster och en rad olika ljudeffekter. Filerna är av varierande längd, alltifrån några sekunder till flera minuter. Samtliga filer är märkta med beskrivande ord. Ofta finns det även innehållsrika och målande beskrivningar. Sökmotorn söker i fulltext, och det är enkelt att förfina sökresultatet genom att avgränsa till licenstyp, tagg, skapare, filtyp eller ljudkvalitet. I varje filpost visas vem som skapat ljudet, vilken licens som gäller samt förslag på liknande ljud.  Filtyp, längd, filstorlek, samplingsfrekvens, bitdjup och kanaler anges också, liksom om det finns ommixade versioner av ljudet och om det ingår i en samling av liknande ljud.

Alla filer kan avlyssnas direkt, men för att kunna ladda upp eller ner krävs det att man är registrerad användare. Freesound har även ett diskussionsforum där man kan prata om ljud, ställa frågor om licenser och rättigheter, diskutera tekniska frågor, med mera.

iBeat

iBeat är ett samplingsarkiv som drivs i ideellt syfte av två danskar. Arkivet innehåller instrumentella beats, breaks, shots och loopar som kan användas fritt för att göra egen musik. Det kan alltså fungera alldeles utmärkt för elever och lärare som vill göra egen musik.

Det är enkelt att bläddra och att söka i arkivet. Alla filer är taggade med beskrivande ord, och det går att lyssna direkt. I varje filpost anges även vem som skapat ljudet och vilken licenstyp som gäller. Det går också att se om och i vilket sammanhang filen har använts av andra. Detta kan enkelt anges av den som gör det, under rubriken ”Actions!”. Samtliga filer kan laddas ner direkt. Den som själv vill bidra till arkivet måste registrera sig som användare.

ccMixter

ccMixter

Det amerikanska företaget ArtisTech Media står bakom ccMixter, en community och ett arkiv med musik, samplingar och a capella som fritt kan laddas ner, göras om och spridas vidare. Registrerade användare kan recensera och diskutera musiken. Det finns en sökfunktion med många avgränsningsmöjligheter. Du kan avgränsa din sökning till filer som laddats upp av användarna, filer från utvalda externa samplingsarkiv, spellistor, recensioner och diskussioner.

ccMixter fungerar bland annat utmärkt för den som letar efter fri bakgrundsmusik till en film eller som själv vill skapa musik. All musik märks med beskrivande ord och den kan höras direkt. I varje filpost anges vem gjort musiken, längd, licenstyp samt recensioner och diskussioner. Det går också att se vilka samplingar som använts och om musiken använts av andra, till exempel i en remix, som bakgrundsmusik i en film eller inbäddad på en webbsida.

Du måste vara registrerad och inloggad för att kunna ladda upp och ner. Det finns en gratis-app för iOS som gör det möjligt att söka, bläddra, lyssna och ladda ner.

Stefan Pålsson, skribent och omvärldsbloggare åt Skolverket

Se också
Lärarguide i upphovsrätt för musik av Anette Holmqvist
Hitta fria bilder av Ulf Jämterud
Hitta fria texter av Filippa Mannerheim

Via internet har lärare och elever fantastiska möjligheter att hitta bilder som kan användas i undervisning och i skolarbeten av olika slag. Men det kan samtidigt vara svårt att veta vilka bilder man faktiskt har rätt att använda; upphovsreglerna kan vara snåriga, vilket vi berättar en del om i Kolla källans lärarguider i upphovsrätt. I det här inlägget i Kolla källans idélåda tittar gymnasielärare Ulf Jämterud närmare på några bildarkiv för undervisning där både du som lärare och dina elever hittar mängder av bilder som är fria att använda i skolan.

Multimediabyråns bildarkiv

Multimediabyråns bildarkiv

Multimediabyrån drivs av Skolverket och är ett av de största svenska webbarkiven med bilder för undervisningsändamål. Här finns en stor mängd foton, illustrationer och faktagrafik som du kan hitta utifrån olika ämneskategorier eller sökord. För att kunna söka och använda materialet måste du logga in (det är helt gratis och du kan logga in som ”guest”). Du kan ladda ner materialet och spara på din egen hårddisk för att sedan infoga det i dina egna produktioner, t.ex. Word-dokument, PowerPoint-presentationer och annat.

Du får använda allt material på Multimediabyrån i din undervisning i grund- och gymnasieskolan, komvux och på lärarutbildningar. Om du använder ett foto inskickat av en privatperson måste du ange fotografens namn i din produktion. Du får inte använda något material i kommersiellt syfte. Du får inte sälja, trycka eller sprida materialet vidare. Däremot får elever lägga ut presentationer på webben även om det innehåller material från Multimediabyrån, dock inte faktagrafik.

Vilken typ av bilder hittar man då i Multimediabyråns bildarkiv? Du kan lätt hitta foton och illustrationer som anknyter till dina undervisningsämnen, genom att söka på ett visst sökord eller via en kategori. Här finns bilder för alla tillfällen och skolämnen. Men det som framförallt gör Multimediabyrån så värdefull för lärare är det stora utbudet av professionell faktagrafik som används i de stora dagstidningarna. Detta material får du inte tillgång till någon annanstans. När jag exempelvis undervisar om islam använder jag flera utmärkta faktagrafiker som visar islams utbredning i världen, hur vallfärden går till och hur det ser ut vid tempelberget i Jerusalem. Om du ska undervisa om inflation, global uppvärmning, vattnets kretslopp, DNA-analyser, nationaldagen och andra högtider, matbehov i världen, kärnkraften i Sverige och andra ämnen som kan upplevas invecklade, så hjälper faktagrafiken till att förklarar innehållet för eleverna på ett lättillgängligt och tydligt sätt.

Fotofinnaren.se – en bildbank för skolbruk

Fotofinnaren.se

Fotofinnaren är en bildbank som riktar sig direkt till skolan. Elever och lärare kan leta bland över 20 000 bilder som man kan använda i undervisningen och till skolarbeten. FotoFinnaren är ett helt ideellt projekt som är grundat och drivs av Gunilla Dahlblom, IT- och mediepedagog i Piteå. Hon har själv tagit de flesta bilder på webbplatsen, men i arkivet finns också foton som amatörfotografer runt om i Sverige har skickat in. I bildbanken finns tusentals bilder indelade i över hundra olika kategorier, vilket gör det lätt att hitta det man söker. Några exempel på kategorier är människor, mat, djur, årstider, samhällsskick, religioner, historia, geografi, hantverk, grammatik och stavning, byggnationer, naturvetenskap.

Bilderna i FotoFinnarens arkiv har inga restriktioner när det gäller användning för skolbruk. Du och dina elever kan alltså använda bilderna helt fritt i undervisning och i skolarbeten, t.ex. i PowerPoint-presentationer, skoltidningar, böcker, uppsatser, faktatexter, webbsidor, bloggar med mera. Du får dock inte länka till bilder i databasen, utan du måste spara ner bilden till din egen dator innan du använder den. Bilderna får inte heller läggas in i andra bildsamlingar eller distribueras vidare.

När dina elever behöver bilder till skoltidningar, uppsatser, webbsidor eller bloggar så hittar de lätt många användbara bilder i FotoFinnarens arkiv. Det finns över 1000 bilder på djur, 2000 bilder av växter, närmare 700 bilder om fordon och trafik, för att bara ta några exempel. Underkategorierna är också användbara. När jag undervisar i historia har jag stor nytta av att kunna leta fram många olika bilder på exempelvis runstenar, hemmiljöer, mat och dryck, historiska platser och byggnader och mycket annat. En särskilt intressant kategori för språklärare är ”grammatik och stavning”. Här hittar du över 100 bilder som illustrerar olika verb, andra bilder som illustrerar adjektiv eller olika ljud, t.ex. sj-ljud, tj-ljud och ng-ljud.

Flickr: Creative Commons

Flickr: Creative Commons

På Flickr finner du flera miljoner fotografier av många olika slag. Det rör sig om allt ifrån bilder på människor, djur, platser och saker till bilder som illustrerar begrepp eller känslor. Det finns en stor mängd konstnärliga och experimentella foton. Flickr är egentligen ingen bilddatabas utan en plats där man kan visa upp de bilder man har tagit för en bred publik. Men det som gör Flickr användbart för skolor är att de som laddar upp bilder kan ange hur bilderna får användas av andra, med hjälp av en CreativeCommons-licens (CC-licens). På så sätt kan Flickr användas som ett gigantiskt fotoarkiv där lärare och elever kan hitta många användbara bilder för undervisning och skolarbeten. I dagsläget finns över åtta miljoner bilder med CC-märkning på Flickr. Du kan söka med hjälp av många kategorier och sökord, vilket gör det lätt att hitta bilder som passar just dina behov.

Det som avgör hur du får använda en viss bild är vilken CC-licens som bildens upphovsman har angett. Den lägsta nivån av CC-licens (”Erkännande”) anger att du får använda, kopiera och sprida en bild som du hämtat från Flickr, så länge du anger vem som är upphovsman till bilden samt vilken CC-licens som gäller. De övriga CC-licenserna anger vissa restriktioner, t.ex. att du inte får använda vissa bilder i kommersiellt syfte, under vilka omständigheter du får eller inte får ändra i originalbilden eller under vilka villkor du får sprida bilden. För att förstå mer om hur CC-licenserna fungerar så rekommenderas att du läser Skolverkets guide för detta – den kan du ladda ner från Kolla källan.

Hur kan man då använda Flickr i skolan? Möjligheterna är många! Om du eller dina elever jobbar med en speciell geografisk plats i språkundervisningen eller i något annat ämne kan du lätt hitta foton som är tagna just i det landet eller området. Om du behöver bilder som illustrerar det antika Grekland kan du söka på ”ancient history greece” och hittar då över 10 000 foton. Elever som behöver bilder på husdjur kan söka på ”pets” och hittar över 3 miljoner foton (en del av dessa föreställer dock Pet Shop Boys). För mig som religionslärare finns det tusentals bilder som föreställer religiösa ceremonier från olika delar av världen, kyrkor, tempel, moskéer och andra mycket användbara bilder. Flickr är också en guldgruva för elever som söker bilder till skolmaterial som de vill publicera på olika sätt, t.ex. via bloggar eller webbplatser. Flickr är även användbart för lärare som bloggar, har webbplatser eller som på annat sätt publicerar material som görs tillgängligt för allmänheten.

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons är en databas för fria mediafiler och startades 2004 av Wikimedia Foundation. Materialet består dels av bilder, videofilmer, musik och ljud som laddats upp direkt av olika upphovsmän, dels av fritt material som samlats från olika källor. Inriktningen när det gäller bilder är faktarelaterade bilder, dvs. bilder som ska kunna användas i pedagogsikt syfte. I dagsläget finns över 14 miljoner mediafiler på Wikimedia Commons, varav en stor del är bilder. De flesta bilder som finns i anslutning till artiklar i Wikipedia är licensierade enligt Wikimedia Commons. Det går också utmärkt att klicka sig fram via Wikimedia Commons olika ämneskategorier och deras underkategorier för att komma direkt till olika bilder. För lärare och elever innebär Wikimedia Commons en fantastisk tillgång till mängder av foton, illustrationer, kartor och annat bildmaterial som är användbart i skolan.

Vilka regler gäller då för Wikimedia Commons? Syftet är att Wikimedia Commons ska tillhandahålla material som ska kunna användas för alla ändamål, och därför publiceras endast material som är fritt från upphovsrätt eller har en fri licens. De bilder du hittar via Wikimedia Commons är alltså antingen helt fria att använda eller så finns de tillgängliga under Creative Commons-licenserna. Detta innebär att du och dina elever kan använda de bilder som finns via Wikimedia Commons fritt. Enligt Wikimedia (se kommentar från 21 nov 2012) är det tillåtet att både förändra bilderna i Wikimedia Commons och att använda dem i kommersiellt syfte.

En av de främsta fördelarna med Wikimedia Commons är att de flesta bilder på Wikipedia är helt fria att använda i undervisningen. När du behöver en bild som visar något du undervisar om, till exempel en person, en plats, en process, ett föremål, en karta eller något annat, så kan du enkelt slå upp detta i Wikipedia, klicka på den bild som finns i anslutning till artikeln, och omedelbart få uppgift om hur denna bild får användas. Det finns till och med snabbknappar för att spara bilden på hårddisken eller att publicera den på en webbsida eller i en wiki. Om du är musiklärare och vill ha högupplösta bilder på klassiska kompositörer så finner du sådana via Wikipedia. Är du kemilärare och behöver bilder på grundämnen, molekyler, kemiska processer eller annat som rör undervisningen så finner du dessa enkelt. Är du bildlärare kan du klicka dig fram via Wikimedia Commons kategorisystem och på så sätt hitta mängder av konstsamlingar från hela världen.

Microsoft Office Clipart

Microsoft Office Clipart

Alla som använder Microsoft Office har gratis tillgång till tusentals professionella fotografier i en mängd olika kategorier. Foton, illustrationer och animationer finns tillgängliga via nätet och du kan snabbt och enkelt infoga dem i t.ex. ett Word-dokument eller en PowerPoint-presentation. Du kan söka på olika sökord, t.ex. Människor, Djur, Natur, Yrken, Religion, Festligheter mm. En mycket värdefull kategori är Känslor, där du hittar många professionella foton som illustrerar exempelvis lycka, glädje, ilska, frustration, förvåning osv. Varje bild i Office Clipart har flera olika taggar vilket gör det enklare att hitta något som passar; du kan hitta en och samma bild utifrån flera olika sökord.

Du når Office Clipart på flera sätt. Det enklaste sättet är att utgå från det Office-program du arbetar i. Klicka på fliken ”Infoga” och därefter på ”ClipArt”. Då öppnas en meny till höger på skärmen. Längst ner till höger finns en länk till ClipArt på Office Online. När du trycker där kommer du till Office Clipart. Du kan också använda webbläsaren och gå direkt till galleriet via Microsoft Office:s webbplats och trycka på Bilder. Går du via Office-programmet så är det lättare att direkt infoga bilder i ditt dokument eller presentation.

Enligt Microsofts användarvillkor får du använda bilderna fritt i dina dokument och presentationer. Du får också sprida dina dokument och presentationer som innehåller bilder till andra. Du får dock inte sprida bilderna separat. Du får inte heller använda bilderna i kommersiellt syfte eller sprida presentationer där bilderna utgör huvudinnehållet. För fullständiga användarvillkor, se Microsoft Office:s webbplats.

Foton och illustrationer från Office ClipArt är mycket användbara i många olika undervisningssammanhang. Det finns många illustrationer och professionella foton som passar utmärkt att använda när du gör en PowerPoint i olika skolämnen, exempelvis historia, samhällskunskap, naturvetenskap, geografi, teknik osv. Jag brukar själv använda bilder som uttrycker känslor när jag vill få igång diskussioner med elever. Om jag använder sökord som glädje, lycka, frihet, sorg, ilska, frustration osv. och trycker på ”Foto” så får jag fram många mycket fina bilder på människor som uttrycker dessa känslolägen.

Ulf Jämterud, gymnasielärare och skribent åt Skolverket

Efter detta inlägg skrevs kom nyheten att Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museet har ett gemensamt bildarkiv med 40 000 fria bilder. (Red. anmärkning)

Se också
Lärarguide i upphovsrätt för bilder av Anette Holmqvist
Hitta fria texter av Filippa Mannerheim
Hitta fri musik, fria ljud och fria samplingar av Stefan Pålsson

Webben är idag en självklar resurs för lärare i de samhällsvetenskapliga ämnena, vare sig det handlar om att förbereda och genomföra lektioner, eller om att låta eleverna använda olika webbplatser på egen hand. Men det kan ibland vara svårt att välja rätt bland det enorma antal webbplatser som finns tillgängliga på nätet. Här presenterar Ulf Jämterud, gymnasielärare på Bromma gymnasium och skribent för Kolla källan, några användbara tips för dig som undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen på gymnasiet och grundskolans senare del.

Samhällskunskap

Rundvandring i Sveriges Riksdag

På Riksdagens webbplats finns möjlighet att göra en virtuell rundtur i riksdagens olika byggnader. Rundturen är överskådlig, med tydliga bilder och lättillgänglig information både skriftligt och som ljudfiler. Eleverna får snabbt en översikt över riksdagens byggnader men de kan också få fördjupade kunskaper om bland annat konst och arkitektur i riksdagslokalerna. Att låta eleverna klicka sig runt i sin egen takt och läsa om riksdagens arbete kan vara ett bra sätt att förbereda eleverna inför ett riktigt studiebesök i Sveriges Riksdag. Den virtuella rundturen kan också fungera som kompensation för er som inte har möjlighet att bege er till Stockholm på ett vanligt studiebesök. På webbplatsen finns även ett kunskapsspel där eleverna på ett kreativt sätt får möjlighet att lära sig mer om riksdagens arbete och hur den svenska demokratin fungerar.
http://rundvandring.riksdagen.se

Rättegångsskolan

Brottsoffermyndigheten står bakom den interaktiva webbkursen Rättegångsskolan, som på ett lättillgängligt sätt beskriver hur det svenska rättssystemet fungerar i praktiken, hela vägen från ett begånget brott till rättegång och till det som händer därefter. Den digitala presentationen kan stoppas och repeteras var som helst, vilket är värdefullt eftersom elever kan gå igenom kursen i sin egen takt. Kursen är i första hand framtagen för att stödja dem som är kallade till rättegång som målsäganden eller vittnen, men passar mycket bra att använda i skolan, till exempel när elever behöver ta igen något de missat eller när de ska repetera inför ett prov.
http://www.rattegangsskolan.se/

Historia

Riksarkivet på nätet SVAR

En viktig del av historieundervisningen är studiet av historiska texter och annat källmaterial. På webben får du tillgång till stora mängder historiskt källmaterial; både inskannade handskrivna originaltexter och digitala bearbetningar. På SVAR:s (Svensk Arkivinformation, en avdelning inom Riksarkivet) webbplats får du tillgång till ett stort utbud av historiska källor. En del av källorna är fritt tillgängliga för alla, men det krävs abonnemang för att få tillgång till samtliga digitala arkiv. Man kan till exempel söka i kyrkoarkiven från de flesta svenska församlingar, i många fall ända tillbaks till 1700-talet. Elever med rötter i Sverige kan söka efter sina släktingar från tidigare generationer, vilket kan bidra till att göra historien mer levande.
http://svar.ra.se

Svenskt biografiskt lexikon

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som har funnits i nästan 100 år. Lexikonet innehåller fakta om viktiga och betydelsefulla personer i Sveriges historia från 1000-talet och fram till vår egen tid. Hittills har man publicerat över 12 000 släkt- och personartiklar på totalt 25 000 textsidor.  Sedan våren 2012 finns hela SBL tillgängligt helt gratis på internet. Man kan söka personer på flera olika sätt, bland annat via namn, via yrke eller via årtal. SBL är en del av Riksarkivet och finansieras med statliga medel. SBL är ett mycket värdefullt verktyg för historiker, samhällsvetare, bibliotekarier, släktforskare och inte minst lärare och elever i skolan. Som lärare kan du hänvisa dina elever till SBL när de snabbt behöver hitta tillförlitlig fakta om olika historiska personer.
http://www.nad.riksarkivet.se/sbl

Geografi

Gapminder

Gapminder är ett fantastiskt verktyg för att åskådliggöra statistik. Med hjälp av Gapminder presenteras statistik i form av olika animationer som gör att statistiken blir lättare att förstå. Du kan mycket enkelt skapa en tydlig visualisering genom att ange värden på grafens x- och y-axel som motsvarar olika statistiska data, till exempel befolkning och tid. Sedan kan du välja två länder som ska jämföras och då spelas en simulering upp som visar skillnaden mellan de två ländernas befolkningsutveckling över tid. Det finns en stor mängd variabler att välja mellan, så antalet möjliga kombinationer är i det närmaste oändligt. Du kan välja att skapa simuleringen direkt i klassrummet eller så kan du förbereda den i förväg och lägga in den i en digital presentation. På webbplatsen finns också många färdiga grafer och filmer som du kan ladda ner och använda direkt i undervisningen.
http://www.gapminder.org

DollarStreet

DollarStreet är en applikation som har utvecklats av personerna bakom Gapminder. På DollarStreet färdas besökaren fram längs en virtuell gata som består av autentiska bostadshus från olika platser i Afrika. I ena änden av gatan bor människor som lever på en dollar om dagen och i andra änden bor de som tjänar 1000 dollar om dagen. Man går in i de olika husen och kan klicka sig runt i 360 grader för att se hur det faktiskt ser ut där inne. Har huset ett riktigt kök eller inte, hur ser vardagsrummet ut, finns det rinnande vatten? Man kan sedan jämföra olika hus genom att få upp bilder från husen bredvid varandra på skärmen samtidigt. Genom att jämföra bostäder från en och samma kontinent kan dina elever få en djupare inlevelse och förståelse för det relativa begreppet fattigdom. Statistik blir inte längre bara siffror och tabeller utan tar sig konkreta uttryck i olika familjers hemmiljö.
http://www.gapminder.org/downloads/dollar-street/

Religionskunskap

LifeGem

Religionsundervisningen berör ofta djupa existentiella frågor om liv och död. Genom att besöka lika webbplatser och utforska dem tillsammans i klassrummet har du som lärare en möjlighet att föra mycket intressanta och spännande samtal med dina elever. Ett exempel på en webbplats som kan väcka tankar och känslor hos eleverna är LifeGem. Företaget LifeGem tillverkar diamanter av askan från en avliden som blivit kremerad. En anhörig kan alltså bära en diamantring på fingret och alltid ha den älskade nära sig. Webbplatsen beskriver produkten som ”ett sätt att omfamna din älskades minne dag för dag” och som ”ett vackert och tidlöst minnesmärke för att hedra deras unika liv”. LifeGem väcker ofta starka känslor hos eleverna och kan vara utgångspunkt för givande samtal om etiska frågor som rör livet och döden.
http://www.lifegem.com

Cryobank

Etik ingår som en naturlig del i undervisningen både i ämnena religionskunskap och filosofi, men även andra ämnen berör etiska frågeställningar. När man diskuterar frågor som rör adoption, konstgjord befruktning, fosterdiagnostik och andra frågor som har med liv, barnafödande och människovärde att göra kan det vara intressant att besöka California Cryobanks webbplats. California Cryobank är USA:s största ”spermabank” dit amerikanska par eller ensamstående kvinnor kan vända sig för att få hjälp med konstgjord befruktning. I Sverige är det endast tillåtet för par att få hjälp med konstgjord befruktning och man väljer vanligtvis en donator som är så lik de blivande föräldrarna som möjligt. När ett amerikanskt par (eller en ensamstående kvinna) ska välja donator kan man istället välja mellan en rad olika parametrar, däribland längd, hårfärg, ögonfärg, blodgrupp, etniskt ursprung, utbildningsnivå, yrke samt religionstillhörighet. Att tillsammans med eleverna klicka sig fram i sökformulären kan väcka många intressanta frågeställningar. Är det rätt eller fel att kunna välja så specifikt? Vad säger det om människovärdet? Är det bättre att låta slumpen avgöra donatorns genetiska egenskaper? Är det en mänsklig rättighet att kunna ”skaffa barn” till varje pris?
http://www.cryobank.com/

/ Ulf Jämterud

I förra blogginlägget började jag berätta om den föreläsning som jag har hållit några gånger för förskolechefer som går PIM-utbildningen och förskolans PIM-examinatörer. Sedan den texten skrevs har jag bland annat hunnit fira påsk, besöka SETT-mässan i Kista, träffa massor av folk på olika möten, uppdatera hela Kolla källans webbplats och publicera nya artiklar.

Men nu är det dags för del två, det vill säga den del som brukar infalla efter kaffepausen och som inleds med att jag tar upp personuppgiftslagen (PuL). Jag förklarar att syftet med PuL är att skydda oss mot att vår integritet kränks genom att våra personuppgifter behandlas på ett felaktigt sätt och då i synnerhet känsliga personuppgifter. Vilka räknas dit? Enligt personuppgiftslagen 13 § L är det förbjudet att behandla ”känsliga personuppgifter” som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter,  religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Flera av de nämnda uppgifterna blir knappast aktuella när det gäller förskolebarn, men det kan ändå vara bra att känna till vilka de är. Och det är viktigt att veta hur uppgifter om barnen bör hanteras när ni arbetar med förskolans hemsida och blogg.

En bild är en personuppgift, även om det inte står förnamn och efternamn under bilden. Datainspektionen (tillsynsmyndighet för PuL), rekommenderar att ni inhämtar samtycke från barnens vårdnadshavare innan ni till exempel publicerar bilder av barnen på er webbplats eller i barnets portfolio. Samma gäller om ni vill använda bilder av barnen i en reklambroschyr om verksamheten.

Det finns också regler för hur personuppgifter får hanteras i olika register till exempel på intranät och i lärplattformar. Titta gärna på Datainspektionens checklista för skolor (de har också tagit fram en checklista för kameraövervakning). Om ni har barn med skyddad identitet krävs extra vaksamhet och det är viktigt att se till att deras namn och foto inte publiceras på olämpliga ställen. Det finns nästan 5000 barn med skyddade personuppgifter i Sverige. Därför har Skolverket tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur det kan vara att leva med skyddad identitet. I slutet av skriften finns praktiska råd till huvudmän och personal.

När jag har träffat förskolechefer och förskolepersonal vill de diskutera bilder ur olika perspektiv, till exempel bilder på barn och fotografering av barn i förskolan. Det senare är ofta är föremål för diskussioner ute i verksamheterna.  Det finns barn, inte bara de med skyddad identitet, som inte vill eller kan vara med på bild. En del förskolor tillåter till exempel inte att föräldrar fotograferar luciatåget eller andra evenemang i förskolan, utan ber föräldrarna fotografera sina egna barn på någon avskild plats. Andra förskolor väljer att tillåta fotografering, men har i förväg inhämtat samtycke från alla föräldrar. Det varierar mellan kommuner och skolor hur man löser den här frågan. Läs till exempel den här artikeln (DN).

Den näst sista delen av min föreläsning brukar jag ägna åt upphovsrätt. Upphovsrätten finns väl beskriven på Kolla källan med lärarguider och länkar till olika avtal som gäller för skolan. Problemet är att Skolkopieringsavtalet mellan SKL och Bonus Presskopia inte gäller för förskolan och därför kan jag inte hänvisa förskolans personal till våra upphovsrättsguider. Men jag brukar berätta i korta drag om upphovsrättens viktigaste beståndsdelar och varför lagen finns, för att sedan tipsa om arkiv med fria bilder och fri musik. De flesta som har gått PIM brukar känna till Multimediabyråns arkiv och Fotofinnaren. ClipArt Office Online är ett annat alternativ och det finns många fler (Fotofinnaren tipsar). Innan man hämtar bilder från ett gratisarkiv kan det vara bra att kolla användarvillkoren. Får bilderna läggas ut på nätet? Får de bearbetas? Hur anges jag upphovsman/källa?

Jag brukar också nämna något om Creative Commons och de olika licenserna, men nu finns den här fantastiska filmen från Webbstjärnan där systemet illustreras och förklaras på ett mycket pedagogiskt sätt. Kanske kan jag visa den nästa gång istället om filmens upphovsmän godkänner det.

Avslutningsvis, innan deltagarna delas in i diskussionsgrupper, brukar vi tala om användningen av sociala medier i förskolan. För ett par år sedan var det svårt att hitta exempel, men nu finns det hur många förskolebloggar som helst.  På senare tid har det dykt upp bloggar som diskuterar särskilda teman, till exempel iPads i förskolan. Det finns också förskolor som twittrar. Ofta hänger det på om det finns någon som kan ta sig tid och som tycker att det är roligt.  Även om man inte själv hinner blogga kan man få lite omvärldsbevakning den vägen.

Diskussionsfrågor

Jag har vid några tillfällen, i egenskap av Kolla källans redaktör, träffat förskolechefer från PIM-utbildningen i Stockholm. I början av april hade jag också nöjet att få föreläsa för förskolans PIM-examinatorer, för att visa Kolla källan och diskutera frågeställningarna som lyfts på webbplatsen. När Skolverket senast (2009) gjorde uppföljning av skolors it-användning och it-kompetens, svarade förskollärare och förskolechefer att de behöver mer fortbildning, mer resurser och mer utrustning. Men vilka frågor är relevanta idag att diskutera tillsammans med förskolans chefer och personal? Med kunniga PIM-examinatorer? Och med utgångspunkt i Kolla källans teman etik och källkritik på nätet? Jag brukar aldrig välja bort något område utan går i tur och ordning igenom källkritik, upphovsrätt och personuppgiftslagens tillämpning i skolan. Det finns inte utrymme här för att dra alla detaljer från föreläsningen, men jag gör några nedslag.

Precis som med förskolechefer och rektorer börjar jag med att berätta om regeringens uppdrag till Skolverket att främja it-användningen i skolan. Det är ett ganska opreciserat uppdrag, eftersom utbildningsdepartementet har lämnat åt myndigheten att tolka hur uppdraget skall utföras. Men ett par områden är i alla fall utpekade. Skolverket ska bland annat ”verka för en säker användning av IKT, skydd av den personliga integriteten och andra integritetsaspekter samt för en diskussion om ett kritiskt förhållningssätt till den information som tillgängliggörs via internetbaserade verktyg och tjänster” och det är där Kolla källan kommer in. Kolla källans webbplats innehåller just det: fakta och tips avseende källkritik och säker internetanvändning i skolan.

Efter den här introduktionen brukar jag tala om barns tidiga internetdebut i Sverige. När det senast undersöktes visade det sig att debutåldern nu ligger på 3 år, (se Svenskarna och internet 2011), att jämföra med 13 år när undersökningen gjordes 2000. Våra yngsta blir snabbt duktiga på att hantera surfplattor och datorer, bra på att spela spel, rita och titta på filmer på datorn, men det betyder inte att de automatiskt blir mediekunniga. Att vara en flink och orädd användare är inte detsamma som att vara mediekritisk och mediekunnig. Den kunskapen har vi vuxna ansvar för att barn skaffar sig under sin uppväxt och väg genom skolsystemet.

I Lpfö98 (rev. 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.” Redan i förskolan kan vi alltså påbörja de första enkla samtalen om källkritik, men utan att använda just det ordet. Det handlar mer om att lära barnen att inte tro på allt de hör och ser och att det bakom varje budskap finns någon som talar. Ett bra övningsmaterial för de äldre barnen är utbildningspaketet Nosa på nätet. Det togs fram av Myndigheten för skolutveckling för några år sedan och har nu moderniserats av Statens medieråd. Det består av sagan Superundersökarna, en lärarhandledning med förslag på lekar och PowerPoint-presentation som ni kan använda på föräldramöten.

När det gäller vår omsorg om barns trygghet framför datorn, så bör den vara en del av förskolans värdegrundsarbete och baseras på dialog och ömsesidig respekt. Glöm inte nätet i värdegrundsarbetet, brukar jag säga. Några ledord får sammanfatta min bild av en engagerad vuxen: Samtal, lyhördhet och nyfikenhet/vetgirighet. Om du vill fördjupa dig i rapporter och annat material om barns och ungas medieanvändning så rekommenderar jag ett besök på Statens medieråds webbplats. Jag brukar också tipsa om Kränkt.se, en webbplats som Datainspektionen ligger bakom. Den vänder sig till unga som råkat illa ut på nätet och innehåller tips om hur du kan agera om något hänt dig exempelvis på Facebook eller YouTube. Förskolebarn använder inte Facebook, men det kan ändå finnas värdefull information för förskollärare och andra vuxna.

Efter det här blir det naturligt att gå över till att prata om pul, integritetsfrågor och bilder i förskolan. Men det återkommer jag till i nästa inlägg. Avslutar med exempel på några diskussionsfrågor från Kolla källan-seminarierna med förskolan.

Diskussionsfrågor