Jan 13 2016

Diskussionsfrågor till Vad vet vi om ungas nyhetskonsumtion?

Publicerad av i kategorin Uncategorized

Frågorna hör ihop med texten Vad vet vi om ungas nyhetskonsumtion?  Läs den innan ni diskuterar med kollegor och med elever. Observera att med ”nyheter” avses här aktuella händelser inom samhälle, ekonomi och politik.

newspapers-444453_640

Diskussionsfrågor för lärargruppen

  • Hur ser era elevers nyhetskonsumtion ut? Stämmer bilden ni får av artikeln med era elevers nyhetsanvändning?
  • På vilka sätt påverkas ungas nyhetskonsumtion av varifrån de hämtar sina nyheter, det vill säga om de gör det från traditionella medier som papperstidningar, radio eller tv, från motsvarande kanaler på nätet eller från vänner i sociala medier?
  • En del medieforskare och debattörer ser positivt på den ökade valfrihet det innebär att inte längre vara hänvisade till enstaka källor t. ex. morgontidningen, medan andra hävdar att den personliga anpassningen av nyhetsflödet gör att vi hamnar i en filterbubbla då vi kan välja bort det som inte passar oss. Till exempel tar många av oss del av nyheter via de länkar som vi får av våra meningsfränder i sociala medier. En ökande andel unga förefaller att välja bort aktuella nyheter om samhälle och politik för exempelvis underhållning. Får det konsekvenser för arbetet i skolan?
  • I undersökningen Ungar och medier 2015 fick de unga respondenterna värdera olika medieformer och rangordna dem efter trovärdighet. Trots att unga är flitiga användare av sociala medier visade både den här undersökningen och en annan undersökning från MSB/Demoskop att unga litar mer på traditionella medier än på sociala medier. Diskutera vad ni tror att det beror på!
  • För att kunna värdera nyheter måste man först nås av dem. Att medvetet välja bort nyheter och nyhetskanaler för att ägna sig åt annat innehåll, till exempel underhållning, brukar kallas att vara “nyhetsundvikare”. Några forskare hävdar att antalet nyhetsundvikare ökar i Sverige, medan andra problematiserar begreppet och menar att rädslan är överdriven. Vilka erfarenheter har ni? Upplever ni att era elever följer med i vad som händer i samhälle och politik? Har ni sett någon förändring över tid?
  • Hur kan lärare kompensera för att elever inte nås av nyheter eller väljer att inte ta del av nyheter? Har ni konkreta exempel från er egen erfarenhet? Hur gick diskussionen i klassrummet? Fick eleverna göra några särskilda uppgifter kopplat till detta? Berätta för varandra!
  • De flesta av era elever använder med all säkerhet sociala medier som Instagram, Kik, Snapchat och så vidare. Är det er erfarenhet att elever som använder sociala medier också är större konsumenter av nyheter eller är det tvärtom?

Diskussionsfrågor för klassrummet

fraga30

Ur Ungar och Medier 2015 (Statens medieråd)

Med tanke på dagens stora nyhets- och informationsflöde är det viktigt att kunna värdera nyheter, ta reda på om de berättar om något som verkligen hänt och om nyheten berättas på ett sakligt sätt. Här är förslag på några källkritiska frågor.

  • Vilka nyhetskällor litar du mest på? (Låt eleverna rangordna olika nyhetskällor från 1 till 5. Det kan vara pappers- eller nättidningar, nyhetsprogram, vänner i sociala medier etc Inspireras av fråga 30 i Ungar och medier 2015 (se bild ovan)
  • Om du litar på en nyhetskälla tror du då på allt som kommer från den källan? Hur bedömer du en enskild nyhets trovärdighet?
  • Minns du något exempel då du tänkte ”Nej, det här kan inte vara sant!” eller ”Nej, det här kan inte vara hela sanningen!” Berätta! Vad var det som gjorde att du inte trodde på det?
  • Idag bevakas olika händelser medan de pågår. Du kan följa händelseförloppet minut för minut på nätet och slipper vänta till nästa nyhetsinslag eller nummer av tidningen. Skulle något bli fel i rapporteringen är det lätt att uppdatera och ändra. Vilka för- och nackdelar finns med detta? Ett diskussionsunderlag kan vara Radio Sweden P6:s inlägg  Direktrapportering kan hota källkritiken
  • Idag kan du välja att bara ta del av inlägg, bilder och filmer som stämmer överens med dina egna värderingar. Som exempel väljer du vem du vill vara vän med eller följa i till exempel instagram, facebook eller snapchat. Vilka fördelar ser du? Finns det några risker i att välja bort det som strider mot din egen övertygelse eller dina egna intressen? Vilka i så fall?
  • Vad är det som gör att du litar på en nyhet som du fått via sociala medier?
    • Du litar på personen som delat nyheten med dig?
    • Du litar på allt som kommer från nyhetens ursprungskälla (nättidningen, bloggen, webbplatsen etc)?
    • Du har fått nyheten från flera håll?
    • Annat?
  • Ställ källkritiska frågor till den nyhetskälla du litar mest på (de här frågorna är mest kopplade till traditionella medier samt tidningarnas nätupplagor)

o  Vem står bakom?
o  Är urvalet av nyheter brett och varierat?
o  Presenteras nyheterna (text, radio, film etc) på ett objektivt sätt eller försöker nyhetskanalen/mediet få dig att tycka något/sympatisera med något?
o  Anges källor till olika påståenden eller används uttryck som ”Rapport erfar”, ”Insatta källor meddelar…” etc
o  Hur används bilder?
o  Hur är inslaget filmat?
o  Redovisas bildkällor?

Ta del av eller undvika nyheter

Efter våldsdåden på en skola i höstas kände många lärare behov av att ta upp den omskakande nyheten med sina elever. En lärare berättade att det var flera elever som inte kände till händelsen trots att den blivit så uppmärksammad både i traditionella medier och på internet. I den fortsatta klassrumsdiskussionen använde läraren några av följande frågor:

Elevgrupp som tagit del av nyheten

  • När fick du reda på det?
  • Hur fick du reda på det?
  • Vad gjorde du då? Letade du vidare efter mer information? I så fall var?
  • Vad tänkte du när du först hörde det?
  • Vad tänker du nu?

Elevgrupp som inte tagit del av nyheten

  • Vad tror du det beror på att du inte visste om det?
  • Är det något i nyheternas utformning eller innehåll som gör att du tappar intresset?
  • Tror du att det har betydelse för ditt liv att ta del av nyheter om politik, ekonomi och andra aktuella samhällsfrågor? Varför? Varför inte?

 

 

Skriv en kommentar

Dec 17 2015

Vad vet vi om ungas nyhetskonsumtion?

Publicerad av i kategorin Uncategorized

De traditionella mediernas informationsmonopol är brutet, och numera kan alla som vill publicera sig och nå en publik på internet. Det har också vuxit fram nya globala mediegiganter – bland annat Google och Facebook – som med hjälp av algoritmer underlättar tillgången till underhållning och nyheter. Valfriheten är större än någonsin och du kan forma ditt medieflöde efter intresse och behov. Det här tittar också Medieutredningen på.

medieutredningen3

Medieutredningen tillsattes av regeringen i mars 2015 för att analysera medieutvecklingen ur ett medborgarperspektiv. Den pekar i sitt delbetänkande på att den vidgade valfriheten inte enbart är positiv ur en demokratisk synvinkel, utan kan leda till att många av de gemensamma samtalsarenorna försvagas eller försvinner helt. Samtidigt ökar risken för fragmentering och minskad sammanhållning i samhället. När trösklarna sjunker och alla kan göra sin röst hörd, blir det också svårare att se vad som är fakta och vad som är rykten och svårare att skilja verifierad, saklig information från desinformation, skrönor och ren propaganda.

Den amerikanske medieaktivisten Eli Pariser hör till dem som varnar för att algoritmerna skapar informationsbubblor, det vill säga personligt anpassade resultat av en sökning efter information, som ger en förvrängd bild av verkligheten. En del medieforskare menar att den ökade tillgången till information inte nödvändigtvis innebär att alla blir mer informerade och insatta. De som redan är intresserade och kunniga ökar sina kunskaper och sitt samhällsengagemang, medan de som är mindre intresserade och kunniga kan undvika nyheterna och istället ägna sin tid åt lättsmält underhållning.

På sikt kan en sådan här växande kunskapsklyfta skapa problem, eftersom en fungerande demokrati kräver informerade medborgare, konstaterar Medieutredningen i sitt delbetänkande. Men frågetecknen är många och utvecklingen är komplex och svår att förutsäga.

Hur ser det ut i Sverige idag? Enligt Mediebarometern 2014 finns det både tecken som visar på en teknisk omvandling och tecken som visar på stabilitet och kontinuitet. Tre fjärdedelar av svenskarna har en smartphone, vilket innebär att man mer eller mindre har internet i fickan. Här har det gått snabbt: för fem år sedan var det bara 14 % som hade en smartphone.

mbar_smal

Användningen av sociala medier har också ökat. En vanlig dag använder knappt hälften av alla svenskar sociala medier. För fem år sedan handlade det om en tredjedel. Men fortfarande ägnar åtta av tio svenskar i genomsnitt ungefär en och en halv timme varje dag åt att titta på tablå-tv.

Enligt Mediebarometern 2014 är medieanvändningen i stora delar en generationsfråga. Det är framför allt ungdomar och unga vuxna – åldersgruppen 15-24 år – som ägnar sin tid åt sociala medier. 83 % gör det varje dag. Medelålders och äldre sitter i hög utsträckning kvar i tv-soffan.

Svenskarna och Internet 2015 visar att mellan 85 och 90 % av befolkningen företrädesvis konsumerar radio, tv och böcker i sina traditionella former, medan de digitala versionerna mest fungerar som komplement. Dagstidningen är det enda undantaget – här har nätet tagit över.

Bland barn och ungdomar går den digitala utvecklingen snabbare. Ungar och medier 2015 slår fast att jämfört med den förra undersökningen, som omfattar 2012-2013, har nyhetskonsumtionen på allvar börjat flytta från papperstidningar och tv-nyheter till det ständiga flödet på nätet. Det är egentligen bara i åldersgruppen 9-12 år som det är vanligare att se nyheter på tv än att använda nätet. I samtliga åldersgrupper ökar nyhetskonsumtion på mobilen. Det gäller både den totala och den dagliga användningen.

ungarochmedier15svochinet

Läsningen av papperstidningar minskar i alla åldersgrupper och har istället ersatts av nyhetskonsumtion på nätet och i mobilen. Enligt Ungar och medier 2015 kan detta delvis bero på att en stor del av de nyheter som sprids i sociala medier är länkar till tidningsartiklar och andra nyhetsförmedlande inslag från traditionella medier. Nyheterna “bäddas in” i det sociala medieflödet och kommer utan att användaren aktivt behöver söka upp dem. En ökad användning av sociala medier behöver alltså inte innebära att konsumtionen av nyheter från traditionella medier minskar.

Ungar och medier 2015 visar att nyheter på tv är den medieform som barn och ungdomar generellt sett bedömer som mest trovärdig. De litar något mindre på sociala medier, bloggar och tidningar på nätet. I de äldre åldersgrupperna, 13-16 år och 17-18 år, litar man mer på digitala medier än vad de yngre, i åldersgruppen 9-12 år, gör. I den yngsta åldersgruppen finns inga könsskillnader. I de båda äldre åldersgrupperna finns det en viss tendens att flickor litar mer på traditionella medier, medan pojkarna fäster högre tillit till digitala medier.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillsammans med Demoskop genomfört en undersökning bland landets artonåringar om deras tilltro till information, som presenterades i början av november 2015. Enligt den här undersökningen litar 90 % på information från myndigheter medan 80 % litar på radio, tv och på sina föräldrar, 75 % litar på information från skolan och ungefär 65 % litar på dagstidningar och välgörenhetsorganisationer. 14 % litar på information från sociala medier och 13 procent information som kommer från poddar och bloggar.

msb
Undersökningen visar också att sex av tio artonåringar tror att de själva kan genomskåda falsk information. Däremot är det bara en tredjedel som tror att svenskarna i allmänhet klarar av att stå emot desinformation och propaganda. Det är fler män än kvinnor som tror att de kan genomskåda falsk information.

Det nyhetsflöde som en person exponeras för i sociala medier styrs av en mängd olika faktorer. Bland annat beror det vilka sidor man följer, vilka vänner man har och interagerar med, vilken typ av länkar som man brukar klicka på och som man gillar.

Medieföretagen brukar betona att det är användarna som själva styr sorteringen genom sina val. I Medieutredningens delbetänkande påpekas dock att Facebook tillstår att underhållning är ett mål i sig. Detta kan alltså leda till att lättviktigt material tränger undan mer samhällsintressant innehåll. Eftersom det helt saknas insyn i hur algoritmerna är utformade, konstaterar Medieutredningen i sitt delbetänkande att det är omöjligt att bedöma i vilken mån detta begränsar medborgarnas möjlighet att följa med i samhällsutveckling och samhällsdebatt.

Journalisten Sam Sundberg hör till dem som menar att informationsbubblorna i värsta fall kan främja okunnighet och hat, eftersom de som hyser den typen av åsikter sällan möts av motargument. I en artikel om filterbubblorna tar han upp att den brittiska tankesmedjan The Qulliam Foundation i en rapport menar att Google, Facebook och liknande företag borde använda sina algoritmer för att leverera “motargument” som kan motverka radikalisering och extremism. Men, undrar han, om detta är möjligt, ska vi anförtro de här företagen att både avgöra vilken information som är relevant och vilken som är sann?

nyhetspuffar
Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, hävdar (bland annat i denna artikel) att såväl svensk som internationell forskning visar att en växande grupp av befolkningen kan beskrivas som nyhetsundvikare. Den exakta definitionen varierar, men det handlar om att man, i takt med att valfriheten ökar, väljer bort nyheter och nyhetsmedier och istället vänder sig till andra medier och konsumerar annat innehåll.

Ingela Wadebring, förståndare för Nordicom vid Göteborgs universitet, har tillsammans med sina kollegor analyserat SOM-undersökningarna från 1986 till och med 2011 för att kartlägga nyhetsundvikarna. Analysen, som också presenterades i en artikel i Dagens Nyheter, visar att ungefär 6 % av svenskarna inte tar del av några traditionella nyheter. Främst handlar det om att en stor andel inte läser dagstidningar. Det som utmärker dem är att de är unga och att de inte är politiskt intresserade.

Det finns dock undersökningar som drar andra slutsatser. Novus panelundersökning Hej digitalt! från 2015, som omfattar ett representativt urval av den svenska befolkningen, visar att två av tre uppskattar att deras nyhetskonsumtion är minst lika omfattande idag som tidigare. Bland unga vuxna, som innefattar åldersgruppen 18-29 år, menar 30 % att de har ökat sin nyhetskonsumtion. 17 % anser att de har minskat den. Mediestrategen Brit Stakston håller med i en artikel i tidningen Journalisten. Hon menar att forskningen hamnar fel om den inte tar hänsyn till att en stor del av ungas nyhetskonsumtion sker i sociala medier. Man är inte nyhetsundvikare bara för att man inte läser morgontidningen på papper! Hon lyfter också fram att medborgarna inte enbart är konsumenter, utan även kan vara distributörer och medskapare i det nya medielandskap som växer fram.

Medieutvecklingen är komplex och rymmer både hot och möjligheter, vilket också Medieutredningen nämner i sitt delbetänkande. I framtiden kan medborgaren utvecklas till en medieborgare som kompletterar och samspelar med medieföretagen. Detta förutsätter dock en bred folkbildning, så att alla svenskar lär sig att hantera och att dra nytta av de nya möjligheterna och kan fungera som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Till den här texten hör också diskussionsfrågor att använda i lärarkollegium och klassrum. Gå vidare till Diskussionsfrågor till Vad vet vi om ungas nyhetskonsumtion?

2015-12-18 | Stefan Pålsson, omvärldsbloggare och skribent hos Skolverket

 

Skriv en kommentar

Maj 11 2015

Lärare bloggar om källkritik

Publicerad av i kategorin Källkritik

Kolla källans wiki samlar länkar till blogginlägg där lärare och skolbibliotekarier berättar om hur de arbetar med källkritik i undervisningen. Tanken är ofta att blogginläggen ska fungera som inspiration och idékälla för andra. Här är några exempel på sådana blogginlägg som berättar om hur du kan diskutera källkritik, från förskoleklassen till och med gymnasiet.

Liselott Drejstam, skolbibliotekarie på Hjulsbroskolan i Linköping, låter barnen i förskoleklass bekanta sig med informationssökning och informationshantering på ett lekfullt och roligt sätt. Hon läser ett stycke ur en bok som tar upp något vardagsnära fenomen. Därefter får barnen fundera på var författaren kan ha hämtat informationen och hur de kan kontrollera att den är korrekt. Vad är en källa? Hur vet man att den är tillförlitlig? Deras intresse väcks och de börjar så smått reflektera kring grundläggande begrepp och metoder.

Förskolläraren Marit Olanders i Trelleborg menar att det är viktigt att barn redan i tidig ålder tränar sitt kritiska tänkande och att de lär sig att inte tro på allt de hör. Vem säger vad till vem? I vilket syfte? Ett sätt att göra detta på är att berätta historier som börjar trovärdigt, men efterhand blir alltmer orimliga. Varför säger någon egentligen detta? Hur går det att kontrollera om det sägs verkligen stämmer?

Skolbibliotekarierna Eric Haraldsson och Rebecca Borg i Växjö visar hur man kan arbeta med källkritik i ettan och tvåan. Ett sätt är att med utgångspunkt i bilderböcker börja diskutera vad som visas och hur det är möjligt att undersöka om det är sant eller falskt. Barnen blir spontant mer ifrågasättande och källkritiska, menar de.

Med inspiration från Nosa på nätet kan barnen vara superundersökare som utforskar sin omvärld. Om de undrar över något, formulerar de frågor och använder olika sätt för att ta reda på svaret: till exempel se en film, söka på nätet, läsa i en bok eller fråga någon som vet. De får också själva analysera olika vardagliga objekts egenskaper genom att se, lyssna, känna, lukta och smaka. Barnen lär sig att källkritik är konkret och verklighetsnära och avgörande för att förstå och orientera sig i tillvaron.

Isabella Johansson, skolbibliotekarie på fem grundskolor i Mönsterås kommun, ger en kort introduktion till faktagranskning och källkritisk diskussion när eleverna går i tvåan. Hon börjar med att diskutera med barnen vad en källa är och klargör att källor kan ha olika egenskaper. De kan vara fysiska objekt, böcker, tidningar, webbsidor, personer, och så vidare. Därefter läser barnen korta faktatexter om olika djur, och tillsammans letar de sedan felaktigheter och resonerar kring hur informationen kan kontrolleras.

Ett bra arbetssätt är att arbeta journalistiskt, att låta klassen vara en källa som är tillgänglig på webben, i sin egen blogg. Det menar Christina Löfving, klasslärare för en trea på Kyrkenorumskolan i Stenungsund. Vi kan ju alla vara källor i olika sammanhang och situationer. Det här ger en utmärkt ingång till källgranskning och urval, presentation och berättarteknik redan på lågstadiet. Eleverna får bland annat en inblick i hur internet och sökmotorer fungerar och de lär sig vad en upphovsperson är.

Christina Löfving har gjort en lärarhandledning för årskurs 3-6, där hon visar och förklarar hur hon går tillväga och ger vägledning för dem som vill fördjupa sig. Lärarhandledningen har Creative Commons-licensen CC BY NC SA. Det innebär att den får vidareutvecklas och spridas vidare utan vinstsyfte, under förutsättning att upphovspersonen anges och villkoren inte ändras.

Marie Andersson är 1-6-lärare på Eskelhems skola på Gotland. Hon använder aktuella exempel ur medieflödet för att få igång tankar och reflektioner kring källkritiskt tänkande. Ett exempel är Putinkudden på IKEA, som blev en viral nyhet och lurade många i  sociala medier i mitten av mars.  Det blir en lättsam introduktion till medie- och informationskunnighet som lyfter fram viktiga frågor och problemställningar, inte minst att det källkritiska förhållningssättet behövs i alla åldrar. Efteråt skriver eleverna ner sina tankar och reflektioner och delar dem med varandra.

Marie Andersson använder också appen Fakta för barn, som finns för IOS, för att inspirera eleverna till faktagranskning och källkritiskt tänkande. På lektionen utgår man från dagens fakta och kontrollerar om informationen stämmer med andra källor. Hur skiljer den sig från det som eleverna hittar på andra håll? Vad beror det på? Vem står bakom den information som eleverna hittar? Vilka kan de lita på? Varför?

Frida Monsén, digital utvecklingsledare på Fjällenskolan i Järfälla, berättar hur eleverna i fyran tränade källkritiskt tänkande när de sökte, sammanställde och presenterade information om vikingatiden. Läroboken fungerade som utgångspunkt och därefter använde eleverna åldersanpassade länkar som samlats av Frida Monsén och klassens so-lärare i IOS-appen Showbie. Eleverna arbetade tillsammans i mindre grupper kring olika delområden. De samtalade om informationen som de hittade och resonerade kring informationens trovärdighet. Det blev en autentisk lärsituation där de hjälpte varandra att förstå och att komma vidare, ungefär på samma sätt som de gör på fritiden. Gruppernas presentationer gjordes i skärminspelningsappen Explain Everything, som finns för IOS. Läsning och undersökande arbetssätt i digitala medier på nätet kräver medvetenhet hos såväl läraren som eleven. Vems röst är det egentligen som vi hör när vi googlar? Detta undersökte Frida Monsén tillsammans med en religionslärare i två nior när de arbetade med islam.

Mediateket på Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn har sammanställt en lista med källkritiska övningar för gymnasiet. Med hjälp av exempel från bland annat reklam, virala spridningar i sociala medier och artiklar i Wikipedia kan lärare och elever både resonera kring vikten av att faktagranska och att vara källkritisk i dagens digitala medielandskap och träna hur man gör i praktiken.

Se gärna Kolla källans wiki för fler exempel

2015-05-15 | Stefan Pålsson, omvärldsbloggare och skribent hos Skolverket

 

Skriv en kommentar

Nov 28 2014

Lektionsresurser för källkritisk granskning

Publicerad av i kategorin Digitala lärresurser,Källkritik

Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället. Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen.

snopeslogoDet finns flera webbplatser på nätet som avslöjar vandringssägner, myter, felaktigheter och rykten som presenteras och sprids som nyheter. Amerikanska Snopes, som snart har funnits på nätet i tjugo år, fäster blicken på vad som sprids i den engelskspråkiga världen. Detsamma gör Washington Posts avdelning What was fake on the Internet this week, som publiceras varje fredag. Vetenskap och folkbildning och Faktoider, som pekar på pseudovetenskap och ogrundade påståenden i medieflödet, är svenska motsvarigheter.

Viralgranskaren är en mediekritisk satsning från Metro som drog igång tidigt i våras. Det samlade syftet är att korrigera felaktigheter, punktera vandringssägner och att arbeta folkbildande. I artiklarna beskrivs hur journalisten arbetat, hur källorna har granskats, hur det källkritiska resonemanget ser ut, och så vidare. Viralgranskaren finns även på Facebook och på Twitter.
I somras hade Viralgranskaren en artikelserie som både visar vad som krävs för att bli en kritisk nyhetsläsare och som förklarar varför det är viktigt:

Webbstjärnans grundkurs i källkritiskt tänkande är en utmärkt startpunkt för både elever och lärare. Här ges en bra introduktion till källkritik på Internet och innehåller både filmade lektioner och konkreta fall.

Hos Skolverket finns Kolla källans lathund i källkritik på Internet, som genom konkreta exempel visar vad som är viktigt att tänka på när man söker och värderar information på Internet. Webbtips och övningar i källkritik ger en översikt över övningar, lathundar, källkritiska exempel och annat material som finns fritt tillgängligt på nätet. Kolla källan har också diskussionsfrågor till olika sociala medier.

Kolla källans wiki ger länkar till material om informationssökning, källkritik, upphovsrätt och säker internetanvändning och kompletterar Kolla källans sidor på Skolverkets webbplats. Tanken är, precis som med andra wikis, att användarna ska bidra till att skapa och utveckla innehållet inom ramen för de regler och förhållningssätt som gäller.

På Utbildningsradions webbplats finns en hel del material om källkritik, bland annat programserien Är det sant? som vänder sig till yngre elever. Fler filmer från UR.se om källkritik hittar du här.

MIK-rummet är en sajt/lärresurs från Statens Medieråd om medveten medieanvändning. Här finns texter som ger en grundläggande beskrivning av mediers roll i samhället, hur man söker, analyserar och värderar information. Det ges också exempel på hur man själv skapar, kommunicerar och interagerar med olika medier. Till varje text finns lektionstips, reflektionsfrågor och hänvisningar till de avsnitt i Lgr11 och Lgy11 som innehållet knyter an till.

MIK-rummet är en satsning som bygger på ett samarbete mellan Statens medieråd, Konsumentverket, UR och Svensk Biblioteksförening som delfinansieras av EU Safer Internet Programme.

I slutet av augusti presenterade Medierådet MIK för mig, ett webbaserat utbildningspaket i medie- och informationskunnighet som bygger på innehållet i MIK-rummet. Det vänder sig till lärare, bibliotekarier och elever på högstadiet och gymnasiet. Syftet är att få igång reflektioner och diskussioner i skolan kring hur medielandskapet förändras och vad det innebär för oss som nyhetskonsumenter, som nyhetsspridare och som medborgare. Vad krävs för att bli en medveten, kritisk, medieanvändare? Vad innebär egentligen kritiskt tänkande idag? Vilka kunskaper och förmågor är nödvändiga?

På MIK för mig finns en självstudiekurs för lärare och för skolbibliotekarier, utbildningsmaterial för lärare och för bibliotekarier som ska undervisa arbetslaget samt lärresurser som kan användas tillsammans med eleverna. I paketet ingår en guide till sajten, som ger en god vägledning kring hur materialet är upplagt och vad som ryms under de olika huvudrubrikerna.

Under hösten kommer Statens medieråd att presentera fler pedagogiska upplägg utifrån olika aspekter på medie- och informationskunnighet.

I en värld präglad av ett ständigt informationsflöde och en viral nyhetsspridning är det klassiska konstaterandet att kunskap är makt nog mer giltigt än någonsin tidigare.

2014-11-28 | Stefan Pålsson, omvärldsbloggar och skribent åt Skolverket

En kommentar

Okt 10 2014

Aktuella exempel för källkritisk diskussion

Det förändrade medielandskapet, de ekonomiska drivkrafternas växande betydelse och det virala nyhetsflödet i sociala medier ställer högre krav än någonsin på källkritik och kritiskt tänkande. Här har inte minst skolan en viktig roll att spela.

I det här andra inlägget i serien kommer jag att ge aktuella exempel på missförstådda skämt, felaktiga eller förvanskade uppgifter, politisk propagande och vandringssägner i nyhetsflödet. De fungerar utmärkt som underlag för källkritiska och mediekritiska diskussioner och samtal i undervisningen.

I mitt förrra inlägg nämnde jag att minskad trovärdighet för medierna på sikt kan vara en fara för demokratin, vilket har börjat uppmärksammas av både forskare och medier. Metros satsning Viralgranskaren har under året spelat en viktig roll för att lyfta fram problemet för en större allmänhet och andra medier börjar följa efter.

Redaktionen granskar nyhetsvirus för att ta reda på om de verkligen stämmer och presenterar sedan vad de kommer fram till. I ett fåtal fall visar det sig att informationen är korrekt, bland annat om krukväxter som kan förgifta husdjur och uppklistrade rakblad på en lekplats i USA. För det mesta rör det sig dock om rena felaktigheter som sprids i traditionella nyhetsmedier och i sociala medier.

Viralgranskaren nöjer sig inte med att konstatera att informationen är felaktig, utan tar också på sig en viktig pedagogisk uppgift. I artiklar och Facebook-poster visar journalisterna tydligt och klart hur de har resonerat och gått tillväga i sin kritiska granskning. För några månader sedan publicerade Viralgranskaren en artikelserie som visar och förklarar hur man blir en mer kritisk nyhetsläsare.

Ett vanligt fel är att journalister och allmänhet inte uppfattar att det rör sig om satir eller om ett skämt. Viralgranskaren har bland annat visat att uppgifter om att hunnen Attilas grav har hittats, att fästingbett kan undvikas med hjälp av en kulspetspenna och att vithajar siktats på västkusten oktiskt sprids vidare. Ofta handlar det om ofarligt trams. Men missuppfattad satir kan även användas som politisk propaganda, till exempel med rasistiskt eller främlingsfientligt syfte.

Parodikonton på sociala medier är en annan möjlig felkälla. För två år sedan publicerade Dagens Nyheter en kommentar från ett falskt Zlatan-konto på Twitter, men misstaget upptäcktes snabbt av tidningen, som bad om ursäkt på Redaktionsbloggen för sitt misstag. Ett annat exempel är nyheten om att att jättepandan är på väg att utrotas, som Expressen uppmärksammade i somras. Den påhittade nyheten spreds från ett falskt Twitter-konto som sades tillhöra Skansenakvariets djurexpert Jonas Wahlström. Även här upptäcktes misstaget snabbt. På Twitter-kontot anges dessutom tydligt att det rör sig om ett skämtkonto.

Falska pressmeddelanden är också ett problem. Några sänds med falsk avsändare från gratistjänster på nätet och kan se äkta ut för det okritiska ögat, som Sveriges Radios program Medierna pekade på i vintras. Det rör sig i regel om välformulerade pressmeddelanden som ser ut att komma från en trovärdig källa, menade representanter för Mynewsdesk och Cision i Dagens Media. Ökad tidspress och en ambition att vara först leder till att uppmärksamheten sjunker och kontrollen brister, konstaterade Mediegruppen.

Det blir allt vanligare att fotografier och skärmdumpar från filmer används i vilseledande syfte. Ett exempel, som Viralgranskaren tog upp i somras, är den skärmdump med en bild på en liten gråtande flicka och en man i trettioårsåldern från den islamistiska terrororganisationens tv-kanal som dök upp på rasistiska bloggar utomlands och i Sverige. Bilden sades föreställa ett tvångskonverterat barn som tvingats att gifta sig med en soldat ur IS armé. Istället rörde det sig om en flicka som blev nervös och började gråta under en koranrecitation. Bilden har sitt ursprung i IS propaganda, men används alltså i helt andra syften av rasister.

Det aktuella fallet med Zilla van den Born togs bland annat upp av Dagens Nyheter i september. Det rör sig om en ung kvinna från Amsterdam som med hjälp av Photoshop skapade en övertygande serie av bilder från en resa till Asien som aldrig ägt rum. Fallet visar hur enkelt det är att bluffa och manipulera med teknikens hjälp. Zilla van den Born vinkades av på flygplatsen, men tog sedan tåget hem igen och stannade inomhus i 42 dagar. I en film som bland annat publicerats av Daily Mail visar hon hur hon gick tillväga. Hon säger själv att hon iscensatte bluffen för att visa hur lätt det är att skapa falska verklighetsbeskrivningar och sprida dem på sociala medier.

Fejkade insändare som skrivs i politiskt syfte är inget nytt fenomen, men kan nå en helt annan spridning än tidigare om de börjar spridas i sociala medier. I slutet av sommaren tog Viralgranskaren upp att flera lokaltidningar i olika delar av Sverige publicerat en insändare från signaturen “Köks-Emma”, som utgav sig för att vara restaurangbiträde. Hon menade att restaurangfacket sviker medlemmarna när de deltar i finansieringen av en LO-kampanj som argumenterar för höjd restaurangmoms och högre arbetsgivaravgifter. Eftersom skribenten varken har kunnat lokaliseras eller identifieras, och insändaren har skickats till tidningar över hela landet, rör det sig sannolikt om en politisk kampanj.

Vandringssägner är nog minst lika vanliga i medier idag som på 1980-talet, då böcker av etnologen Bengt af Klintberg fick stor spridning och gav upphov till begreppet “klintbergare”. Det rör sig om påhittade skildringar och vaga påståenden som knyter an till en aktuell samhällsfråga genom att anspela på en rädsla, en fördom eller en känsla som många kan känna igen. De är en slags moderna folksägner som fungerar utmärkt som “beten” för den som vill att uppgifterna ska spridas vidare. Ofta är de oskyldiga, men de kan få negativa konsekvenser i samhället genom att bidra till att en förvriden bild av verkligheten får en stor och snabb spridning.

Uppgifter om att tiggare styrs av organiserade ligor som gör stora vinster, att en lärare fick ordning på sin stökiga klass genom att hota med att avslöja handlingen i en tv-serie och att en tiggande flicka i en förort till Uppsala “antagligen” har tbc är några aktuella exempel på vandringssägner som Viralgranskaren tagit upp.

I nästa inlägg ger jag exempel på tjänster som arbetar för att falsifiera felaktig och vilseledande information som sprids i medierna. Jag kommer också att ta upp material som tagits fram särskilt för att användas i undervisning kring medier och källkritik i skolan.

2014-10-10 | Stefan Pålsson, omvärldsbloggar och skribent åt Skolverket

En kommentar

Sep 15 2014

Nyhetsspridning eller ryktesspridning – det är frågan

wordle

Genombrottet för internet har fått en avgörande betydelse för hur nyheter skapas, konsumeras och sprids. De sociala medierna ger fler människor möjlighet att få en publik och att delta i det offentliga samtalet, vilket är mycket positivt för demokratin.  Nyheter sprids av många i en allt högre takt. Det kan vara svårt att hinna med och det förutsätter att vi kan och tar oss tid att granska informationen kritiskt.

Tidningen Metros Viralgranskaren ger några smakprov på vad vi kunnat läsa i nyhetsflödet, till exempel att McDonalds fyller sina hamburgare med mask, att tiggare styrs av kriminella ligor som tjänar storkovan, att ett vikingaskepp har hittats vid Mississippi och att muslimer får låna räntefritt på banken. Stämmer verkligen det som sägs? Handlar det inte om nyheter utan istället om vandringssägner, politisk propaganda eller satir? Viralgranskaren försöker reda ut vad som egentligen står bakom dessa ”nyheter”.

wordle

Den information vi tar till oss formar vår uppfattning av verkligheten och påverkar hur vi resonerar och beter oss i vardagen. Falsk, vilseledande eller missuppfattad information kan därför få allvarliga konsekvenser, till exempel att fördomar sprids mot olika företeelser eller olika grupper av människor. Det är viktigt att kunna bedöma om de budskap vi tar emot är trovärdiga och korrekta, en förmåga man inte erövrar automatiskt utan den kräver en hel del träning, inte minst i skolan.

Det här och två kommande inlägg tittar närmare på ryktesspridning och falska nyheter i det virala flödet. Detta första inlägg ger en snabb bild av hur medielandskapet förändras. I nästa inlägg ges exempel på rykten, satir, propaganda och vandringssägner som sprids på nätet. Det sista inlägget beskriver resurser som kan användas i undervisningen för att lyfta fram betydelsen av källkritik och medie- och informationskunnighet i en vidare bemärkelse.

Jesper Strömbäck är professor i journalistik vid Mittuniversitetet och ledde häromåret Framtidskommissionen, som tillsattes av regeringen för att identifiera framtidens samhällsutmaningar. Han menar att den pågående medieutvecklingens betydelse för demokrati och social sammanhållning är en av dagens allra viktigaste frågor och problemställningar.

Det har aldrig varit lättare att vara välinformerad, eftersom vi utan större svårigheter har tillgång till nyhetskällor av hög kvalitet från hela världen. Samtidigt är det också enklare att söka sig till nyhetskällor som medvetet vilseleder, bekräftar åsikter eller sprider fördomar, konstaterar Jesper Strömbäck. Detta leder till allt större skillnader mellan hur olika grupper i samhället förstår och uppfattar världen (DN 2012-05-18) Kunskapsklyftorna ökar och därmed kan demokratin hotas.

Kulturantropologen Katarina Graffman visar i sina undersökningar och studier att för många unga är medier detsamma som sociala medier. Deras användning av sociala medier och de nyheter som de sprider och tar del av ingår samtidigt i skapandet av en egen identitet. De menar själva att de på det här sättet får tillgång till den information som de känner att de behöver och vill ta till sig. Men det innebär att de kan fastna i en informationsbubbla, påpekar Katarina Graffman. Samma kan naturligtvis hända för oss vuxna.

Kunskapscentret Nordicom vid Göteborgs universitet ger varje år ut Mediebarometern, som visar hur medieanvändningen i Sverige ser ut och förändras. Mediebarometern 2012 ger ungefär samma bild som Jesper Strömbäck. Undersökningen pekar liksom Katarina Graffman på risken med att många unga skapar sina egna nyhetsflöden och i stor utsträckning ställer sig utanför viktiga nyhetsflöden i samhället. Detta sker dock i alla åldersgrupper, men det är bland unga som den här utvecklingen är mest tydlig.

En annan viktig faktor är att medier i allt högre grad styrs av ekonomiska intressen och överväganden och att publicistiskt ansvar och samhällsintresse i många fall har en lägre prioritet. Resultatet av detta blir en strävan efter att “ge folk vad de vill ha” och att locka så många som möjligt att komma till sajten och ta del av annonsörernas budskap. Det ökade tempot på redaktionerna kan samtidigt leda till att nyhetskällor och faktauppgifter inte kontrolleras lika noga som tidigare.

Innan de sociala medierna slog igenom, handlade det ofta om att skapa “klickvänliga nyheter” – “clickbaits” – med en rubrik som skulle locka läsaren att läsa vidare. Nu är det istället i allt högre grad “spridvänliga nyheter” – “sharebaits” eller “linkbaits” – som gäller. Rubrikerna ska fånga ögat, men inte berätta hela historien. De ska också ha en twist som lockar läsarna att dela dem vidare.

Nätforskaren Marcin de Kaminski hör till dem som undrar vad som händer med journalistiken när den blir mätbar och delbar. Medierna på nätet visar gärna antalet delningar på Facebook och mängden tweets för att visa att det som de publicerar når ut. Meningen med detta kan man på goda grunder ifrågasätta, menar han. Det enda siffrorna visar är att en viss mängd interaktion har pågått, men det säger inget om innehållets kvalitet eller hur nyheterna tas emot.

Jesper Strömbäck konstaterar att alla medborgare måste vara någorlunda väl informerade om politik och samhälle för att demokratin ska kunna fungera. Det förutsätter att medierna tar sitt ansvar och publicerar den information vi behöver för att förstå världen och för att självständigt kunna ta ställning i aktuella samhällsfrågor. Men är det verkligen så idag?

Mediebarometern 2013 tar bland annat upp den förändring som pågår i medie- och kommunikationskulturen och vad den innebär. När medborgarna inte längre kan känna sig säkra på att de nyheter som publiceras och sprids är väl granskade, måste de själva och tillsammans med andra kasta ett kritiskt granskande öga på det som förmedlas. Detta lägger inte minst en stor och viktig uppgift på skolan.

Stefan Pålsson, skribent åt Skolverket

Skriv en kommentar

Apr 01 2014

Arbeta med historiska källor

Publicerad av i kategorin Källkritik

– Välkommen till historiens skattkammare! Kliv in i arkiven och tillbaka i tiden och upptäck den värmländska historien.

itidochrum_mindre

Så välkomnas besökaren som loggar in på Värmlandsarkivs webbplats I tid och rum – En resa i tiden.

Webbplatsen vänder sig främst till skolor och är tänkt att få elever intresserade av Värmlands historia och lära sig mer om hur man kan arbeta med historiska källor. Även om I tid och rum har fokus på Värmlands historia så är webbplatsen mycket användbar för skolor runt om i Sverige. Dels har det värmländska arkivmaterialet förgreningar över många platser i Sverige och resten av världen, dels finns det många teman som är intressanta och relevanta för alla elever, oavsett i viken del av landet man är bosatt.

Det är tydligt att man har utgått från styrdokumenten för skolans historieundervisning när man har arbetat med webbplatsen. Kursplanen i historia citeras på en särskild sida, med fokus på det som handlar om användning av historiska källor samt om källkritik.

Tolv olika historiska teman

Under fliken Välj Tema Här hittar du inte mindre än tolv olika teman som kan användas i historieundervisningen, både på grundskolan och på gymnasiet. Inledningsvis finns en kort introduktion i att använda historiska källor, där eleverna kan lära sig grunderna i källanvändning och källkritik. Här finns några bildpresentationer som du kan visa för eleverna medan ni går igenom materialet tillsammans i klassrummet, liknande en PowerPoint-presentation. Det finns också en kort introduktion till släktforskning som eleverna kan studera på egen hand för att lära sig släktforskningens grunder. Övriga teman är: Antika kartor, Fängelseliv, Föreningar och folkrörelser, Hälsa, sjukdom och död, Karlstad genom tiderna, Kommunikationer, Samhälle, industri och förändring, Skola och folkbildning, samt Soldatliv. Vi ska nu se närmare på några av dessa teman.

Brott och straff i Karlstad

Tema Fängelseliv ger en levande och konkret inblick i frågor som rör brott och straff i historien. Temat tar sin utgångspunkt i ett människoöde för 150 år sedan, nämligen karlstadsbon Carl Kindberg som växte upp i fängelsemiljö och sedermera själv blev dömd till fängelsestraff för olika brott. Eleverna studerar olika typer av historiska källor till Carl Kindbergs liv och får på så sätt veta mer om brott och straff i Värmland under 1800-talet, samtidigt som de lär sig mer om historisk forskning och källkritik. På webbsidorna finns inskannade originalkällor från kyrkoböcker, domböcker, fängelserullor samt kartor och målningar. Till varje källa finns fakta och ett antal frågeställningar som eleverna kan arbeta med.

Omfattande källmaterial från krigsåren

När du och dina elever jobbar med andra världskriget och vill fördjupa er mer i Sveriges roll under kriget så finns det mycket användbart material på webbplatsen. Eftersom Värmland gränsade till det ockuperade Norge var läget mer spänt där än i många andra delar av Sverige. Under temat Världskrigens tid finns rikligt material kring andra världskriget. Bland allt inskannat källmaterial kan nämnas Adolf Hitlers krigsorder från 31/8 1939 (både i original och i svensk översättning), nazistiskt propagandablad som spreds under 1930-talet, polisförhören med Untersturmführer Gösta Borg – en av de mest kända svenska frivilliga i Waffen-SS, historien om Karlstads luftskyddsförenings insamling till luftvärnskanoner och mycket annat. Det finns också flera journalfilmer från krigsåren, däribland ”I fält med kronprinsen” där kronpris Gustav Adolf inspekterar Värmlands regementes fältövningar mitt under brinnande krig.

Kärlekspar på flykt från ockuperat land

Bland materialet finns också källor som berättar den gripande historien om två krigsflyktingar från Norge. Efter att tyskarna ockuperat Norge 1940 flydde tusentals norrmän till Sverige, och bland flyktingarna fanns även tyska desertörer. En av dessa var soldaten Willi Jutzi som begav sig till Sverige tillsammans med sin norska flickvän Ragna Fevik. De blev tillfångatagna av den svenske landsfiskalen Åke Hiertner i Järnskog. De anhölls och blev tillbakaskickade till Norge. Jutzi lyckades dock fly från sina vakter som då sköt efter honom. Man vet inte om någon kula träffade, men ett halvår senare hittades Jutzis döda kropp i Vrångälven. Dödsorsaken har aldrig kunnat fastställas.

På hemsidan finns bland annat hemliga polisrapporter, förhörsprotokoll och förpassningsbeslut rörande Jutzi och Fevik. När eleverna har jobbat med de historiska dokumenten kan de också resonera om hur den svenska militären behandlade flyktingar under andra världskriget på ett mer generellt plan. Gjorde man rätt eller fel när man sände tillbaka vissa flyktingar till det ockuperade Norge? Hur motiverade man sitt handlande? Skulle den svenska militären ha resonerat annorlunda om det hade varit krig idag?

Storstrejk, klädmode och klosettutveckling

Under rubriken Samhälle, industri och förändring finns flera olika ämnesområden samlade som vart och ett ger en inblick i olika aspekter av samhällsutvecklingen under 1800- och 1900-talen. Eleverna får exempelvis ta del av proklamationen om revolution mot kung Gustav IV Adolf 1809, polisrapporter om demonstrationer och planerade attentat i Forshaga under storstrejken 1909 samt Fattigvårdsstyrelsens beslut om understöd till fattiga i Karlstad under nödåret 1917. Eleverna kan också bekanta sig med klädmodet för damer under 1910-, 1920- och 1930-talen genom färggranna modekataloger, och de kan även bläddra i kataloger som presenterar olika typer av klosetter från 1900-talets början. Allt detta ger spännande och jordnära inblickar i livet från förr.

Aktiviteter och övningar

Under fliken Aktiviteter presenteras en mängd olika projekt och aktiviteter som Värmlandsarkiv erbjuder för skolor. Dessa lämpar sig bäst för skolor i Värmland, åtminstone skolor som har möjlighet att besöka Arkivcentrum i Karlstad. Värmlandsarkiv anordnar studiebesök, inspirationsdagar, stads- och kulturvandringar ute i olika värmländska kulturmiljöer. Man erbjuder också lektioner och handledning kring många olika ämnen och teman, exempelvis källhantering och källkritik, estetiska lärprocesser, fotografier från förr, bouppteckningar, fattighjon, oäkta barn och mycket annat.

Men även skolor på andra håll i Sverige kan få användbara tips till teman och lektionsupplägg som man kan använda i sin egen undervisning, till exempel genom att anpassa innehållet till historiskt material från den egna hemorten. Exempelvis finns det förslag på flera olika lektioner om källanvändning och källkritik. Du kan utgå från dessa lektionsupplägg när du ska planera egna lektioner och använda sådant källmaterial du har tillgång till via läroböcker, lokala arkiv eller internet.

Avslutningsvis kan tilläggas webbplatsen också har en förnämlig länksamling till andra digitala arkivsamlingar. Du hittar länksamlingen under temaavdelningen Att använda historiska källor.

Ulf Jämterud, skribent åt Skolverket och gymnasielärare i Stockholm

 

 

Ulf Jämterud

En kommentar

Sep 02 2013

Lärare om källkritik i sociala medier

Publicerad av i kategorin Källkritik,Sociala medier

hootsuite

De allra flesta barn och unga i Sverige tillbringar en stor del av sina sociala liv på internet, och det är mycket vanligt att man dagligen använder flera olika sociala tjänster. Sociala medier erbjuder fantastiska möjligheter för kontakt, gemenskap och erfarenhetsutbyte, underhållning och förströelse för människor i olika åldrar. Det finns också många positiva exempel på hur sociala medier kan användas i skolan och som arena för pedagogiska diskussioner.

Men det finns också en del att vara vaksam över och fundersam kring (det gäller förstås alla typer av medier). Det är lätt att bli lurad eller vilseledd om man inte har ett källkritiskt tänkande och det kan vara lätt att sprida ett felaktigt rykte om man inte tänker efter före. I samtal med våra elever har vi ofta fått svaret att källkritik bara är något som de ägnar sig åt när de gör skolarbete. De allra flesta har sagt mycket tydligt att de inte är särskilt källkritiska när de ”nöjessurfar”, dvs. kollar på YouTube-klipp, chattar, Facebookar, twittrar eller läser andras blogginlägg osv.

I det här blogginlägget ska vi titta närmare på hur du som lärare kan diskutera källkritiska frågor med dina elever kring några sociala nätverkstjänster. Det finns hur många tjänster som helst, men vi har begränsat oss till tjänster vi själva använt både som gymnasielärare och privat: en community (Facebook), en mikroblogg (twitter) och ett nätforum (Flashback).

Granska konton

De flesta som tillbringar tid på Facebook har förmodligen upptäckt att det finns en hel del fejkade konton, dvs. konton som påstås tillhöra en viss person trots att det inte är den personen som har startat kontot. Det har visat sig vara ett  problem för Facebook att det är så lätt att starta fejkade konton. Eftersom Facebook får sina intäkter från reklam är det viktigt att de kan uppge korrekta siffror på antalet användare till sina annonsörer.  I samband med Facebooks börsintroduktion 2012 medgav företaget att så många som 42 miljoner användare inte är ”äkta”.

En del startar Facebook-konton i en känd persons namn som ett sätt att hylla den personen. Det kallas ofta för fan-page, eller fan-sidor. Det framgår vanligtvis ganska tydligt att det är en fan-sida och att det inte är den verkliga personen som står bakom kontot. Det förekommer också att någon startar konton i någon annans namn för att skoja och skämta eller till och med i syfte att håna och kritisera en viss person eller en grupp. Ibland utger man sig för att vara kändisen och maskerar sig så skickligt att det inte alltid är så lätt att se att det rör sig om ett fejkat konto.

På liknande sätt finns det också en mängd falska Twitter-konton. Syftena med de falska kontona kan vara att roa och underhålla eller att håna och kritisera en person eller en grupp. Det är vanligt att kända artister har Twitter-konton där fansen kan följa sin idol nästintill dagligen och ta del av uppdateringar som beskriver vad kändisen gör eller tänker. Det är dock inte alltid så lätt att veta om det verkligen är kändisen som skriver alla inlägg, eller om det är någon i kändisens PR-avdelning som sköter uppdateringarna.

Diskussionsfrågor om Facebook och Twitter

  • Sök efter Kungahusets Facebook-sida. Det finns över 20 olika sidor med ”kungahuset” i namnet och det framgår ganska tydligt vilken inriktning sidorna har (t.ex. ”Privatisera kungahuset”, ”Avskaffa kungahuset” osv.).  Tre sidor heter enbart Kungahuset. Är det lätt att se vilken som är kungahusets officiella sida? Hur ser du det?
  • Läs innehållet på kungahusets Facebook-sida och diskutera med en kamrat. Vad handlar det om? Vilken typ av information publiceras här? Vem skriver texterna? Är det troligt att kungen eller drottningen lägger sig i vad som står på sidan?
  • Sök upp prinsessan Madeleines och Prins Carl Philips Facebook-sidor. Jämför sidorna. Är det troligt att båda är officiella sidor eller att någon av dem är en ”fejk-sida”? Hur kan man avgöra det? Vilka knep använder du för att bedöma om respektive sida är pålitlig eller inte?
  • Leta upp några aktuella kändisars Facebook-sidor. Är det lätt att hitta deras officiella sidor, eller är det lätt att hamna på en fejk-sida eller en fan-sida?
  • Leta upp några aktuella kändisars Twitter-konton. Notera om dessa kändisar skriver nya inlägg ofta, eller om det är sällan det sker något på kontona. Går det att avgöra om det verkligen är personen själv som skriver, eller någon annan i dennes närhet? Hur kan man avgöra detta?
  • Håller kändisen igång dialoger med sina fans? Svarar hon eller han på sådant som olika fans skriver? Går det att veta om det är kändisen själv som skriver eller om det är någon av dennes anställda?

Fler diskussionsfrågor kring Facebook och Twitter finns på Kolla källans webbplats.

Diskutera källkritik på Flashback

Nätforumet Flashback har funnits på internet sedan 1990-talet. Med sin slogan ”Yttrandefrihet på riktigt” har man öppnat för diskussioner av alla de slag – från matlagning, resor, samhälls- och mediekritik till kändisskvaller, droger och sex. På webbplatsen beskriver man sitt syfte:

”Flashback Forum har till syfte att värna om det fria ordet, och aktivt försvara åsikts- och yttrandefriheten. Detta innebär att man även försvara de som vill avskaffa yttrandefriheten. Målsättningen är att alla i samhället ska ha möjlighet att få komma till tals, även de med avvikande åsikter.”

Flashback är också en välbesökt plats med diskussionstrådar som kan nås och läsas av alla. Vill man skriva egna inlägg krävs att man öppnar ett konto. Enligt egen utsago har Flashback över 780 000 medlemmar men betydligt fler än så tar del av det som skrivs.

Vill man starta ett konto och bli medlem måste man vara 18 år, men eftersom man är anonym kan ingen hindra att minderåriga registrerar sig ändå. Det finns alltså ett regelverk, en netikett, även rörande exempelvis upphovsrättsskyddat material, reklam och uppvigling till brott. Det är förbjudet att hetsa mot folkgrupp, men samtidigt är det – i enlighet med forumets syfte – tillåtet att utrycka missaktning för folkgrupper. Bryter man mot någon regel kan man dock bli varnad eller avstängd av forumets moderatorer.

Även om tonen i vissa trådar – exempelvis där det diskuteras integrationspolitik, droger och feminism – kan vara rå, är Flashback i sig ett spännande fenomen.

2011 vann en flashback-tråd Sveriges Radios journalistpris ”Årets Medieorm” efter att över 800 anonyma medlemmar tillsammans avslöjat en fotograf som manipulerat sina naturbilder. Ett annat exempel är avslöjandet om en förfalskad kungabild och ytterligare ett fall var då en grupp flashback-grävare hjälpte polisen att spåra och gripa en kattdödare i Högsbo.

Självklart finns många av våra elever på Flashback. Kikar man runt ser man många exempel på ungdomar som ber andra om hjälp med olika typer av skolarbeten eller ber om tips på användbara källor. Och eftersom flashback-trådar ofta hamnar högt i träfflistan då eleverna googlar efter information kan det vara både givande och angeläget att diskutera forumet utifrån ett källkritiskt perspektiv med (något äldre?) elever.

Diskussionsövningar om Flashback

  • Be eleverna ta reda på mer om Flashback. När det startade, varför, av vem och hur det används idag. Vilka regler gäller? Vad skrivs om Flashback i vanlig media – leta efter och läs artiklar i dags- och kvällspress! Vilka trådstartsämnen är vanligt förekommande? Hur ser diskussionerna i dessa?
  • Diskutera fördelar och nackdelar med forumet, vad gäller anonymiteten, möjligheten och riskerna i att tillsammans och offentligt avslöja och utreda brott eller balansakten mellan att vara medhjälpare och ryktesspridare. Vilka kan konsekvenserna bli då oskyldiga som skyldiga hängs ut med namn och bild?
  • Uppgift: Låt eleverna granska en specifik och av dig genomläst, godkänd och utvald ämnestråd. Leta efter skolämnesrelevanta ämnen och trådar i menyn. Är du samhällskunskapslärare kan du exempelvis leta upp en konspirationstråd om månlandningen 1969. Är du historielärare kanske en tråd om historiesynen i våra historieböcker kan vara intressant att granska? Låt eleverna läsa och diskutera: Vilka synpunkter och teorier förs fram i tråden? Är det spekulationer, tyckanden eller styrkta faktapåståenden vi får ta del av? Låter det trovärdigt eller inte – varför? Vilka källor hänvisar man till? Hur kan vi som läser göra för att själva belägga alternativt förkasta de påståenden vi möter på Flashback?

Fler texter och diskussionsuppgifter kring källkritik i sociala medier finns på Kolla källans webbplats.

Ulf Jämterud och Filippa Mannerheim

Skriv en kommentar

Apr 22 2013

Hitta lärarproducerade filmer

Publicerad av i kategorin Digitala lärresurser

filmarkiv
Allt fler lärare upptäcker att det finns stora fördelar med att göra egna undervisningsfilmer. Med dagens teknik är det enkelt spela in ett videoklipp med exempelvis en videokamera, webbkamera eller mobiltelefon. Många använder klippen  i sin egen undervisning, men har också valt att lägga ut filmerna på nätet så att andra lärare kan använda dem. I vissa fall väljer lärarna att lägga upp filmerna på en egen webbplats, blogg eller YouTube-kanal, men det finns också flera webbplatser där du kan hitta filmer från många olika lärare. Gymnasielärare Ulf Jämterud presenterar några av arkiven, ett par av dem är mycket kända, andra kanske inte.

TeacherOnDemand

TeacherOnDemand är ett skolutvecklingsprojekt inom Falköpings kommun. Syftet med webbtjänsten är att tillhandahålla lärarproducerat film- och undervisningsmaterial via webben, samt att göra det enkelt för lärare att lägga upp egna filmer och sprida dem till andra lärare. Det finns ett begränsat antal filmer med utgångspunkt i flera av skolans ämnesområden, men antalet ökar ständigt. Förutom att visa filmerna direkt från webbplatsen kan man också bädda in filmerna i en blogg eller i skolans lärplattform.

Filmerna på TeacherOnDemand kan fungera som ett bra komplement till din egen undervisning, och kan också ge möjlighet till lektionsinslag som du av någon anledning inte kan genomföra själv. I samlingarna hittar du till exempel en film där en lärare genomför en dissektion av grishjärta. Det är en mycket spännande genomgång, den är bra filmad med tydliga närbilder. Det blir en extra krydda att höra elevernas reaktioner och kommentarer. Andra exempel är genomgångar av verbformer på spanska, en SO-introduktion till prisbildningen på en fri marknad, en instruktionsfilm om hur man spelar fotboll eller matematiska genomgångar av sannolikhetslära och statistik.

Många av filmerna bygger på PowerPoint-genomgångar med lärarens förklaringar och kommentarer. Andra filmer är filmade med videokamera och visar till exempel läraren i aktion vid katedern, i labbsal, i gymnastiksal eller i andra undervisningssammanhang.

Khan Academy – på svenska

Khan Academy är en ideell organisation som grundades av läraren och forskaren Salman Khan år 2006. Syftet med organisationen är att erbjuda gratis undervisning i olika ämnen med hjälp av YouTube-klipp. Khan Academy är mycket omtalat och används över hela världen. Sedan en tid tillbaka finns även en svensk YouTube-kanal med svenskproducerade filmer under Khan Academys paraply. På Khan Academy hittar du lärarproducerade filmer inom många olika ämnesområden, däribland matematik, historia, samhällsvetenskap, ekonomi, konsthistoria, datavetenskap, astronomi, kemi, biologi, fysik samt sjukvård och medicin. Den svenska versionen är än så länge begränsad, men innehållet utökas ständigt. Den engelskspråkiga versionen innehåller tusentals filmer.

Kunskapshubben

Årstaskolan i Stockholm står bakom Kunskapshubben, där det bland annat finns ett digitalt film- och musikbibliotek med lektionsmaterial som används av både lärare, elever och föräldrar. Genom ett antal korta filmer inom olika teman och kunskapsområden ges stora möjligheter till kreativa inslag i undervisningen. Du som lärare kan exempelvis använda ett kort filminslag för att illustrera ett visst lektionsinnehåll, och eleverna kan repetera lektionsgenomgången på kvällen genom att se filmklippet hemifrån och diskutera innehållet med sina föräldrar.

Merparten av filmerna rör matematik, språk och naturvetenskapliga ämnen. Här hittar du inte minst den prisbelönta läraren Martin Fernströms matematikfilmer och hans mycket populära multiplikationstabellsånger. Det finns ett begränsat urval av filmer inom det samhällsvetenskapliga området, men desto mer inom språkämnena. Överlag håller filmerna mycket god kvalitet och det märks att man har lagt ner mycket tid på att göra filmer med ett genomtänkt innehåll, och man har också lagt ner tid på efterbearbetning med olika filmeffekter som gör genomgångarna både tydliga och underhållande. Filmerna är tillgängliga under en Creative Commons-licens vilket innebär att de får visas och spridas så länge källan anges.

Flipped Classroom-filmer, exempel från SO-rummet

Flipped Classroom är en pedagogisk metod som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Metoden innebär att läraren skapar ett filmklipp av en lektionsgenomgång och lägger ut den på nätet. Eleverna ser filmen innan de kommer till lektionen och är på så sätt förberedda för lektionen. Man kan ägna mer tid till arbete, diskussioner, fördjupningar och individuell hjälp, istället för att låta en stor del av lektionstiden ägnas åt en lärargenomgång.

SO-Rummet hittar du över 160 olika filmade lektionsgenomgångar enligt Flipped Classroom-konceptet. Filmerna är ofta mellan 3-25 minuter långa och är producerade av lärare i olika SO-ämnen på olika skolor i Sverige. Här följer några exempel som visar på bredden av filmklipp du hittar på SO-Rummet:

  • kortfattad genomgång av Siddharta Gautamas liv och lära (4 min.)
  • filmatiserad PowerPoint-genomgång om ryska revolutionen (18 min.)
  • presentation om yttrandefriheten och mediernas roll (3 min.)
  • genomgång om Darwin och evolutionsläran (12 min.)
  • introduktion till presidentvalet i USA (5 min.)
  • presentation om förnyelsebara och framtida energikällor (4 min.)
  • genomgång om skillnaderna mellan katolsk och protestantisk kristendom (7 min.).

På Skolverkets webbsidor om IT i skolan finns artiklar om Mikael Bondestam och Daniel Barker om deras arbete med filmade lektionsgenomgångar. På deras respektive YouTube-kanal och webbplats finns ett rikt utbud med filmer där de håller genomgångar inom matematik och fysik för gymnasieskolans olika kurser. Katarina Lycken Ruter är lärare på Östra Reals gymnasium i Stockholm. Hon har lagt upp ett antal lektionsgenomgångar i svenska och religionskunskap på sin YouTube-kanal. Antalet lärare som utgår från Flipped Classroom-tanken växer och du kan hitta fler exempel om du söker på nätet. En lista över flippande lärare skickades dessutom ut via twitter i april.

TeacherTube

Om dina elever är duktiga på engelska öppnas genast enorma möjligheter när det gäller filmade lektionsgenomgångar. TeacherTube är en så kallad online community som startades 2007 av den amerikanske läraren och skolledaren Jason Smith som ville utnyttja internet som ett sätt för lärare att dela med sig av egna undervisningsfilmer till andra lärare. Denna webbtjänst har växt snabbt och innehåller idag över 400 000 pedagogiska filmer i ett antal olika kategorier, indelat efter både ämnesområde och åldersgrupp. TeacherTube har över en miljon visningar per månad. För lärare i Sverige kan det kanske vara särskilt intressant att använda filmer i språkundervisningen, men det finns också mycket annat material som kan vara spännande att visa i svenska klassrum, exempelvis filmade experiment inom NO-undervisningen.

Watch Know Learn

En annan mångsidig filmbank med lärarproducerade filmer är Watch Know Learn. Där finns över 50 000 undervisningsfilmer som är indelade i över 5000 olika kategorier, vilket gör det lätt att avgränsa sökningen. Filmerna är taggade med olika sökord och är också betygssatta av lärare som använt dem.

Avslutningsvis kan tilläggas att lärarproducerade filmer inte bara kan komma till användning i ditt klassrum – de kan också vara värdefulla för din egen utveckling som lärare. Du kan med fördel använda filmerna för egen fortbildning inom dina ämnen. Du kan också låta filmerna inspirera dig till att göra egna undervisningsfilmer.

Ulf Jämterud, skribent åt Skolverket och gymnasielärare

Skriv en kommentar

Mar 19 2013

Så kan du använda filmarkiv i skolan

Publicerad av i kategorin Digitala lärresurser

Film är ett fantastiskt sätt att öppna upp nya horisonter för elever. Både spelfilmer och dokumentära filmer kan ge elever större förståelse för olika kunskapsområden, samtidigt som filmerna kan väcka nya frågeställningar och ge upphov till spännande samtal. Genom internet har lärare goda möjligheter att hitta filmer och filmklipp som kan användas i undervisningen. I det här inlägget tittar gymnasielärare Ulf Jämterud närmare på några webbaserade arkiv med filmer som kan användas i skolan.

filmremsamindre
Bild från Multimediabyrån, levererad av Nils Sundberg

Filmarkivet.se – Hundra år i rörliga bilder

Filmarkivet.se är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket. Tillsammans har man skapat ett fantastiskt arkiv där man har tillgängliggjort unikt filmmaterial för allmänheten. Här finns kortfilmer, dokumentärfilmer, journalfilmer och reklamfilmer som enligt sajten ”speglar ett svenskt århundrade i förvandling och framväxten av dagens samhälle”. Man har lagt upp över 300 olika kortare eller längre filmer, så detta är verkligen en guldgruva för lärare som vill använda svensk film i undervisningen. Redan 1911 började dramatiserad spelfilm vara huvudattraktionen när man gick på bio, men det visades fortfarande journalfilmer och så kallade veckorevyer på biograferna. Det är bland annat sådana veckorevyer som finns på Filmarkivet, plus informationsfilmer från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilmer. Även privat filmmaterial finns på sajten.

För dig som lärare finns det många användningsområden för detta rika filmmaterial. När man exempelvis studerar svensk historia och vill se filmklipp på kungahuset så finns ett antal klipp från kungahusets historia här, t.ex. ett av Gustav V:s tal till folket. När man studerar demokratins framväxt i Sverige finns här flera användbara filmklipp. Eller när man pratar om reklam och konsumtion i skolan kan det vara mycket spännande för eleverna att få se gamla reklamfilmer. Elever som läser film- och mediekurser kan lära sig mycket genom att studera filmteknikens utveckling och mycket annat. I anslutning till varje film finns det faktauppgifter om filmproduktionen, en kort beskrivning av innehållet och många fall även en fördjupningstext som kan vara värdefull för dig som lärare att ta del av inför filmvisningen.

Film i klassrummet

Film i klassrummet är en del av Skolverkets webbplats Multimediabyrån. Syftet med Film i klassrummet är enligt sajten ”att stimulera och underlätta arbetet med strömmande media i klassrummet”. På sajten finner du resurser och material för alla skolans undervisningsämnen. Under avdelningen ”Se och Prata” finns länkar till mängder av filmer utifrån olika teman samt utifrån olika skolämnen. Filmerna är utlagda på YouTube eller andra webbplatser för strömmande video, och det finns enbart länkar till filmer som du har rättighet att visa i klassrummet. Det gör Film i klassrummet till en mycket trygg plats att utgå ifrån, eftersom du som lärare slipper bekymra dig för eventuella upphovsrättsliga problem.

Ett exempel på tema är ”Genus & Identitet”. Under denna rubrik finner du ett tiotal korta filmklipp som du kan använda för att väcka elevernas intresse för dessa aktuella och viktiga ämnen. Ett annat tema är ”Rasism”, där du bland annat hittar den klassiska Leni Riefenstahl-filmen Viljans triumf i fullängd samt den nazistiska propagandafilmen ”Den evige juden” från 1940.

Om du istället söker på olika ämnen hittar du också många filmer som är mycket användbara i undervisningen. Personerna bakom Film i klassrummet har varit mycket kreativa och breda i tänkandet när de valt ut filmklipp. Under rubriken ”Samhällskunskap” hittar du ett stort antal filmklipp som handlar om alltifrån företag, reklam, kondomer, Greenpeace, anorexi, musikstilar, mänskliga rättigheter, global uppvärmning, nyheter och mycket mer. Klicka dig gärna runt även i ämnen som du vanligtvis inte undervisar i, så kommer du att hitta många filmklipp som kan berika din undervisning.

Skolmedia.se

Inför arbetet med det här inlägget stötte jag på webbportalen Skolmedia.se, som ”erbjuder landets lärare gratis nedladdning av filmer från myndigheter, organisationer och företag, filmer för alla skolår och ämnen, på svenska eller främmande språk”. Skolmedia är ett mycket ambitiöst projekt och man har lyckats samla ett stort antal filmer som är kategoriserade efter olika skolämnen. I vissa fall finns filmfilerna för nedladdning direkt från webbplatsen, men i många fall blir besökaren istället länkad vidare till olika webbplatser eller YouTube-kanaler där filmerna kan spelas upp direkt i webbläsaren. Allt material på Skolmedia är gratis, men man måste registrera sig för att kunna ladda ner filmer. Skolmedia påstår att allt material är tillåtet att visa i skolan. Jag har dock inte lyckats få kontakt med personen bakom Skolmedia, och webbsidorna verkar inte heller ha uppdaterats på några år. I vilket fall som helst så hittar du intressanta filmer om vitt skilda ämnen som brott och straff, energi, bistånd, teknik, materialdesign, arbetsmiljö, återvinning, livskunskap, sekulär humanism eller glassens historia – för att bara nämna några.

Open Culture

Om man går utanför Sveriges gränser blir utbudet med fria filmarkiv genast betydligt större. En nackdel med att vända sig till utländska webbplatser kan förstås vara språket. Samtidigt kan det vara ett bra sätt att öva sin engelska genom att se kortare filminslag utifrån olika kunskapsområden. Open Culture är ett fantastisk arkiv med länkar till 500 filmer som är sorterade i olika kategorier. Här finns många klassiska spelfilmer inom genrerna komedi, drama, film noir, skräck eller western. Det finns också länkar till en mängd dokumentärer och även tecknade filmer.

Du hittar mängder med spännande filmer via Open Culture, filmer som kan vara svåra eller omöjliga att hitta någon annanstans. Några exempel som visar bredden på utbudet kommer här: en film om den tibetanska dödsboken, en dokumentär om Charles Darwins liv, ett klipp där Bertold Brecht sjunger Mack the Knife, en film med Bertrand Russels tio budord, en analys av matematiken i filmen ”Good Will Hunting”, Hitchcock-filmerna ”Murder”, ”Sabotage” och ”Secret Agent” i fullängd, Clint Eastwood-filmen ”För en handfull dollar”, tjugo olika John Wayne-filmer samt Hemingway-filmatiseringen av ”A Farewell to Arms”.

Moving Image Archive

Moving Image Archive är en del av det enorma arkivet Internet Archive. På Moving Image Archive finns över en miljon olika filmer och videoklipp som får användas i skolan, både påkostade spelfilmer i fullängd, professionella dokumentärfilmer och amatörfilmer. Många av filmerna visas inte bara som strömmande video utan kan också laddas ner, och en del av dem går även att infoga i egna filmer eller presentationer helt lagligt. De många filmklippen finns kategoriserade under en rad olika ämnesrubriker och teman, och det är alltså lätt att hitta filmer som har koppling till många av skolans ämnen.

Det finns exempelvis tusentals filmer och videoklipp inom ämnet historia. För att kunna hitta i detta gigantiska arkivmaterial kan du göra detaljerade sökningar via den inbyggda sökmotorn, avgränsa via olika kategorier eller söka med hjälp av nyckelord, typ av film, historisk epok och så vidare. Musiklärare hittar mängder av filmer som illustrerar musik från olika stilar och epoker. Arkivet har även rikt material för religionsundervisningen, under kategorin ”Spirituality & Religion”. Materialet är av mycket varierande innehåll och kvalitet. I arkivet finns både påkostade dokumentärfilmer och enklare användarproducerade filmer som exempelvis filmade gudstjänster från olika religiösa sammankomster.

Utifrån den information som dessa webbplatser själva ger så ska det inte vara några problem att använda filmerna i undervisningen. Vill du veta mer om vilka regler som gäller kring film i skolan på ett mer generellt plan så rekommenderar jag dig att titta närmare på Kolla källans upphovsrättsliga guide om filmer, radio- och tv-program.

Ulf Jämterud, skribent åt Skolverket och gymnasielärare

En kommentar

Nästa »